Klädställning.

Textilier

Mode- och textilindustrin är en resursintensiv bransch med stor påverkan på klimat och miljö. Industrin står för omkring 10 % av de globala växthusgasutsläppen och genererar cirka 92 miljoner ton avfall varje år. Ett skifte till cirkulära flöden behövs för att minska textilindustrins negativa påverkan. I det här avsnittet ger vi en bakgrund till problematiken och beskriver vad kommuner kan göra. Tack till Clara Wimer Bergman som under sin praktik hos oss skrev rapporten Textiliers miljöpåverkan – en översikt för kommuner!

Klimatfakta om textilier

  • 10% av de globala växthusgasutsläppen orsakas av tillverkningen av kläder och skor. Det är mer än alla internationella flyg och sjötransporter tillsammans.
  • I genomsnitt har konsumtion av textilier i EU den fjärde största miljö- och klimatpåverkan efter livsmedel, bostäder och resande. Svenskars konsumtion av textilier hur under se senaste 20 åren ökat med 30 procent samtidigt som kostnaden minskat.
  • Majoriteten av västvärldens billigare kläder tillverkas i Asien, där minimilöner är vanliga, obefintliga miljöskyddslagar, dåliga arbetsmiljöförhållanden osv.
  • En stor del av de textilier som produceras utomlands kommer från fabriker som drivs av fossila bränslen.
    Över hälften av all textilproduktion är syntetisk – akryl, polyester och nylon. Syntetiska fiber innehåller plast då de framställs av olja som förädlats i flera steg.
  • 500 000 ton mikrofibrer släpps ut i havet varje år till följd av tvätt av syntetkläder (35% av de primära mikroplaster som släpps ut i miljön).
  • Textiliers produktionskedjor är utspridda i flera länder. Exempelvis kan bomull odlas i Egypten, konstgödsel till odlingen produceras i USA, tråd spinnas i Bangladesh, tyg vävas i Portugal, tyg färgas i Indien och slutligen sys till jeans i Italien.
  • Textilproduktion finns ofta i länder som redan har bristande vattenresurser, och kan leda till att vattenresurser överutnyttjas. Exempelvis odlas bomull oftast i torra områden där det behövs konstbevattning.
  • Klimatpåverkan från energin som behövs för att tvätta, torka och stryka plaggen beror på var energin kommer från. I Sverige är exempelvis koldioxidutsläppen lägre jämfört med andra länder då vår energi främst kommer från vatten-, vind- och kärnkraft.
  • Ett plaggs klimatpåverkan och vattenanvändning (från produktionen) kan minska med 50 procent bara genom att plaggets livslängd fördubblas (om det ersätter ett köp av ett nyproducerat plagg).
  • Utöver klimatproblem ställer kemikalieanvändningen i textilindustrin till med enorma hälso- och miljöproblem. Läs mer om detta i rapporten Textiliers miljöpåverkan – en översikt för kommuner

 

Vi behöver köpa färre kläder och använda dem längre

EU har en gemensam lagstiftning för hur Europa ska prioritera och sträva gällande lagstiftning och insatser inom avfallsområdet. Enligt avfallshierarkin, eller avfallstrappan som den också kallas, är ordningen följande:

  1. Förhindra att avfall skapas, så kallad avfallsminimering
  2. Återanvänd
  3. Återvinn material
  4. Utvinn energi genom förbränning
  5. Deponera, det vill säga lägg på soptipp

Utifrån avfallshierarkin och behovet av att minska klimatpåverkan från textilindustrin är det tydligt att kläder måste användas längre och konsumtionen måste minska. Kläders kvalitet måste även öka åter för att det ska bli möjligt att förlänga livslängden på textilierna. Här kan du läsa mer om olika tips för hur du kan börja förändra konsumtionsbeteende kopplat till kläder.

Mycket hamnar i soporna – men ny lagstiftning är på gång

Sverige har idag inget nationellt system för insamling av textilier som samlas in separerat från annat avfall. Därför hamnar textilier som hade kunnat återanvändas eller återvinnas istället ofta i restavfallet som går till förbränning. EU-kommissionen har lagt fram ett lagpaket med syfte att hållbara produkter ska bli norm. EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier fokuserar på hela livscykeln för att bidra till en mer miljövänlig och konkurrenskraftig sektor, bland annat ett utökat producentansvar, vilket även inkluderar omhändertagande av textilavfall. Från och med 2025 ska alla medlemsstater samla in textilavfall separat från annat avfall.

