Beredskap

Säkerhet, självförsörjning och motståndskraft har tydliga kopplingar till klimatomställningen. Här går vi igenom vad forskningen säger och hur kommuner jobbar med dessa frågor i kombination.

Starka lokalsamhällen

En av de viktigaste aspekterna för att klara av en kris handlar om att bygga starka lokalsamhällen med hög tillit människor emellan. Samhällen rustade för störningar som elavbrott, bränslebrist, översvämningar och värmeböljor också har bättre förutsättningar att hantera andra typer av hot. 

Transporter

Regioner som satsar på kollektivtrafik, cykelbanor och kortare avstånd blir mindre sårbara om en kris uppstår och om det blir brist på fossila bränslen. 

Gå till vårt avsnitt om kollektivtrafik
Gå till vårt avsnitt om cykling
Gå till vårt avsnitt om gång

Cirkulära flöden

Att satsa på cirkulära flöden minskar inte bara resursslöseri och utsläpp, utan utgör också beredskap. 

Gå till vårt avsnitt om cirkulärt byggande
Gå till vårt avsnitt om masshantering
Gå till vårt avsnitt om återbruk

Delningsekonomi

Genom att dela saker, platser och tjänster med varandra skapas miljönytta, samtidigt som vi sparar pengar och utnyttjar stadens rum bättre. Delningsekonomi kan också bidra till gemenskap och social hållbarhet i stort, till en enklare vardag, och till en kommun som är attraktiv att leva i.

Gå till vårt avsnitt om delningsekonomi

Energi

Energimyndigheten arbetar med att Sverige har en robust energiförsörjning och för att privatpersoner, näringslivsaktörer och offentliga organisationer ska vara väl förberedda vid en störning i energisystemet, läs mer om detta på myndighetens hemsida. Högre energipriser och medvetenhet om klimat- och energikriser har gjort att intresset för att bli energiprosument är rekordhögt, och nu är det en enorm efterfrågan på solpaneler för tak.  Problem med tillstånd och brist på kompetens kan också leda till förseningar. Med ett proaktivt arbete kan ni underlätta för intresserade medborgare och företag. Gå till vårt avsnitt om att uppmuntra prosumenter.

Mat och vatten

För att täcka behovet av mat är Sverige idag beroende av import. Men livsmedelsförsörjningen är ett komplext system där tillgången på mat snabbt kan påverkas när något oförutsett inträffar. RISE beskriver risker och utvecklingsbehov och hur vi kan förbättra vår försörjningsförmåga när det gäller livsmedel.

Hur minimerar vi matsvinnet så att resurserna räcker längre? Hur kan vi göra för att sälja överbliven mat från skollunchen som annars skulle ha kastats? Gå till vårt avsnitt om att minska matsvinnet

En stor del av den växtbiomassa som är ätlig för människor, till exempel bönor, ärter och spannmål, används idag som djurfoder. Genom att vi skiftar till en mer växtbaserad kost använder vi resurserna på ett effektivare sätt. Baljväxter förser även jorden med näring vilket minskar behovet av konstgödsel. Genom att äta svenskodlade baljväxter bidrar du till välmående jordar! Gå till vårt avsnitt om måltidsplanering.

SMHI har samlat kunskap om dricksvatten och klimat

Biologisk mångfald

Biologisk mångfald är avgörande för matförsörjningen eftersom olika arter bidrar till stabila och motståndskraftiga ekosystem. Pollinatörer som bin och fjärilar gör att många grödor kan sätta frukt. Jordens mikroorganismer och maskar förbättrar markens bördighet och näringscykler. Naturliga fiender håller skadeinsekter under kontroll och minskar behovet av bekämpningsmedel. En hög genetisk variation inom grödor och husdjur gör också att vi kan anpassa jordbruket till klimatförändringar, sjukdomar och nya miljöutmaningar. Utan biologisk mångfald riskerar livsmedelssystemet att bli mer sårbart och mindre hållbart.

Läs mer på Pollinera Sverige

Trollhättans kommun erbjuder sina invånare rådgivning och tips för biologisk mångfald

Länsstyrelsen Västmanland har en receptsamling för biologisk mångfald i parker och trädgårdar

Senast ändrad: 2025-09-15 4:36

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.