Koldioxidbudgetar
Växthusgasbudgetar
Klimatbudgetar

Snabba frågor om koldioxidbudgetar

• Vad är poängen med en lokal koldioxidbudget?
  • Att fördela ned den globala koldioxidbudget till lokal nivå hjälper er att visa ”Såhär mycket får vi släppa ut, sen är det slut.”. Den sänder en stark signal utåt, att en utsläppsreducering är mycket angelägen och måste vara en faktor i alla lokala insatser och beslut.
• Hur ska det globala utsläppsutrymmet fördelas ned på lokal nivå?
  • Den internationella organisationen Science Based Target Network definierar och ”godkänner” olika metoder för att fördela den globala koldioxidbudgeten. Det finns tre godkända metoder: Tyndall Center, WWF och C40. Ett ”Science Based Target” är ett mål för minskning av växthusgaser som är i linje med Parisavtalets 1,5-gradersmål, dvs. att begränsa den globala uppvärmningen till max 1,5 grader över förindustriella nivåer. Den här rapporten beskriver de olika metoderna.
• Vilka utsläpp ingår?
  • En koldioxidbudget täcker ett helt territorium, alltså inte bara den egna kommunens/regionens verksamhet. En kommun har inte rådighet över allt som påverkar utsläppen inom kommunens geografiska område och behöver därför samverka med andra för att hålla sig inom budgeten.
• Ska man ha en koldioxidbudget istället för en energi- och klimatstrategi nu då?
  • Nej, en koldioxidbudget ersätter inte en energi- och klimatstrategi. I er koldioxidbudget ser ni i vilken takt utsläppen behöver minska. Till det behöver ni koppla åtgärder som minskar utsläppen i tillräckligt snabb takt. Kanske väljer ni att ha dessa i en energi- och klimatstrategi, kanske väljer ni att koppla koldioxidbudgeten till er ekonomiska budgetprocess (se exemplet från Borås).

Framgångsfaktorer

Här samlar vi några tips från de som gått före:

• För att koldioxidbudgeten ska ge full effekt behövs 1) ett politiskt beslut om att godkänna koldioxidbudgeten och därmed arbeta för att minska utsläppen i den takt som behövs, 2)en årlig utsläppsminskningskurva som uppdateras och 3) en plan för uppföljning/implementering.
• Tänk igenom hur ni ska använda er budget innan ni börjar ta fram den! Det finns flera konsultbyråer som gör lokala koldioxidbudgetar, så själva framtagandet är inget ni själva behöver lägga tid på. Men innan ni beställer er koldioxidbudget – lägg lite tid på att bestämma hur den ska användas och följas upp, och vem/vilka som ska driva arbetet med den, om den ska omfatta bara koldioxid eller alla växthusgaser uttryckt i koldioxidekvivalenter.
• Ge gärna beting till förvaltningar och bolag (se exempel från Stockholm). Tjänstepersoner och politiker i Stockholms stad har sett att motivationen att komma på ideer för att minska utsläppen, och sedan genomföra dessa, triggas igång av att verksamheterna får beting på sig. De som testat arbetssättet säger att förståelsen för frågan och att alla behöver ta ansvar har ökat.
• Koppla koldioxidbudgeten till er energi- och klimatstrategi och er investeringsbudget. Märk ut vilka projekt i investeringsbudgeten som byggs på ett klimatsmart sätt eller som stödjer en övergång till ett klimatsmart samhälle. Ha en tydlig beskrivning av vad som är en grön investering, så att förvaltningar och bolag får guidning i detta (se Borås exempel).
• Ge stöd från centralt håll (t.ex. klimatstrateg) genom att boka in möten med förvaltningar och bolag där ni gemensamt granskar deras investeringsbudgetar.

Vägval och verktyg

Beroende på hur ni vill använda er koldioxidbudget finns olika sätt att ta fram den. Här ger vi lite vägledning utifrån olika möjliga syften.

Först!

Innan ni beställer en koldioxidbudget, tänk igenom vad ert syfte är, och hur ni ska använda den. Tänk också igenom vem/vilka i er organisation som ska driva arbetet med koldioxidbudgeten, om den inte bara ska vara en engångsprodukt. Titta – hur har andra kommuner gjort och vad skulle kunna passa er?

