Räkna ut kolsänkan
Hur räknar man på vilka kolsänkor som har störst potential, och vad man egentligen ska göra för att nå de nivåer av kolinlagring som krävs för att hamna på eller nära nettonollutsläpp? Det är komplexa frågor som en del kommuner tagit experthjälp för att besvara. Har samlar vi några exempel.
Kolkartor hjälper Kristianstad få koll
Kristianstads kommun har med hjälp av SLU:s kolkartor tagit fram en rapport (2024) som för första gången kartlägger hur mycket kol det finns i skog och mark i Kristianstads kommun. Rapporten består av två delar. Den första delen kartlägger hur mycket kol som finns i mark och vegetation i kommunen, och hur dessa förändras över tid.
Den andra delen av rapporten ger förslag på hur vi kan öka lagringen av kol i mark och vegetation. Förslagen har arbetats fram genom en litteraturstudie och en workshop med kommunanställda. Förslagen handlar bland annat om biokol, planteringsjord, hur mark används och hur skogen sköts. Det finns också förslag på att utveckla redan pågående åtgärder som att återställa torvjordar och använda anpassade jordbruksmetoder.
SLU Kolkartor innehåller information om kolförråd och koldioxidupptag för olika typer av marker och markanvändning. De är framtagna för kommuner och andra markägare så att de kan skapa underlag som kan användas för att ta fram strategier för hur klimatpåverkan i samband med markexploatering kan minskas. Kartorna är tillgängliga i rasterformat (geotif) med en upplösning på 10 × 10 m.
Räkna på stadsträd
Med hjälp av programmet i-Tree kan stadsträds ekosystemtjänster och samhällsnyttor beräknas och deras ekonomiska värde uppskattas – däribland kolinbindningskapacitet och klimatnytta. Data som krävs är trädart och stamdiameter i brösthöjd. Men för att uppnå så goda resultat som möjligt är det en fördel att även ha data på till exempel krondiameter, trädhöjd, kronutglesning och solexponering. Viktigt att notera är att i-Tree enbart räknar på trädet som kolsänka, och inkluderar inte kolsänkan i substratet. Verktyget ger också endast en ögonblicksbild på det träd eller den trädpopulation som ingår i värderingen och tar inte hänsyn till hur det utvecklas över tid. I takt med att trädet växer, förändras eller försämras påverkas kapaciteten till ekosystemtjänster och därmed den tillhörande ekonomiska nyttan. Johan Östberg är trädkonsult och har genomfört flera studier på stadsträds klimatnytta med hjälp av i-Tree. I detta föredrag berättar han mer om hur i-Tree fungerar och ger exempel på hur mycket kol som kan bindas in i olika urbana trädbestånd (du hittar honom 95 minuter in i webbinariet). Stockholm, Göteborg och Malmö är några av de kommuner som provat i-Tree.
Stockholm visar kolinlagring på hemsidan
Stockholms stad beskriver på sin hemsida kolinlagring i skog och mark i kommunen, med utgångspunkt i en rapport från IVL 2022.
- Omräknat till koldioxidekvivalenter motsvarar kolförrådet ungefär 6 300 000 ton koldioxidekvivalenter vilket kan jämföras med nästan fyra års årliga utsläpp från energianvändningen inom Stockholms stads geografiska gräns.
- Drygt en tredjedel av kolförrådet i kommunen finns inom skyddade områden, i naturreservat, kulturreservat och i Kungliga nationalstadsparken. Majoriteten av kolförrådet är lagrat i trädklädda marker.
- Totalt fungerar skog och mark i Stockholms stad som en kolsänka, det totala upptaget är ca -35 000 ton koldioxidekvivalenter per år. Det innebär att skog och mark tar upp 35 000 ton koldioxid från atmosfären under ett år.
- Ungefär 18 % av marken i staden fungerar som en kolkälla, det betyder att marken avger mer växthusgaser än den lagrar. Majoriteten av dessa utsläpp kommer från torvmark, så kallad organogen mark, som har ett sammanlagt årligt nettoutsläpp på 2 000 ton koldioxidekvivalenter. Dessa marker har även har ett högt kolförråd. Kolsänkor och kolkällor åskådliggörs i en karta:
- Cirka 42 % av marken i staden anses vara i balans, de är varken kolsänkor eller kolkällor. Det är framförallt exploaterad mark.
- För att minska utsläpp av växthusgaser från dränerad torvmark rekommenderas återvätning, Det innebär att grävda diken som tidigare dränerat omkringliggande marker från vatten, nu fylls igen eller tillåts växa igen.
Webbinarium: räkna på kolsänkor
I vårt projekt Sänk kolet! hade vi ett webbinarium för kommuner om hur man kan räkna på kolsänkor. Forskarna Cecilia Sundberg och Elias Azzi berättade om skillnaden mellan klimatpåverkan och kolsänka, trädkonsulten Johan Östberg berättade om hur man kan räkna ut stadsträdens kolinlagring och miljöstrategen David Jedland visade hur Uppsala kommun arbetar med modellering för att identifiera framtida utsläpp och sänkor. Vill du inte titta på hela webbinariet kan du kika på exemplen nedan så får du en sammanfattning av respektive del av webbinariet och länkar till mer information.
Mest effektivt i Malmö: trä istället för betong och omställning av växtodling
Malmö stad har tagit hjälp av RISE för att identifiera hur staden kan sänka sin klimatpåverkan genom att identifiera möjliga så kallade kolsänkor. Det är en stor bredd i de olika möjligheter och lösningar som gås igenom i rapporten som finns att läsa här. Allra störst möjlighet att skapa negativa utsläpp får man genom att använda trä (eller andra biobaserade material) istället för betong vid nybyggnation. Nästan lika hög potential har en omställning av lantbrukets växtodling, genom att både öka kollagret med biokol och att öka jordens mullhalt. Dessa två står för mer än 80 procent av potentialen i kommunen.