Klimatmål

Att formulera klimatmål i linje med vetenskapen

Vi tycker att kommuner ska ha tydliga, vetenskapsbaserade klimatmål. Därför har vi tagit fram följande rekommendationer. Tack till vår samarbetspartner Sustainable Advantage, som är experter på klimatmål och uppföljning och hjälpt oss med detta!

• Sätt ambitiöst 2030 mål – minska snabbt! Här kan du kolla om din kommuns klimatmål är i linje med vetenskapen (se detta som ett “golv”–  många aktörer i Sverige/EU går snabbare fram. Stort värde att ligga i framkant!)
• Flera mål behövs. Komplettera 2030-målet med flera kortsiktiga etappmål inom olika områden och långsiktiga utsläppsminskningsmål. Definiera netto-noll (% utsläppsminskningar). Det är även bra att sätta ett särskilt mål om fossilfritt, samt mål för Scope 3 – konsumtionsbaserade utsläpp.
• Fokusera på faktiska utsläppsminskningar. Realisera snabba minskningar – rikta fokus där! Här hjälper ett mål om fossilfritt. Kolsänkor som Bio-CCS sista alternativet  – minimera, speca och skapa synergier.

Var tydliga!

1. Växthusgaser
Definiera vilka växthusgaser ert mål omfattar. Vår rekommendation är att ni har med samtliga. 

• Om ni använder termer som klimatavtryck, klimatneutral, utsläppen, ingen negativ klimatpåverkan, direkta utsläpp osv, se till att vara tydliga med vad ni menar.

2. Utsläppssektorer
Skriv in i målbeskrivningen vilka utsläppssektorer som målet omfattar. Vår rekommendation är att inkludera alla sektorer.

• Om ni har en CO2-budget omfattas i princip Energi och Transporter, men inte Avfall/avlopp, Produktanvändning eller Jordbruk/djurhållning.
• Specificera om målet är exklusive eller inklusive ETS-anläggningar (dvs anläggningar som ingår i EU:s utsläppshandelssystem).

3. Systemgränser
Skriv in systemavgränsningen i målbeskrivningen. Det vill säga ange ”direkta” eller ”direkta & indirekta/scope 1+2” utsläpp. Vår rekommendation är att inkludera scope 1 och 2.

• CRF, GPC, GPC/CRF Sustainable Advantage använder systemgränsen direkta+indirekta utsläpp (scope 1+2) enligt  GPC standard.
• Ange både att målet rör kommunen som geografiskt område och vilken systemavgränsning ni använder (scope 1 = de utsläpp som sker inom kommunens gränser. Scope 2 = de utsläpp som sker inom kommunens gränser + indirekta utsläpp som uppstår vid produktion av köpt energi som används inom kommunens gränser)
• Om er källa är nationella emissionsdatabasen / SMED / RUS – innebär det ”direkta” utsläpp.
• Kommuner som hänvisar till Uppsala Universitet och Tyndall Centers metod för CO2-budget, och använder ClimateVisualizer har en egen särskild systemgräns.

4. Definiera!
Lägg in en kort definition av era klimatmål i huvuddokumentet (dvs klimatstrategi/motsvarande), och en mer utförlig i bilaga.

• Viktig detalj: skriv hur ni beräknar klimatpåverkan från el. Exempel:
  • enbart lokalt producerad el (=”SMED”/nationella emissionsdatabasen) osv]
  • el-användning (scope 2) med klimatpåverkan beräknad på svensk medelmix
  • svensk medel-mix, nordisk medel-mix, nordisk residual, nordeuropeisk, lokal/svensk, lokal/nordisk. Detta är en djungel, som vi i Klimatkommunerna försöker bringa klarhet i tillsammans…

Exempel: Tydliga mål i linje med vetenskapen

Lunds kommun: Jämfört med 2010 ska utsläppen minska 65% till 2025 och 80% till 2030. År 2030 är Lund en klimatneutral och fossilbränslefri kommun. (Med klimatneutralitet är vår utgångspunkt det geografiska området Lunds kommun. De territoriella utsläppen av växthusgaser ska minimeras. Fossila bränslen fasas ut och övriga utsläpp minimeras. Återstående utsläpp hanteras med kolsänkor inom kommunens gränser. Lunds kommun använder sig inte av kompensation utanför kommunens gränser. )

Det här målet är helt linjerat med rättvisa Parismål om man utvärderar det med OPCC-metoden. Målet är framtaget enligt standarden/är i linje med standarden för inventering/uppföljning av geografiska utsläpp (Dvs (Minst) Scope 1+2, Alla sektorer, Alla växthusgaser). Kommunen definierar också vad som menas med netto-noll/klimatneutral.

Linköpings kommun: Linköpings kommun ska bidra till att kommungeografin uppnår netto-noll växthusgasutsläpp senast 2045 vilket ligger i linje med det nationella klimatmålet. Ett etappmål finns också gällande att vara koldioxidneutral kommun 2025. Målen omfattar såväl den geografiska ytan som kommunen som organisation. Linköpings kommun ska ha minskat de totala växthusgasutsläppen med 70 procent 2030 jämfört med 1990 års nivåer. 

Även här ser vi mycket tydliga definitioner. Det går att göra om beräkningarna utifrån kommunens beskrivning/definitioner.

Många satsar på att bli en fossilbränslefri organisation

• Botkyrka: Fossilbränslefri organisation senast år 2030 och klimatneutral organisation senast år 2025
• Finspång: Fossilbränslefri kommunkoncern 2025
• Jönköping: Kommunal verksamhet ska senast 2030 vara fossilbränslefri avseende uppvärmning, el samt transporter (exkl. fossil del i avfall som eldas på Torsvik)
• Karlstad: Koncernen Karlstads kommun ska vara fossilfri och klimatsmart till 2030
• Senast 2030 ska Värmdö vara en fossilbränslefri kommun.
• Östersund: Fossilfrimålet gäller även kommunförvaltningen. Mål är 2030.

Helsingborg: Exempel på en stads klimatmål