Syfte: Illustrera hur bråttom det är att minska utsläppen

Om ni bara vill illustrera hur bråttom det är att minska utsläppen kan ni kika på Klimatkollen (Framtagen av Våra barns klimat). Vi vill påminna att ni såklart också behöver genomföra åtgärder för att minska utsläppen och följa upp utsläppen regelbundet. Klimatkollens uträkningar bygger på den minskning av koldioxidutsläpp som krävs för att vara i linje med Parisavtalet och den utsläppsbudget som motsvarar 1,5 graders uppvärmning, visad som exponentiellt avtagande. Mer info hittar du här.

Syfte: Ha en interaktiv visualisering som alla kan laborera med

Climate Visualizer (används bland annat av Borlänge, Falköping, Järfälla och Strängnäs). Första steget är att kommunen får en pdf-rapport med sin koldioxidbudget. I den besvaras frågor som: Hur mycket återstår av vår koldioxidbudget idag? Vilka sektorer släpper ut mest i vår kommun eller region och hur ser trenden ut? Hur snabba utsläppsminskningar behöver vi göra om vi börjar följa budgeten nu? Sen publiceras den digitala koldioxidbudgeten på kommunens hemsida i verktyget Climate Visualizer. I verktyget syns den återstående koldioxidbudgeten och hur den förhåller sig till pågående utsläpp. Användaren kan undersöka kommunens utsläpp sektorsvis och årsvis och se hur budgeten påverkas relativt olika framtidsscenarion. Kommunens koldioxidbudget uppdateras löpande i verktyget.

ClimateVisualizer bygger i dagsläget på SMEDs data nedbrutet till lokal nivå med två tillägg och ett undantag: Tillägg: Nationell statistik över utsläpp från utrikes sjöfart och flyg som tankar i Sverige per capita-fördelas till regional och kommunal nivå. Undantag: Ett urval av så kallade nationella anläggningar (cirka 25 stycken) vars utsläpp behandlas om ett nationellt overhead (det vill säga faller inom den nationella men ej den kommunala koldioxidbudgeten). (Forskarna har valt att göra detta undantag för att spegla att vissa anläggningars utsläpp är en nationell snarare än en lokal angelägenhet)

Syfte: Följa upp utsläppsminskningar i samma verktyg som ni har er koldioxidbudget

Om ni vill ha ett digitalt verktyg med uppföljning av klimatutsläpp som sker i kommunen och koldioxidbudget finns exempelvis Climate Visualizer och Sustainable Advantage. Sustainable Advantage bygger på nationella öppna data för växthusgaser och energi.

Sustainable Advantage ger kommuner interaktiva verktyg för att sätta och följa upp kommungeografiska klimatmål i linje med Parisavtalet och den globala koldioxidbudgeten nedbrutet till kommunnivå. Det inkluderar alla växthusgaser (växthusgasbudget) och Scope 1+2, enligt internationell standard. Metoden tar hänsyn till befolkningsutvecklingen och görs enligt WWF:s One Planet City Challenge (OPCC) metod.

I illustrationen visas Sustainable Advantages interaktiva graf, vars resultat ger minsta nödvändiga utsläppsminskningar 2030 och 2050, i relation till basåret 2018, omräknat till procentuella klimatmål med basår 1990, för en given svensk kommun. Alltså hur skarpt behöver min kommuns geografiska klimatmål vara med målåret 2030?

Länkar

Här finns en fördjupande rapport om koldioxidbudgetar i svenska kommuner och regioner som ett forskarteam vid Uppsala Universitet tagit fram.

Västra Götalandsregionen har tagit fram en koldioxidbudget och uppmanar kommuner i regionen att ta fram sina egna lokala koldioxidbudgetar. Regionen har även tagit en koordinerande roll för att stötta kommuner i arbetet med deras koldioxidbudgetar.

Oslo beskriver sin klimabudsjett som ett effektivt styrningssystem som gör att staden på kort sikt kan implementera åtgärder som gör att man på lång sikt kan nå klimatmålen.