Pendlingsresor

Gröna resplaner för hållbart pendlande

En grön resplan är en handlingsplan för att öka andelen hållbara och effektiva pendlingsresor till arbetsplatser, med syftet att minska utsläpp av koldioxid. Linköpings kommun delar med sig av sina erfarenheter här. Förutom att minska utsläpp finns det många andra positiva effekter av arbetet med gröna resplaner. Med ett mer effektivt pendlande skapas bättre tillgänglighet till och från tätort, med mindre trängsel på infartsleder. Det finns också stora hälsovinster i att medarbetare går och cyklar mer i vardagen. Dessutom skapas engagemang och delaktighet i att nå klimatmål hos medborgare och det lokala näringslivet. Typiska åtgärder i en grön resplan, som företag, fastigheter och kommun kan ställa sig bakom, kan vara att fler cykelställ sätts upp, att det finns möjlighet att duscha på arbetsplatsen, kampanjer om samåkning, bättre information om kollektivtrafik och flexibla och kombinerade abonnemang på olika typer av resande.

Tips!

Lyssna på Pendlarpodden – där Linköpings kommun inspirerar till klimatsmart resande i vardagen.

Cykelvänlig arbetsplats

För att uppmuntra arbetsplatser som vill göra det lätt för medarbetarna att välja cykeln som transportmedel har Karlstads kommun valt att arbeta med konceptet ”Cykelvänlig arbetsplats”. Konceptet är del av kommunens arbete med hållbart resande inom projektet Klimatneutrala Karlstad 2030. 56 procent av kommunens totala utsläpp av växthusgaser kommer nämligen från transporter.
– I rollen som arbetsgivare finns det många fördelar med att uppmuntra och stötta sina medarbetare till att cykla. Arbetsplatsen profilerar sig som en modern och attraktiv arbetsgivare samtidigt som man bidrar till bättre hälsa hos sina medarbetare, ökad framkomlighet, minskade klimatutsläpp och renare luft, säger Mikael Haster, projektledare och miljösamordnare på Karlstads kommun.

Centralt kontor minskade bilresandet

I Örebro flyttade fyra förvaltningar inom samhällsbyggadsområdet från ett halvexternt läge till ett nytt kontorshus bara ett stenkast från resecentrum, mitt i stan. Hur har detta påverkat resvanorna?

Den tydligaste skillnaden är att andelen som kör bil minskat med en tredjedel, från 34 till 21 procent. Cyklandet har ökat från 47 till 52 procent, där den största ökningen har skett bland de som använder elcykel. Det är även fler som går och åker buss till kontoret än tidigare. Det vanligast bytet av färdmedel är från bil till elcykel.

Det finns flera förklaringar till de ändrade resvanorna (där de som svarat uppmanats svara hur de skulle ha rest utan pandemi). Kortare avstånd till jobbet och ändrade villkor för parkering förklarar ungefär hälften av förändringen (det finns i princip inte några arbetsplatsparkeringar vid den nya kontoret).

Läs mer: Resvaneundersökning Citypassagen

Så bygger du en bra mobilitetshubb

Allt fler nya stadsdelar planerar för mobilitetshubbar istället för traditionella parkeringsgarage. Mobilitetshubben erbjuder mer flexibilitet och många fler funktioner. För den som är intresserad av att bygga en mobilitetshubb finns det mycket att lära från de stadsdelar som redan har erfarenhet. Trivector har inom projektet Sharing Cities tittat närmare på befintliga hubbar, och presenterar på sin hemsida erfarenheter som rör placering, finansiering, information och förvaltning.

Förmånscyklar

Utvärdering av förmånscyklar i Örebro kommun visar att under fyra år med förmånscyklar har 4 700 cyklar levererats till anställda i kommunen, vilket betyder att nästan varannan anställd utnyttjat förmånen. Varannan cykel som hämtats ut har varit en elcykel.

Men har det påverkat resvanorna? Ja, helt klart enligt den enkät som gjorts till användarna:

• Den största nettoeffekten är att tidigare bilister börjat elcykla (ungefär varannan cykel som hämtats ut har varit en elcykel).
• Antalet bilresor har minskat med en tredjedel och körsträckan med bil beräknas ha minskat med ungefär 20 procent.
• Bussresandet har halverats. Även gång som färdmedel har minskat något.
• Elcyklarna har förlängt den sträcka som anses rimlig att cykelpendla. Ungefär hälften av dem som arbetspendlar med elcykel färdas längre än 5 km och 12 procent längre än en mil.

Läs mer här: Resvaneundersökning förmånscyklar.

Samåkning

På landsbygden finns det färre transportalternativ, samtidigt finns det ofta en gemenskap som underlättar för samåkning. Linköpings kommun vill testa en samåkningstjänst på landsbygden. Under 2023 hoppas kommunen kunna samarbeta med boende på landsbygden för att öka samåkningen. Läs mer.