Uppföljning
- Klimatkommunernas rekommendation

Vilka växthusgaser bör uppföljningen omfatta?

Enligt standarden och de internationella initiativen (och Klimatkommunernas rekommendationer) ska uppföljningen omfatta alla sju växthusgaser som ingår i länders rapportering till FN:s klimatkonvention, angivet i ton koldioxidekvivalenter (CO2e):

• koldioxid (CO₂) – fossil koldioxid (biogen koldioxid rapporteras separat)
• metan (CH₄)
• dikväveoxid / ”lustgas” (N₂O)
• fluorkolväten (HFC)
• perfluorkarboner (PFC)
• svavelhexafluorid (SF₆)
• kvävetriflourid (N₃F) (Enligt Naturvårdsverket förekommer inte gasen i Sverige.)

Systemgränser: Utsläpp från vad?

Standarden har tre systemgränser (”scope”). Standardens och de internationella initiativens baskrav är att kommuner rapporterar minst Scope 1 och Scope 2. Klimatkommunerna följer den rekommendationen. Rapportering av Scope 3-utsläpp uppmuntras, men det är svårare i dagsläget att hitta dataunderlag.

Scope 1: Direkta utsläpp av växthusgaser inom kommunens geografiska område (territoriella utsläpp/scope 1). Gas på ledning brukar räknas till Scope 1, alltså där förbränningen (eller läckage) sker.

Scope 2: Indirekta utsläpp till följd av energianvändning från nätburen energi såsom fjärrvärme, fjärrkyla och el (som kan gå över kommungränser), oavsett i vilken kommun själva produktionsanläggningen ligger (scope 2).

Scope 3: Indirekta utsläpp i andra kommuner och länder till följd av aktiviteter i kommunen (scope 3)

Not: kraven omfattar också Scope 3 Waste, vilket är metangaser från deponier i andra kommuner dit kommunen har “exporterat” avfall. Eftersom det är förbjudet i Sverige att deponera brännbart avfall är detta inte längre aktuellt för svenska kommuner.

Utsläppssektorer

GPC standarden har nedanstående utsläppssektorer för respektive scope. Längre ner på sidan hittar du en mer utförlig beskrivning av vad som ingår. OBS! Utsläppssektorer är inte samma sak som samhällssektorer

Utsläppssektorer i Scope 1

1. Stationär energi
2. Transporter
3. Avfall och avlopp
4. Industriella processer och Produktanvändning
5. Jordbruk, skogsbruk och annan landanvändning

Utsläppssektorer i Scope 2

1. Stationär energi
2. Transporter

Utsläppssektorer i Scope 3

2. Transporter
3. Avfall och avlopp
Överföringsförluster i nätburen energi
Andra indirekta utsläpp (i varor och tjänster)

Not: Global Covenant of Mayors (GCoM) ramverk Common Reporting Framework (CRF) anger samma fem sektorer i Scope 3 som i Scope 1.
Uppställningen av scope och sektorer vid en årsinventering skiljer sig åt mellan standarden GHG Protocol for Cities (GPC) och CRF.
Enligt standarden och CRF ska de tre första sektorerna (1-2-3) i Scope 1+2 alltid redovisas, och sektor 3 ska alltid redovisas i Scope 3. Sektor 4-5 ska redovisas om de är signifikanta (vilket de i princip alltid är i svenska kommuner).
WWF:s One Planet City Challenge rekommenderar så utförlig redovisning som möjligt. Varje sektor har undersektorer och vissa undersektorer har ytterligare uppdelning i delundersektor eller kategorier. Alla dessa beskrivs nedan under rubriken sektorsindelning.

Basår

Om en kommun har satt upp ett klimatmål ska den välja ett basår som aktuella siffror jämförs med. I Klimatkommunernas medlemsenkät och uppföljning används 1990 som basår.

Ytterligare rekommendationer särskilt om ledningsbunden energi

Utsläpp från användning av ledningsbunden energi som el och fjärrvärme (scope 2) ska beräknas enligt produktionsprincipen (location based), dvs de samlade utsläppen från de anläggningar som levererar energi till det nät som försörjer kommunen. Marknadsprincipen (market-based) ska kommuner inte använda. Det innebär för fjärrvärmeanvändning att emissionsfaktorn beräknas på samtliga anläggningar i alla kommuner som matar in hetvatten till det nät som finns i kommunen.