Vad kan kommuner göra?

  • Sprid information om klädindustrin för att öka konsumenternas kunskap och göra det lättare att göra val som är bättre för klimatet och miljön.
  • Sprid information om var invånarna kan lämna in kläder i er kommun. Enligt Naturvårdsverkets konsumentundersökning från 2020 slänger många sina kläder i soporna på grund av okunskap och lathet. Genom att tillgängliggöra information om varför det är viktigt att lämna in textilier för återanvändning/återvinning av material och var textilierna kan lämnas in i kommunen kan textilier minska i restavfallet.
  • Främja samarbeten med olika aktörer som kan stärka insamling, efterföljande bearbetning och försäljning av textilier.
  • Köp in hållbar tvätt- och textilservice. På Upphandlingsmyndighetens webbplats finns hållbarhetskriterier.
  • Spana in ”Guiden för ökad cirkulär textilhantering i kommunen” som riktar sig till kommuner med syfte att bidra till en cirkulär och mer hållbar konsumtion av textilier. Emmaus Stockholm, Handelshögskolan i Stockholms forskningsinstitut och miljö- och returbolaget SÖRAB har arbetat fram guiden via ett vinnovaprojekt. Du hittar guiden här.

Länktips

Bok: Gör skillnad! Från klimatångest till handlingskraft av Emma Sundh, Maria Soxbo och Johanna Nilsson.

Poddar:

  • Slowfashionpodden
  • Plan B-podden
  • Kemikaliepodden

Artikel: Läs om att returnerade varor slängs – för att det är billigare än att sälja igen i en artikeln baserad på Carl Dalhammar och Klas Hjorts forskning.

Fördjupning: Hur blir kläder till? Följ steg för steg här

Från 2025 är det krav på separat insamling av textilier. Kommuner kommer att ansvara för att textilierna samlas in på rätt plats. Läs mer om vad det innebär på Naturvårdsverkets hemsida.

Källor

Carlsson m.fl. (2022). Suspect and non-taget screening of chemicals in cloting textiles by reversed-phase liquid chromatography/hybrid quadrupole-Orbitrap mass spectromentry

Chalmers (2020) Snabbmode har enorm miljöpåverkan | Chalmers

ECHA. (u.å). Clothes and textiles
EcoWatch. (2017). How fast fashion is killing rivers worldwide

Ellen MacArthur Foundation. (2017). A new textiles economy: Redesigning fashion´s future
ETC. (2022). Här hamnar västvärldens avlagda kläder
Europeiska kommissionen. (u.å) EU:s strategi för hållbara och cirkulära textilier

Europeiska kommissionen. (2022). Den gröna given: Nya förslag ska få hållbara produkter att bli norm och göra EU mer resursoberoende
Europaparlamentet. (2022) Textilproduktionens och textilavfallets inverkan på miljön
Hallå konsument. (2022). Hur kläder påverkar klimat och miljö

IVL. (2016). Återvinning och återanvändning för allt var tyget håller
Kemikalieinspektionen. (2022a). Kemiska ämnen i textil
Kemikalieinspektionen. (2022b). Stora mängder kemikalier när textil tillverkas
Medveten konsument. (2021a) Bomull

Medveten konsument. (2021b). Kläder
Naturvårdsverket. (u.å.a). Textil. Textil (naturvardsverket.se)
Naturvårdsverket (u.å.b). Dagens textila flöden – en global miljöutmaning
Naturvårdsverket (u.å.c) Så påverkar konsumtionen Sverige
Naturvårdsverket. (u.å.d). Textilavfall

Naturvårdsverket. (2016) Hit exporteras begagnade kläder och textilier
Naturvårdsverket (2020) Frågor och svar till konsumenter om mer hållbar textilkonsumtion (naturvardsverket.se)

RISE. (2022). Flera hundra farliga kemikalier identifierade i kläder
Sveriges avfallsportal. (2022). Avfallstrappan
SVT. (2022). Donerade kläder bränns i Ghana: ”Vi drunknar i dåliga plagg”

Senast ändrad: 2024-07-30 9:59

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.