10 steg till en verkningsfull klimatstrategi

En klimatstrategi är det viktigaste styrdokumentet i klimatarbetet. I en del kommuner har den andra namn, namnet är inte det viktiga, det är processen och innehållet som är avgörande. Här beskriver vi vad som är viktigt att tänka på vid framtagandet av en klimatstrategi för att strategin ska få genomslag. De tio stegen behöver inte ske i den ordning de räknas upp här och flera av dem går in i varandra. Se dem som en vägledning över de viktigaste delarna för att få en verkningsfull klimatstrategi.

1. Identifiera och involvera intressenter

Internt i kommunen

Vilka behöver involveras i processen med att ta fram klimatstrategin? Vilka chefer på olika avdelningar har en nyckelroll? Kanske har ni en arbetsgrupp med representanter från kommunens förvaltningar och bolag sedan tidigare som också kan vara arbetsgrupp för klimatstrategin?
Ett tips är att tidigt i processen besöka relevanta verksamheter, bolag och politiska nämnder som berörs för att informera om arbetet med klimatstrategin och för att fånga upp pågående arbete och behov framåt.
Gör också en plan för hur kommunens verksamheter ska involveras löpande i arbetet med klimatstrategin. När ska de få information och möjlighet att komma med inspel? Hur ska kontakten ske – mejl, möten i större/mindre grupper/besök på APT, i ledningsgrupper och på nämndsmöten?

En god dialog med de olika politiska organen i kommunen under processens gång är avgörande för klimatstrategins resultat. Kanske kan ni ha en politisk styrgrupp för arbetet med att ta fram klimatstrategin med representanter från samtliga partier i kommunfullmäktige?

Externt

Fundera över vilka grupper som behöver involveras utanför kommunorganisationen. Hur ska näringslivsaktörer, föreningsliv och kommuninvånare involveras i processen? Tänk igenom och börja ta kontakt med relevanta grupper. Involveringen kan ske i olika former. Kolla gärna in våra tips om medborgardialog här.

2. Kartlägg beslutsprocess och gör en tidsplan

Klimatstrategin bör beslutas av kommunfullmäktige och gälla alla förvaltningar, nämnder och bolag. Fundera  över vilka politiska organ som klimatstrategin ska igenom innan beslut i kommunfullmäktige. Gör en tidsplan för beslutsprocessen och fyll därefter på med tidsplan för framtagandet av klimatstrategin. Avsätt gott om tid för stegen som beskrivs nedan!

3. Nulägesanalys

Nulägesanalysen består av två delar. Den första är att kartlägga era växthusgasutsläpp. Den andra är att kartlägga vilket arbete som pågår i kommunen för att minska utsläppen.

Vilka är de stora utsläppskällorna i kommunen?

Territoriella utsläpp: Kolla upp er kommuns utsläpp i Nationella emissionsdatabasen. 

Kommunorganisationens utsläpp: Vill ni kartlägga hur stora utsläppen är från kommunorganisationen så kan ni göra en så kallad miljöspendanalys. Har ni inte möjlighet att göra en egen miljöspendanalys så finns det mycket bra underlag att hämta på Upphandlinsgmyndighetens sida om Offentliga inköps klimatpåverkan. 

Hushållens konsumtionsbaserade utsläpp: För att se hur stora utsläppen är från hushållens konsumtion går ni in på Konsumtionskompassen.

Tips: Klimatkommunerna har tagit fram en rekommendation för uppföljning av utsläppen som sker inom kommunens geografiska område.

Vad görs i kommunen idag?

Hur har era tidigare målsättningar sett ut och vilka åtgärder är genomförda? Vilka områden jobbar ni med? Var behövs extra insatser?

Det kan vara ett omfattande arbete att fånga upp allt som görs i en kommun. Utgå från de styrdokument som ni har som berör klimat och från de uppföljningar som är gjorda. På så sett får ni en nulägesbild av var ni står.

Synergier med andra områden

Det kan också vara bra att kartlägga vilka delar av kommunens arbete som kan kopplas till klimatarbetet. Här listar vi några områden där det brukar finnas synergieffekter. Kartläggningen kan hjälpa er att samverka kring åtgärder med andra enheter i kommunen. Den ger även argument för vikten av att vidta åtgärder i närtid och kan vara en hjälp vid prioritering av åtgärder.