När det gäller utsläpp från elanvändning så är det inte tydligt var gränsen för nätet ska dras. För svenska kommuner är de naturliga förstahandsvalen svensk elproduktion eller nordisk elproduktion. En kommun kan vid egen beräkning ta hänsyn till den lokala elproduktionen vid beräkning av emissionsfaktorn, men måste vara noggrann med att inte dubbelräkna.

Ledningsbunden energi (”grid-energy”) som produceras inom kommunens geografiska område (uttryckt i MWh eller kWh), eller som motsvarar en investering som kommunen gjort eller äger utanför kommungränsen (exempelvis ett vindkraftverk) rapporteras separat under Scope 1. Dock summeras inte eventuella utsläpp (uttryckt i CO2e) med övriga utsläpp i Scope 1 eftersom det då skulle bli dubbelräkning med Scope 2-utsläpp. Tillvägagångsättet medger att kommunen kan rapportera förnybar elproduktion som annars bara har indirekt påverkan på scope 2-utsläpp (genom sänkta emissionsfaktorer) och som inte skulle synas i de geografiska utsläppen från energiproduktion (pga. nollutsläpp).

Energi- och industrianläggningar som ingår i EU:s utsläppshandel ETS ingår enligt standarden, men behandlas olika av de olika internationella organisationerna. I EU:s Mission 100 klimatneutrala städer är det frivilligt att inkludera ETS-anläggningar (än så länge). Global Covenant of Mayors anger att ETS-anläggningar bör (should) identifieras, men vi antar att de därmed ska inkluderas i utsläppsredovisningen. Klimatkommunernas rekommendation är att inkludera ETS-anläggningar.

Beräkningar

Aktivitetsdata och Emissionsfaktorer

Standarden och de internationella organisationerna rekommenderar att beräkna utsläpp genom att multiplicera aktivitetsdata med en emissionsfaktor för att få utsläppen. Exempel på aktivitetsdata kan vara hur mycket av ett bränsle som tankats, hur många kilometer som körts, hur mycket avfall som gått till förbränning. Emissionsfaktor är utsläpp per aktivitetsenhet, ex CO2e/km. Common Reporting Framework säger att kommuner i första hand ska välja lokala, regionala eller nationella emissionsfaktorer, och i andra hand IPCC:s emissionsfaktorer (globala schabloner).

Naturvårdsverket upprätthåller den nationella utsläppsdatabasen för emissioner till luft (NEDB) med geografisk fördelning på kommunnivå. Datavärd är SMHI. I emissionsdatabasen kan kommuner lätt hämta färdigberäknade utsläppsdata för Scope 1-utsläpp. De är beräknade enligt formeln Aktivitetsdata * Emissionsfaktor, men beräkningarna publiceras inte. För vissa sektorer och undersektorer går det hitta aktivitetsdata för att själv beräkna utsläppen. Det gäller särskilt för stationär energi, exempelvis för scope 1-utsläpp från oljepannor i bostäder eller Scope 2-utsläpp från fjärrvärmeanvändning. Aktivitetsdata (MWh olja, MWh Fjärrvärme osv) finns i SCB:s energistatistik för kommuner och regioner, multiplicera sedan med emissionsfaktorer från Naturvårdsverket för att få utsläppen.

Att räkna om till koldioxidekvivalenter

Enligt Common Reporting Framework ska utsläpp rapporteras i ton koldioxidekvivalenter. För andra gaser än koldioxid innebär det att man ska multiplicera utsläppen med en Global Warming Potential (GWP) (exempelvis 28 för metan) för att få fram ”svaret” i koldioxidekvivalenter.

Mer om sektorerna och dataunderlag per sektor

Här beskriver vi utförligare vilka utsläppskällor som ingår i de fem sektorerna och visar i tabeller hur de ordnas. Underlaget kommer från Sustainable Advantage och följer Common Reporting Framework (CRF).

I tabellerna under varje sektor anges vilka dataposter från Nationella emissionsdatabasen/NEDB (Scope 1) respektive SCB:s energibalanser (Scope 2) som motsvarar standardens undersektorer. I första kolumnen anges undersektorns namn på engelska från CRF och motsvarande namn som används i Sustainable Advantage. I andra kolumnen anges vilken huvudsektor i NEDB respektive slutanvändningssektor i SCB som används. I tredje kolumnen anges vilken/a undersektor/er i NEDB respektive bränsletyp/er i SCB som används.

