Producera förnybar el
Kommuner kan installera solceller på taken till kommunala fastigheter, men också jobba på andra sätt för att stärka utbyggnadstakten av lokalt producerad energi från förnybara källor. En vindbruksplan pekar ut lämpliga områden för utbyggnad av vindkraft. Solkartor underlättar för medborgare att sätta upp egna solceller, och solparker möjliggör för de som inte har ett eget tak att ändå äga solelsproduktion. Genom samverkan med lokalt näringsliv och föreningar kan ni nå ännu längre.
Strategier och mål
Linköpings kommun har tagit fram en solelstrategi för att få med fler fastighetsägare och näringsidkare på resan mot ett förnybart energisystem. Målet är att produktionen av solel år 2025 ska utgöra minst fem procent av elanvändningen i kommunen. År 2040 ska solceller täcka minst en femtedel av elanvändningen. Läs mer i Klimatkommunernas 13 uppgifter om solelstrategin och vilka åtgärder som ingår i den tillhörande handlingsplanen.
Malmö stads vision är att staden år 2030 försörjs av 100 procent förnybar energi. En så stor andel som möjligt av den förnybara energiproduktionen ska ske lokalt. I stadens översiktsplan står det att en kraftfull satsning ska göras på vindkraft och att vindbruk ska integreras i Malmös framtida landskapsbild.
I Lunds kommuns energiplan står ”Vid ny- och ombyggnad övervägs alltid om byggnader är lämpliga för solceller, så att nya solceller tas i bruk årligen.”
I Kristianstad kommun ska den landbaserade vindkraftsproduktionen vara 500 GWh/år till år 2030.
Uppsala kommun har satt upp mål om att installera 30 MW solenergi till år 2020 och 100 MW solenergi till år 2030.
Jönköpings kommun deltar som en del av Klimatrådet i Jönköpings län i Solmatchen. Klimatrådet utmanar Jönköpings läns företag och invånare i att under ett års tid installera så mycket solceller som möjligt.
Vindkraft
Syftet med en kommunal vindbruksplan är bland annat att få en strukturerad vindkraftsutbyggnad genom att peka ut lämpliga lägen för vindkraft med så få motstående intressen som möjligt. Kristianstad och Skellefteå är två av de kommuner som har tagit fram vindbruksplaner.
Solkraft i kommunal regi
Göteborgs stad gör stora solcellssatsningar via Lokalförvaltningen och det kommunala bostadsbolaget Framtiden. En viktig del i satsningen är att som offentlig aktör visa på möjligheten (placering på offentliga byggnader) och bidra till goda marknadsmöjligheter.
Lunds kommun invigde 2016 en 5500 kvadratmeter stor solcellsanläggning och en experimentlekplats som ska visualisera solcellernas effekt och öka intresset för naturvetenskap hos barn och unga. Läs mer
I samband med nyanläggning ställer Lomma kommun krav på mikroproduktion av el. Tre av kommunens skolor har solcellsanläggningar och ytterligare en är på gång. På Lerviks förskola finns en anläggning på över 100 kvadratmeter och liknande planeras på Pilängsskolan.
Göteborgs stad har satt upp 1000 solcellsdrivna betalautomater. För kunderna innebär det nya digitala betalautomaterna som kan flera språk och tar fler kort än de gamla. Eftersom automaterna inte ansluts till elnätet, sparar parkeringsbolaget ca 1100 MWh av bolagets elförbrukning per år.
Uppmuntra prosumenter: Solkartor, solparker m.m.
Uppmuntra hushåll i kommunen att bli prosumenter, alltså att vara med och producera den energi som de själva använder. Ett hushåll kan ibland täcka hela sitt elbehov genom egenproduktion, särskilt i kombination med batterier och värmepump. Högre energipriser och medvetenhet om klimat- och energikriser har gjort att intresset för att bli energiprosument är rekordhögt, och nu är det en enorm efterfrågan på solpaneler för tak. Problem med tillstånd och brist på kompetens kan också leda till förseningar. Med ett proaktivt arbete kan ni underlätta för intresserade medborgare och företag:
- Alltfler kommuner tar fram solkartor, för att visa solenergipotentialen för sina medborgare. Invånare och företagare kan se på kartorna hur mycket solen strålar på ett visst tak, för att bedöma om en installation av solceller och solfångare är möjlig. Invånare i Mölndal kan se solenergipotentialen för både väggar och tak. På Svensk Solenergis webb finns fler exempel på solkartor.
- Med en solpark kan ni göra det möjligt för medborgare som inte kan sätta upp egna solceller att ändå ha egen solelproduktion. Östersund Solpark är ett gemensamt initiativ av de kommunala bolagen Jämtkraft och Östersundshem, som tillsammans finansierat uppförandet av anläggningen. Privatpersoner och företag kan köpa andelar i den ekonomiska föreningen som äger solparken. På så sätt får de el från den sex hektar stora parken som årligen producerar cirka 3 000 MWh el, vilket räcker till hushållselen i ungefär 1000 lägenheter eller 600 villor. Intresset har varit överväldigande. Läs mer om solparken i materialet Klimatkommunernas 13 uppgifter.
- Ni kan sprida kunskap om energikooperativ, där ett antal hushåll går samman för att finansiera ett vindkraftverk, ett mindre vattenkraftverk eller en solenergianläggning. Medlemmarna i energikooperativet köper sedan energi till produktionspris från kraftverket. En vanlig form av energikooperativ är vindkraftkooperativ. Energikooperativ kan ses som den äldsta formen av kooperativ, eftersom kvarnar i äldre tid ägdes gemensamt av till exempel en socken. Energikooperativ är särskilt vanliga i Danmark, Tyskland och Nederländerna. Sedan elpriserna började stiga har Sveriges Vindkraftkooperativ sett ett ökat intresse att köpa andelar i deras vindkraftverk.
- Intresset för agrivoltaiska solcellssystem som kombinerar odling av grödor och produktion av solceller växer lavinartat i världen. I det här samtalet med forskare och pionjärer undersöker Lantbrukarnas Riksförbund möjligheterna för svenska lantbrukare att skapa nya lönsamma affärer. Medverkande: Ulf Andersson, lantbrukare, Bent Stridh, universitetslektor Mälardalens universitet och Anders Engström, AGFO
- Och – sist men verkligen inte minst – den kommunala energi- och klimatrådgivningen är viktigare och mer eftersökt än någonsin förr! Energimyndigheten har samlat några exempel på vad som hänt tack vare energi- och klimatrådgivningen.
Länktips
Framtidens Solel är ett projekt som ger inspiration och tips hur företag kan använda solel för att stärka verksamheten. Projektet finansieras av EU’s regionalfond och drivs genom olika aktörer i Västmanland, Örebro, Uppsala, Södermanland och Östergötland. På hemsidan finns information om hur man installerar solel, vilka bidrag som finns och vilka regler som behöver följas. Där finns också exempel om andra som investerat i solel, krönikor och nyheter.
Projektet Klimateffektiv Solenergi har gjort en kunskapssammanställning om klimatpåverkan från tillverkning av olika solcellsmoduler: Vad är det för skillnad i klimatpåverkan mellan olika typer av solcellspaneler ur ett livscykelperspektiv? Vilka faktorer har störst betydelse för solcellers klimatpåverkan? Vad är bäst ur klimatsynpunkt, monokristallina eller multikristallina solceller?