Minska plastens klimatpåverkan

Plastens klimat- och miljöpåverkan är ett komplext problem. Flera kommuner arbetar med att minska mängden fossil plast och samtidigt stimulera utveckling av förnybar plast genom krav i offentlig upphandling. Här är några exempel på hur de gör.

Guide till fossilfri plast – hur en kommun kan arbeta strategiskt med att minska verksamheternas plastanvändning

För att få en uppfattning om vilka plastflöden som finns i kommunen behöver en kartläggning genomföras. I projektet Klimateffektiv plastanvändning tog Uppsala kommun fram en checklista för inventering, för att underlätta det arbetet. Kartläggningen ger kunskap om vilka artiklar som köps in i störst volymer, men även om vilka produkter som lättast kan ersättas. I Uppsala visade det sig att de största plastflöderna bestod av påsar och säckar, skoskydd och förpackningar/emballage. Mycket av text och material nedan kommer från Uppsalas projekt Klimateffektiv plastanvändning, där en mängd guider och material tagits fram – fritt att använda.  Stort tack Uppsala!

Kartläggningen blir ett underlag för upphandlingar där följande steg gås igenom för varje plastprodukt:

  1. Behövs produkten?
    Undersök om plastprodukten överhuvudtaget behövs. Används handskar fast det skulle räcka med att sprita händerna? Kan vi be våra besökare ta av sig skorna istället för att erbjuda skoskydd?
  2. Kan produkten ersättas med något annat?
    Många gånger kan en plastprodukt ersättas med en annan produkt i ett annat material. Plastmuggen kan till exempel bytas ut mot en mugg i porslin som kan användas flera gånger.
  3. Finns produkten i återvunnet material?
    Om det finns ett behov av att köpa in produkten – undersök om den finns i återvunnen plast. Den är bäst ur både miljö- och klimatsynpunkt. Avfallspåsar är ett bra exempel på plastprodukter som finns i återvunnen plast.
  4. Går produkten att återvinna?
    Det finns en hel del faktorer som styr om en produkt går att återvinna eller inte. Den plast som har allra högst återvinningspotential är transparent eller ofärgad plast som består av en (1) plastsort. Ju ljusare färger desto bättre. Undvik svart plast eftersom den inte syns i det automatiserade sorteringssystemet och därmed inte sorteras ut till återvinning. Däremot kan till exempel avfallspåsar vara svarta eftersom dom kommer följa med avfallet till energiåtervinning. Det är även viktigt att undvika nedbrytbar och/ eller komposterbar plast om produkten är avsedd att gå till materialåtervinning. Du kan läsa mer om olika plastförpackningars återvinningspotential i vägledningen Om plastförpackningar och materialåtervinning.
  5. Finns produkten i förnybart material?
    När du bedömt att plastprodukten eller produkten med plast i behövs köpas in, och den inte går att hitta i återvunnen plast, bör du undersöka om den finns i förnybart material.
  6. Inget av ovanstående?
    Är enda alternativet fossil plast, så välj polyeten (PE) eller polypropen (PP). Dessa plasttyper har stor efterfrågan på marknaden och ökar sannolikheten att ditt avfall till slut blir till en ny produkt.

I Klimatkrav för plastprodukter sammanställs de krav som både kan ställas och är önskvärda att ställa i upphandling av olika plastprodukter. Sammanställningen innehåller även riktlinjer för hur kraven kan ställas, det vill säga hur kraven kan formuleras för att få önskad effekt. Genom tydliga och välgrundade krav kan användningen av klimatineffektiva plastprodukter tillverkade av ny fossil råvara minska. Klimatkrav för plastprodukter med tillhörande vägledning hittar du här. 

Inköp och användning av plastprodukter påverkar i stort sett alla anställda i kommunen. Därför är det viktigt att alla har kunskap om varför plastmängderna behöver minskas och hur detta kan göras. Ett tips för att skapa samsyn är att uppmana alla anställda att göra denna 20 minuters webbutbildning. Det övergripande syftet med utbildningen Rätt plast på rätt plats är att öka kunskapen om vad plast är, hur plast påverkar miljö och klimat samt hur vi konkret kan förändra användningen av plast ute i verksamheterna. De frågor som utbildningen fokuserar på är: Vad är plast egentligen? Hur påverkar plasten miljö och klimat? Hur hamnar rätt plast på rätt plats? Hur kan plasten bli en del av ett kretslopp?

