Textilier

Klimatfakta om textilier

• 10% av de globala växthusgasutsläppen orsakas av tillverkningen av kläder och skor. Det är mer än alla internationella flyg och sjötransporter tillsammans.
• I genomsnitt har konsumtion av textilier i EU den fjärde största miljö- och klimatpåverkan efter livsmedel, bostäder och resande. Svenskars konsumtion av textilier hur under se senaste 20 åren ökat med 30 procent samtidigt som kostnaden minskat.
• Majoriteten av västvärldens billigare kläder tillverkas i Asien, där minimilöner är vanliga, obefintliga miljöskyddslagar, dåliga arbetsmiljöförhållanden osv.
• En stor del av de textilier som produceras utomlands kommer från fabriker som drivs av fossila bränslen.
  Över hälften av all textilproduktion är syntetisk – akryl, polyester och nylon. Syntetiska fiber innehåller plast då de framställs av olja som förädlats i flera steg.
• 500 000 ton mikrofibrer släpps ut i havet varje år till följd av tvätt av syntetkläder (35% av de primära mikroplaster som släpps ut i miljön).
• Textiliers produktionskedjor är utspridda i flera länder. Exempelvis kan bomull odlas i Egypten, konstgödsel till odlingen produceras i USA, tråd spinnas i Bangladesh, tyg vävas i Portugal, tyg färgas i Indien och slutligen sys till jeans i Italien.
• Textilproduktion finns ofta i länder som redan har bristande vattenresurser, och kan leda till att vattenresurser överutnyttjas. Exempelvis odlas bomull oftast i torra områden där det behövs konstbevattning.
• Klimatpåverkan från energin som behövs för att tvätta, torka och stryka plaggen beror på var energin kommer från. I Sverige är exempelvis koldioxidutsläppen lägre jämfört med andra länder då vår energi främst kommer från vatten-, vind- och kärnkraft.
• Ett plaggs klimatpåverkan och vattenanvändning (från produktionen) kan minska med 50 procent bara genom att plaggets livslängd fördubblas (om det ersätter ett köp av ett nyproducerat plagg).
• Utöver klimatproblem ställer kemikalieanvändningen i textilindustrin till med enorma hälso- och miljöproblem.

Vi behöver köpa färre kläder och använda dem längre

EU har en gemensam lagstiftning för hur Europa ska prioritera och sträva gällande lagstiftning och insatser inom avfallsområdet. Enligt avfallshierarkin, eller avfallstrappan som den också kallas, är ordningen följande:

1. Förhindra att avfall skapas, så kallad avfallsminimering
2. Återanvänd
3. Återvinn material
4. Utvinn energi genom förbränning
5. Deponera, det vill säga lägg på soptipp

Utifrån avfallshierarkin och behovet av att minska klimatpåverkan från textilindustrin är det tydligt att kläder måste användas längre och konsumtionen måste minska. Kläders kvalitet måste även öka åter för att det ska bli möjligt att förlänga livslängden på textilierna. Här kan du läsa mer om olika tips för hur du kan börja förändra konsumtionsbeteende kopplat till kläder.

Mycket hamnar i soporna – men ny lagstiftning är på plats

Från 2025 är det krav på separat insamling av textilier. Kommuner kommer att ansvara för att textilierna samlas in på rätt plats. Läs mer om vad det innebär på Naturvårdsverkets hemsida.

Vad kan kommuner göra?

• Sprid information om klädindustrin för att öka konsumenternas kunskap och göra det lättare att göra val som är bättre för klimatet och miljön.
• Sprid information om var invånarna kan lämna in kläder i er kommun. Enligt Naturvårdsverkets konsumentundersökning från 2020 slänger många sina kläder i soporna på grund av okunskap och lathet. Genom att tillgängliggöra information om varför det är viktigt att lämna in textilier för återanvändning/återvinning av material och var textilierna kan lämnas in i kommunen kan textilier minska i restavfallet.
• Främja samarbeten med olika aktörer som kan stärka insamling, efterföljande bearbetning och försäljning av textilier.
• Köp in hållbar tvätt- och textilservice. På Upphandlingsmyndighetens webbplats finns hållbarhetskriterier.
• Spana in ”Guiden för ökad cirkulär textilhantering i kommunen” som riktar sig till kommuner med syfte att bidra till en cirkulär och mer hållbar konsumtion av textilier. Emmaus Stockholm, Handelshögskolan i Stockholms forskningsinstitut och miljö- och returbolaget SÖRAB har arbetat fram guiden via ett vinnovaprojekt. Du hittar guiden här.

Länktips

Poddar:

• Slowfashionpodden
• Plan B-podden
• Kemikaliepodden

Artikel: Läs om att returnerade varor slängs – för att det är billigare än att sälja igen i en artikeln baserad på Carl Dalhammar och Klas Hjorts forskning.

Fördjupning: Hur blir kläder till? Följ steg för steg här

Kampanjen #Textilsmart har på sin hemsida en mängd filmer, artiklar, faktatexter, quiz m.m. om textiliers miljöpåverkan. Materialet är fritt för kommuner och andra aktörer att använda i sin kommunikation.

I F/ACT Movement samarbetar kommuner, företag och konsumenter med varandra för att hitta nya spännande lösningar för att främja en mer hållbar produktion och konsumtion av mode och textil.