Nationella emissionsdatabasen följer inte någon standard för kommuner. Den har nio huvudsektorer som alltså måste placeras in under de fem sektorerna samt matcha rätt undersektor. Läs mer under ”Home/Datakällor” och (”Information/GWP + emissionsfaktorer”) när du är inloggad i Sustainable Advantage.

1. Stationär energi

Förbränning av bränsle i privata, kommersiella och institutionella byggnader/anläggningar/industrier/byggnation samt raffinaderier och diffusa utsläpp (fugitive emissions) från bränslehantering (scope 1). Användning av ledningsbunden energi som el, fjärrvärme och fjärrkyla (scope 2). Den här sektorn inkluderar också överföringsförluster (scope 3).

2. Transport: alla resor på väg, i luft, på vatten och på räls, inklusive resor mellan städer och mellan länder samt arbetsmaskiner. Utsläppen sker direkt genom förbränning av bränsle (scope 1), eller indirekt genom användning av el från nätet (scope 2). Standarden är flexibel för att passa variationer i vilken data som är tillgänglig, vilka beräkningsmodeller man använder osv.

Not: Transporter på väg. Utsläppen beräknas för trafikarbetet inom varje kommun av alla fordonsrörelser, oavsett vem som äger fordonet.
Fördelningen av emissionerna från vägtrafik grundar sig på SIMAIR, ett nationellt system som utvecklats för kartläggning av vägtrafikens påverkan på luftkvaliteten. I SIMAIR finns information om hela det statliga vägnätet (NVDB, ca 200 000 väglänkar) inklusive information om trafikflöden på varje väglänk avseende olika fordonstyper, hastighetsgränser, kallstartsandel m.m. Dessutom finns motsvarande information om det kommunala vägnätet (tätorter) i hela Sverige.

3. Avfall och avlopp: Insamling och behandling av avfall genom aerob eller anaerob nedbrytning eller förbränning. Växthusgasutsläpp från fast avfall ska räknas ut beroende på hur det hanteras (deponi, biologisk behandling eller förbränning utan energiåtervinning). Om metan utvinns tex vid reningsverk för energiändamål så ska denna rapporteras under stationär energi eller transporter beroende på användning (scope 1). Samma gäller utsläpp från energiåtervinning från förbränning av avfall (exempelvis i avfallseldade fjärrvärmeverk) rapporteras under stationär energi (scope 2).

4. Industriella processer och Produktanvändning:
Industriella processutsläpp: De huvudsakliga källorna här är utsläpp från industriprocesser som på kemisk eller fysisk väg omformar material (exempelvis masugnar i järn- och stålindustrin), ammoniak och andra produkter som tillverkas med hjälp av fossila bränslen och används som kemiska råvaror samt utsläpp av fossil koldioxid vid cementframställan (Scope 1 eller scope 3).

Produktanvändning: Produkter som industri och slutkonsumenter använder (tex kylmedier, skum och aerosolburkar, målarfärg) innehåller växthusgaser som läcker vid användning och avfallshantering (scope 1).

5. Jordbruk, skogsbruk och övrig landanvändning: Utsläpp och upptag från jordbruk, skogsbruk och annan landanvändning (AFOLU) tillkommer på en rad olika sätt; Från boskap genom idissling och gödselhantering och från växthusgasutsläpp på land av andra gaser än koldioxid vid brukande av jord, gödsling och kalkning samt risodling i vatten (Scope 1 eller 3). Inkluderar också utsläpp från skogsmark som röjs för att ge plats åt jordbruk eller byggande, dock finns sådana utsläpp inte med i nationella emissionsdatabasen.

Ytterligare nyckeltal

På den här sidan har vi samlat ytterligare nyckeltal som kan användas för att komplettera uppföljningen.

Kommunikation av resultaten

Gör uppföljningen känd i kommunen exempelvis genom att ha med nyckeltalet ”utsläpp av växthusgaser” i kommunens årsredovisning och att årligen kommunicera hur utvecklingen går. Se till att kommunens förtroendevalda och nyckelpersoner i förvaltningar och bolag tar del av den mer detaljerade uppföljningen av utsläppsläget per sektor, som planeringsunderlag.

Uppmärksamma de framsteg som görs och hur kommunen rör sig mot målen. Prata med stolthet om er resa, fira segrar! Och inte minst – visa medarbetarna att alla är viktiga för att ni ska lyckas.