Långsiktiga klimatfärdplaner - vad händer efter 2030?

Sammanställning: Så jobbar kommuner för att bli klimatneutrala

På uppdrag av Viable Cities har vi hösten 2020 gjort en undersökning bland Klimatkommunernas medlemmar och de nio kommuner som nu signerat klimatkontrakt, för att sammanställa hur kommuner strukturerar sitt klimatarbete. Vi ser att allt fler – stora som små – under de senaste åren har antagit långsiktiga mål eller färdplaner för sitt klimatarbete. Här hittar du sammanställningen!

Uppsala: Färdplanen en hjälp med framtidsfrågor

Kan vi nå Uppsala kommuns klimatmål? Om inte, hur lågt kommer vi med dagens nationella politik och det som lokala aktörer gör i Uppsala? Vad krävs lokalt och nationellt för att nå de långsiktiga klimatmålen? Spelar det någon roll vad Uppsalaborna gör? För att försöka finna svar på frågorna arbetade kommunen och Uppsala klimatprotokoll med Färdplan Klimatneutralt Uppsala hösten 2013 till våren 2015. Färdplanen används som underlag av Uppsala Klimatprotokoll i deras arbete.

Mora: Samlar mål för långsiktig hållbarhet i ett program

Har tagit fram ett hållbarhetsprogram utifrån Agenda 2030, med utvecklingsområden där ett handlar om energi och klimat. Har slagit väl ut att samla hållbarhet i ett program. De långsiktiga målen är formulerade per inv och år, minskning av utsläppen med 75 % till 2030 jmf med 1990. Har också mål för den kommunala organisationen.

Växjö: Målbild 2030

I Europas grönaste stad 2030 leder inte våra bostäders, verksamheters och transporters energianvändning till någon klimatpåverkan genom utsläpp av fossil koldioxid. Växjö har blivit en fossilbränslefri kommun som även vidtagit åtgärder för att minska klimatpåverkan från vår konsumtion. Läs mer.

Stockholm: Fossilfri och klimatpositiv stad 2040

1. Ett fossilfritt och klimatpositivt Stockholm 2040

2. En fossilfri organisation 2030

Planen uttrycker stadens klimatbudget till 2040 i form av en ambition på maximalt tillåten utsläppsmängd på 19 miljoner ton växthusgaser under perioden 2020–2040. Detta är den del av den globala klimatbudgeten som staden avser att ta på sig.

• För perioden 2020–2023 redovisas konkreta åtgärder för minskade utsläpp av växthusgaser. Dessa är angivna som beting för olika utpekade kommunala nämnder och bolagsstyrelser. Betingen kommer årligen att följas upp av kommunstyrelsen.

• Planen anger hur staden kan ha netto-nollutsläpp år 2040. Detta kan till exempel ske genom att staden aktivt vidtar åtgärder för att öka produktionen av biokol. Staden kan också driva på arbetet för att fånga in och lagra koldioxid. På så vis kan kvarvarande utsläpp från till exempel plast i avfallsförbränningen kompenseras. Långsiktigt mål: arbeta för att staden ska vara fossilfri och klimatpositiv 2040. För att nå detta behöver teknik och affärsmodeller utvecklas.

Staden kan inte själv uppnå ett sådant ambitiöst mål och därför behövs en kraftsamling tillsammans med såväl regering som EU. Nya innovativa lösningar behöver utvecklas i samarbete med akademi och näringsliv.

Läs mer om Stockholm Stads klimatarbete.

Göteborg: Klimatavtryck är nära noll

Göteborgs klimatavtryck är nära noll. Utsläppen inom Göteborgs geografiska område ska minska med minst 10,3 procent per år och de konsumtionsbaserade utsläppen ska minska med minst 7,6 procent per år till 2030.

Göteborgs nya miljö- och klimatprogram

Och fler exempel

För fler exempel på hur kommuner jobbar mot långsiktiga klimatmål om nettonollutsläpp, titta gärna in på Klimatkommunernas sida Nettonoll.se som togs fram med stöd av Energimyndigheten!