Måltidsplanering

Byt till protein med lägre klimatpåverkan

Protein är ett näringsämne som ofta kallas för kroppens byggstenar och som finns i flera olika typer av livsmedel. Proteinrika livsmedel är exempelvis spannmål, baljväxter, mejeriprodukter och kött. Omkring 70 procent av utsläppen från den mat vi äter i Sverige kommer från produktionen av animaliska livsmedel. När det gäller protein finns det stora möjligheter att sänka utsläppen genom att byta ut delar av mejeri-, ägg-, och köttkonsumtionen mot vegetabiliskt protein från exempelvis baljväxter.

FoodJams – metod för att öka inslag av svenskodlade baljväxter i skolmåltider

Tillsammans med forskare vid SLU, Hushållningssällskapet och kommunikationsbyrån Azote har vi tagit fram materialet FoodJams om fördelarna med svenskodlade baljväxter och hur de kan bli en självklar del i skolmåltiderna.

Materialet är framtaget tillsammans med skolor i Sollentuna, Borås, Botkyrka och Kristianstad och består bland annat av:

  • FoodJamsupplägg för måltidspersonal, hemkunskapen och för andra intresserade
  • 50-tal recept
  • Lista på producenter och leverantörer
  • Filmer där odlare, forskare mfl berättar
  • Planscher att skriva ut och sätta upp i matsalen

…och mycket mer. Allt finns samlat på foodjams.se.

I vår kunskapsöversikt från projektet FoodJams har vi sammanställt vad forskningen säger om fördelar med svenskodlade baljväxter. Kunskapsöversikten i sin helhet hittar du här.

Äta mer baljväxter? Easy peasy!

Här har vi samlat ihop korta budskap som kan användas i informationskampanjer, exempelvis på stan eller i skolmatsalen. Vill du läsa mer om de olika fördelarna med baljväxter? Kolla in kunskapsöversikten från projektet Foodjams och läs längre ner på den här sidan där vi samlat forskning och andra lästips.

Visste du att…

Klimatpåverkan från olika proteiner

När baljväxter odlas minskas behovet av konstgödsel eftersom rotsystemen fixerar kväve. Det betyder att baljväxtplantorna både förser sig själva och jorden med kväve, vilket gynnar även nästkommande sådd.

Genom att ersätta hälften av köttkonsumtionen av svenskodlade baljväxter skulle klimatpåverkan från livsmedelskonsumtion i Sverige kunna minska med minst 20 procent. Om produktionen förbättrades skulle utsläppen kunna minska ännu mer. Idag äter svenskar cirka 1,4 kg kött och chark per person och vecka. Det kan jämföras med de nya nordiska näringsrekommendationerna som av både hälso- och miljöskäl förordar max 350 g kött och chark per person och vecka.

Globalt kommer ca 5 % av proteinkällorna från baljväxter, medan vi i Sverige bara får 1 % av vårt protein från baljväxter.

Jämfört per kg är utsläppen från nötkött 130 gånger större än svenskodlade torkade baljväxter. Utsläppen från baljväxter kommer till stor del från transporter, vilket gör att det kan vara stor skillnad på utsläpp från baljväxter som transporterats till Sverige och baljväxter som odlats här. Eftersom svenskodlade baljväxter som konserveras ofta skickas till Italien för att förkokas och förpackas är svenskodlade, torra baljväxter de att föredra ut klimatsynpunkt.

Klimatavtryck från olika proteinkällor
Proteinkälla Kg växthusgaser per kg ej tillagad produkt
Baljväxter, torra – svenska 0,2
Baljväxter, torra – importerade 0,3
Nötkött 26
Lammkött 21
Viltkött 0,5
Fläskkött 6
Fågelkött 3
Fisk och skaldjur 3
Ägg 2
Vegetariska färdigprodukter 3

 

Källa: Mat-klimatlistan, Elin Röös. Värdet för svenskodlade respektive importerade baljväxter kommer från Tidåker et al.

Tabellen visar genomsnittsvärden för olika typer av proteinkällor. Variationer förekommer beroende på var och hur produkten framställts.

 

Elevinflytande

Under 2016 arbetade skolor runt om bland Klimatkommunernas medlemmar med att minska matens klimatpåverkan.

I projektet VEGA – mer vegetariskt och mindre matsvinn på skolor genom samarbete och elevinflytande, tog pedagoger, elever och kökspersonal gemensamt fram och genomförde aktiviteter.

Projektet resulterade i Vegaguiden. Där får du bland annat svar på Hur minskar vi matsvinnet på skolor? Hur får vi fler att våga vego? Hur skapas elevengagemang? Hur kan mat och klimat användas i undervisningen?

”Styrka att projektet är elevstyrt” 

Toltorpsskolan i Mölndal var en av skolorna som deltog i VEGA. De arrangerade en Hållbarhetsvecka, fixade nytt salladsbord, testade nya vegetariska rätter mm. De berättar om allt i en film, som dessutom beskriver vad VEGA-projektet handlade om:

Läs mer om att minska matsvinnet här. 

Lästips

Läs mer om utsläpp från livsmedelsproduktion här.  (SLU)

En stor del av den växtbiomassa som är ätlig för människor, till exempel bönor, ärter och spannmål, används idag som djurfoder. Detta innebär ineffektiv resursanvändning och större klimatpåverkan än om biomassan används direkt som livsmedel, och därför behövs en övergång till mer växtbaserad kost. Läs om forskningsprojektet New Legume Foods arbete med att utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter.

I Jordbruksverkets rapport Ökad odling av baljväxter till livsmedel och foder – Möjligheter och utmaningar analyseras vilka hinder som finns för ökad produktion av svenska baljväxter och vilka styrmedel som redan finns på plats för att gynna svenska baljväxter.

Vilka är fördelarna ur hållbarhetssynpunkt att skifta till en växtbaserad kost? Det har forskare undersökt i en artikel från 2024.

Hur påverkar den mat vi svenskar äter planeten? Det har forskare från SLU undersökt i den här artikeln.

Inom ramen för det regionala initiativet Klimat 2030 – Västra Götaland ställer om har en broschyr tagits fram om lokalproducerade råvaror som är bra för klimatet. Läs den här!

Här finns Jordbruksverkets info om jordbruk, köttproduktion och klimat.

Läs köttguiden från WWF.

Senast ändrad: 2025-01-14 2:08

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.