Beredskap:

• Minskat beroende av fossila bränslen minskar sårbarheten
• Många av de grödor som är bra ur beredskapssynpunkt – som vi kan odla i Sverige och som funkar fint att lagra – som till exempel bönor, linser, grövre grönsaker och rotfrukter är också bra för klimatet.
• Utbyggnad av sol- och vindkraft ökar energisäkerheten
• System för återbruk minskar sårbarheten
• Ökat återbruk, ökad delning och ökad cirkularitet minskar beroendet av inköp

Ekonomi:

• Energieffektivisering minskar kostnaderna
• Minskat matsvinn sänker kostnaderna
• Återanvändning och rekonditionering minskar kostnaderna (tex av möbler, datorer, textilier och annat som används i kommunens verksamheter)

Folkhälsa:

Följande klimatåtgärder stärker folkhälsan:

• ökat cyklande
• ökat gående
• att vi äter mer baljväxter, rotfrukter och grövre grönsaker
• minskad vägtrafik förbättrar luftkvaliteten och minskar buller
• mer grönska i städer och tätorter

Arbetsmarknad och näringsliv:

• Ett ambitiöst klimatarbete kan locka nya näringslivsaktörer till kommunen
• I en promendvänlig stad finns ofta en stark centrumhandel
• En bra laddinfrastruktur är attraktivt för många företag
• Bra pendlingsmöjligheter med kollektivtrafik och cykel är attraktivt för företag

4. Omvärldsbevakning

Som grund i arbetet och för att hämta inspiration från andra är det bra att göra en grundlig omvärldsbevakning och exempelvis titta på vilka mål (internationellt, nationellt, regionalt) som ni behöver ta hänsyn till. Här hjälper vi er en bit på vägen.

Parisavtalet

Den globala uppvärmningen ska hållas långt under 2 °C och med en strävas att begränsa den till 1,5 °C.

EU

EU ska nå klimatneutralitet senast år 2050.

Sveriges klimatmål

Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre senast år 2045 än utsläppen år 1990.

Etappmål transporter: Utsläppen från inrikes transporter, förutom inrikesflyg, ska minska med minst 70 procent senast år 2030 jämfört med 2010.

Kommuner och regioner

Hur ser klimatarbetet ut regionalt? Vad gör era grannkommuner? Det är alltid bra att samverka med de organisationer som finns i närheten. Bjud in miljö/klimatstrateger från regionen och kranskommunerna till ett spånarmöte för att fånga upp deras erfarenheter.

Hur gör andra kommuner? Kolla gärna in vår kunskapsbank för att läsa om hur kommuner jobbar inom olika områden. Ett tips är att också skriva upp er på vårt nyhetsbrev få att varje månad läsa det senaste om kommuners klimatarbete.

5. Bestäm omfattning

När alla analyser och kartläggningar är gjorda är det dags att bestämma vad er klimatstrategi ska omfatta. I Klimatkommunerna rekommenderar vi att ni inkluderar både kommunorganisationens utsläpp och de utsläpp som sker inom det geografiska området. Till det kan ni lägga all eller vissa delar av utsläppen från invånarnas konsumtion. Omfattningen beror på vilka era stora utsläppskällor är, vilket ert nuläge är samt hur mycket resurser ni har för genomförandet av klimatstrategin.

6. Bestäm ambitionsnivå

När ni har bestämt vad klimatstrategin ska omfatta är det dags att sätta ambitionsnivån, det vill säga att formulera era mål.

Tips: I Klimatkommunerna har vi tagit fram en rekommendation för hur en kommun sätter mål för utsläppen som sker inom det geografiska området.

Tips 2: För att det ska vara lättare att kommunicera ert mål är det bra att sätta ord på det. Använd ord som fossilbränslefri, nettonollutsläpp eller klimatneutral till exempel. Här hittar du beskrivningar av vad de olika formuleringarna innebär.

Delmål och etappmål

Till det/de övergripande målen är det bra att lägga mål inom olika områden samt att göra en målkurva. Ett sätt är att dela in klimatstrategin kan vara efter de områden som släpper ut mest, till exempel: energi, transporter, byggnation, mat och jordbruk, konsumtion och avfall. Väljer ni att jobba efter målsättningar som klimatneutral, nettonoll eller klimatpositiv så ska även området kolsänkor läggas till. I länkarna under nästa steg (åtgärdspaket) finns även exempel på hur kommuner formulerar målsättningar inom olika områden.

Indikatorer

Knutet till målen är det också bra att sätta indikatorer eller nyckeltal. Då blir det både tydligare vad som ska göras och vad som ska följas upp. Här listar vi nyckeltal som är enkla att följa. För att komplettera dem kanske ni har egen data i kommunen som ni kan knyta nyckeltal till.

7. Ta fram åtgärdspaket

För att koppla på åtgärder som leder till att målen uppfylls finns en mängd idéer att hämta i vår kunskapsbank. Börja med att kolla in tipsen på denna sida: Åtgärder | Klimatkommunerna. Exempel på åtgärder inom olika områden hittar du bland annat här:

Energi med exempel om allt från energieffektivisering till utbyggnad av sol- och vindkraft.