Uppsala kommun siktar på bara förnybar eller återvunnen plast 2030

Under 2018 kompletterades Uppsala kommuns miljö- och klimatprogram med två nya etappmål: ett för plast och ett för byggmaterial. Målet för plast sträcker sig fram till 2030, då plasten i nyanskaffade produkter med plastinnehåll enbart ska komma från återvunnen eller förnybar råvara.

Projekt: Jakten på plasten

Kommunerna i Uppsala, Eskilstuna, Norrköping, och Linköping har startat samverkansprojektet med det formella namnet ”Minskad klimatpåverkan från plast i kommunal verksamhet” men som kallas för Jakten på plasten. Projektet, som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden, pågår från september 2017 till december 2020 med huvudsyfte att minska kommunernas miljö- och klimatpåverkan från den fossila plasten. Detta gör de genom att minimera användandet av plast, förbättra avfallssortering och materialåtervinning och öka mängden förnybar eller återvunnen plastråvara. Genom att utveckla upphandlingskrav och inköpsrutiner för ett urval av de plastprodukter som används i de kommunala verksamheterna finns möjlighet att på sikt minska mängden koldioxidutsläpp från fossil plast i Östra Mellansverige med 55 procent. Läs mer och se en film om projektet:

Projekt: Klimateffektiv plastupphandling

Tillsammans med andra organisationer och företag vill Uppsala kommun hitta nya sätt att minska mängden fossil plast som används i Uppsala. Under två år arbetar de tillsammans för att i sina upphandlingar påverka leverantörer och producenter av plastprodukter att ändra sitt sortiment till en större andel biobaserade och återvunna produkter. De erfarenheter som skapas i projektet ska ligga till grund för nya krav och rutiner vid upphandling av plast i såväl offentlig verksamhet som i näringslivet. Läs mer

Projekt: RePlast

Våren 2017 arbetade Eskilstuna kommun med projektet RePlast, för att öka kunskap om bioplast, plastavfallsflöden och produktionsbehov av plast. Projektet har visat att det finns lokala affärsmöjligheter i återanvändning av plast. Kommunen fortsätter samarbetet med Mälarplast, för att utveckla arbetet ytterligare. Läs mer

Länktips

Det går om vi vill – förslag till en hållbar plastanvändning (SOU 2018:84)

Plast – på gång i politiken (presentation från Avfallsrådet, maj 2017)

Allt du (inte) vill veta om plast (Naturskyddsföreningen, 2014):
I ett globalt samarbete finansierat av SIDA har fem miljöorganisationer beskrivit plastens närvaro och påverkan på olika plan i samhället, utifrån varje enskild organisations perspektiv.

Rätt plast på rätt plast – om svårnedbrytbar plast i naturen och plastens roll i den cirkulära ekonomin (Naturskyddsföreningen, 2017)
Hur kommer vi till bukt med de miljöproblem som plast orsakar och vilken roll ska plasten spela i ett hållbart samhälle? Det är de två frågorna som rapporten Rätt plast på rätt plats tar upp.

Sorteringsguide där det står vilka plaster som går att återvinna (FTI)

Mikroplaster – källor och förslag på åtgärder (Regeringsuppdrag juni 2017)

Debattartiklar m.m.

”Plastavfallet måste minska – här är fyra konkreta åtgärder” (Representanter för energiåtervinnare, materialåtervinnare, akademi och miljörörelse, 2017)

”Plastförbränning ger avfallssektorn klimatproblem” (Göran Finnveden, professor i miljöstrategisk analys, KTH, 2017)

”Någon måste också vilja köpa returplasten” (Henrik Oxfall och Jonas Aspling, Swerea IVF)

Exempel från Klimatkommunerna

Region Skåne upphandlar engångsförkläden i bioplast

Genom att växla över till engångsförkläden med 91 procent förnybart material (till största delen sockerrör, stärkelse och kalk) har Region Skåne minskat koldioxidutsläppen med drygt 250 ton per år. Bakom förklädena ligger en omfattande innovationsupphandling, där regionen bjudit in näringslivet att offerera en produkt som ännu inte existerar. Flera företag har deltagit i innovationsupphandlingen, och regionen har haft en coachande upphandlingsprocess. De har bjudit in till seminarium om nya material, anlitat en industridesigner för utformning, haft testpanel i vården och utvärderat klimatpåverkan.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.