Långsiktiga klimatfärdplaner - vad händer efter 2030?
Allt fler kommuner arbetar fram långsiktiga planer för hur utsläppen ska minska till de nivåer som krävs 2045/2050. En del kommuner siktar på nettonollutsläpp redan 2030. Här presenterar vi exempel och inspiration.
Sammanställning: Så jobbar kommuner för att bli klimatneutrala
På uppdrag av Viable Cities gjorde vi hösten 2020 en undersökning bland Klimatkommunernas medlemmar och de nio kommuner som då signerat klimatkontrakt, för att sammanställa hur kommuner strukturerar sitt klimatarbete. Här hittar du sammanställningen!
Trollhättan: Resan mot en grönare framtid
Kommunfullmäktige i Trollhättan har antagit Färdplan klimat, som omfattar fyra huvudområden: energieffektivisering, förnybar energi, transportomställning och hållbart byggande. Bland målen ingår en halvering av Trollhättans stads koldioxidutsläpp till 2030 och full koldioxidneutralitet till 2045. För att nå dessa mål satsar Trollhättan bland annat på utbyggnad av förnybara energikällor, elektrifiering av transportsektorn och förbättrad energieffektivitet i både privata och offentliga fastigheter. Läs mer om Färdplan klimat här och om Trollhättans klimatresa här.
Uppsala: Färdplanen en hjälp med framtidsfrågor
Kan vi nå Uppsala kommuns klimatmål? Om inte, hur lågt kommer vi med dagens nationella politik och det som lokala aktörer gör i Uppsala? Vad krävs lokalt och nationellt för att nå de långsiktiga klimatmålen? Spelar det någon roll vad Uppsalaborna gör? För att försöka finna svar på frågorna arbetade kommunen och Uppsala klimatprotokoll med Färdplan Klimatneutralt Uppsala hösten 2013 till våren 2015. Färdplanen används som underlag av Uppsala Klimatprotokoll i deras arbete.
Växjö: Målbild 2030
I Europas grönaste stad 2030 leder inte våra bostäders, verksamheters och transporters energianvändning till någon klimatpåverkan genom utsläpp av fossil koldioxid. Växjö har blivit en fossilbränslefri kommun som även vidtagit åtgärder för att minska klimatpåverkan från vår konsumtion. Läs mer.
Stockholm: Fossilfri och klimatpositiv stad 2040
1. Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040
2. En fossilfri organisation 2030
Planen uttrycker stadens klimatbudget till 2040 i form av en ambition på maximalt tillåten utsläppsmängd på 19 miljoner ton växthusgaser under perioden 2020–2040. Detta är den del av den globala klimatbudgeten som staden avser att ta på sig.
• För perioden 2020–2023 redovisas konkreta åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser. Dessa är angivna som beting för olika utpekade kommunala nämnder och bolagsstyrelser. Betingen kommer årligen att följas upp av kommunstyrelsen.
• Planen anger hur staden kan ha netto-nollutsläpp år 2040. Detta kan till exempel ske genom att staden aktivt vidtar åtgärder för att öka produktionen av biokol. Staden kan också driva på arbetet för att fånga in och lagra koldioxid. På så vis kan kvarvarande utsläpp från till exempel plast i avfallsförbränningen kompenseras. Långsiktigt mål: arbeta för att staden ska vara fossilfri och klimatpositiv 2040. För att nå detta behöver teknik och affärsmodeller utvecklas.
Staden kan inte själv uppnå ett sådant ambitiöst mål och därför behövs en kraftsamling tillsammans med såväl regering som EU. Nya innovativa lösningar behöver utvecklas i samarbete med akademi och näringsliv.
Läs mer om Stockholm Stads klimatarbete.
Göteborg: Klimatavtryck är nära noll
Göteborgs klimatavtryck är nära noll. Utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år och de konsumtionsbaserade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030.