Transporter här hittar du material och åtgärder som rör gång, cykel, kollektivtrafik. Om upphandling av fordon och transporttjänster och parkeringsåtgärder. Missa inte vår guide 8 steg till en gångbar kommun och vårt material TOP – Tänk om och OPtimera transportsystemet om utvärderade effekter av olika transportåtgärder.

Mat och måltider här får du svar på hur matsvinnet kan minska och hur baljväxtbaserade måltider kan bli elevernas favoriter. Missa heller inte vår andra hemsida om mat: Foodjams – Ät dig till ett bättre klimat – svenska baljväxter på tallriken.

Konsumtion med exempel om hur kommunen kan få fart på delningsekonomi med mera.

Byggande om cirkularitet av byggmaterial och om åtgärder under byggprocesserna.

8. Beslut

Nu är det dags för den politiska beslutsprocessen. Vi rekommenderar att klimatstrategin beslutas i kommunfullmäktige då det är ett av kommunens viktigaste styrdokument.

Tips: tänk på att flera andra beslut och styrdokument kan behöva ses över för att klimatstrategin ska få genomslag. Ett exempel är ägardirektiven till de kommunala bolagen.

9. Kommunicera och fira framgångar

Kommunens arbete med att minska utsläppen av växthusgaser pågår ständigt. Det cyklas och åks kollektivt, det återbrukas och återanvänds, det hålls teamsmöten och lånas böcker på biblioteken, barn lär sig om hållbarhet i skolan och serveras ärtsoppa till lunch. Klimatarbetet handlar mycket om att göra mer av allt bra som redan görs.

En ny klimatstrategi är en nystart och ett utmärkt tillfälle att både berätta om allt som redan görs och att samlas för att få ny kraft att göra mer. Här kommer några tips för att ta tillvara på nystarten:

• Ta hjälp av era kommunikatörer för att ta fram en kommunikationsplan för klimatarbetet. Hur ska ni kommunicera internt i kommunen och externt mot olika målgrupper? Ska ni kanske ha ett årligt event för att berätta om och samtala om klimatläget i kommunen?
• Fortsätt inkludera intressenterna som ni identifierade i början av processen
• Fira framgångar! Uppmärksamma klimathjältar i kommunen. En idé är att bjuda den enhet i kommunen som gjort något extra bra på tårta (Exempel: ”Månadens tårta går till klass SP25 på gymnasieskolan xx för att de valde att ta tåget på sin studieresa till Florens”). Och glöm inte att berätta om era framgångar på intranät, i pressbrev och på sociala medier.

10. Följ upp och utvärdera

Gör löpande uppföljningar och gör dem kända. Vad går bra och var behövs extra insatser? Vilka åtgärder är genomförda eller pågående och vilka har inte kommit igång och varför? Återrapportera minst en gång om året till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige.

Några exempel från våra medlemmar

Östersund: Sju utvecklingsområden

Östersunds kommuns klimatstrategi baseras på sju identifierade utvecklingsområden som ska vägleda klimatarbetet: Organisation och styrning, Transporter, resande och arbetsmaskiner, Samhällsplanering och byggande, Energi, Konsumtion, Kolsänkor och
Gröna finanser

Utvecklingsområdena och klimatåtgärderna ska tillsammans utgöra underlag för exempelvis:

• Förvaltningarnas budgetarbete och verksamhetsplanering
• Miljö- och klimatkrav i upphandlingar

Läs mer om Östersunds kommuns klimat- och energistrategi.

Trollhättan: Resan mot en grönare framtid

Kommunfullmäktige i Trollhättan har antagit Färdplan klimat, som omfattar fyra huvudområden: energieffektivisering, förnybar energi, transportomställning och hållbart byggande. Bland målen ingår en halvering av Trollhättans stads koldioxidutsläpp till 2030 och full koldioxidneutralitet till 2045. För att nå dessa mål satsar Trollhättan bland annat på utbyggnad av förnybara energikällor, elektrifiering av transportsektorn och förbättrad energieffektivitet i både privata och offentliga fastigheter. Läs mer om Färdplan klimat här och om Trollhättans klimatresa här.

 

Sammanställning: Så jobbar kommuner för att bli klimatneutrala

På uppdrag av Viable Cities gjorde vi hösten 2020 en undersökning bland Klimatkommunernas medlemmar och de nio kommuner som då signerat klimatkontrakt, för att sammanställa hur kommuner strukturerar sitt klimatarbete. Här hittar du sammanställningen!