Skogen och kolet

Många anser att det finns en stor potential att öka den skogliga kolsänkan, genom att öka inlagringen och minska förlusterna. Hur detta ska gå till är man dock mindre ense om. Medan en del anser att trädtillväxten bör öka och skogens produkter utnyttjas i högre utsträckning anser andra att det bästa är att lämna skogen så orörd som möjligt. Här försöker vi reda ut varför åsikterna går isär.

Stora kolförråd i svenska skogar

När träd växer binder de koldioxid, och skogsträd i svenska produktionsskogar innehåller idag cirka 1 200 miljoner ton kol. Dessutom är drygt 100 miljoner ton kol bundet i död ved. Medan kolförråden ovan jord är relativt välkända är osäkerheterna gällande kolförråden i marken betydligt större. De beräkningar som finns indikerar att våra mineraljordar innehåller mellan 1 300 och 2 000 miljoner ton kol, vilket innebär att kolförråden i våra skogsmarker är minst lika stora och troligen betydligt större än de i träden. Produktiv skogsmark på torvmark innehåller ytterligare 510 miljoner ton kol. Skogsstyrelsen går så långt som att skriva på sin hemsida att två tredjedelar av kolet är lagrat i marken och en tredjedel i trädets olika delar. SLU är försiktigare och menar att fördelningen ligger kring 60-40.

Räknar man istället per hektar är det genomsnittliga kolförrådet i marken 65 ton per hektar för produktiv skogsmark på fastmark och 82 ton per hektar om torvmarker inkluderas. Generellt är kolförråden högre i södra Sverige jämfört med norra delen av landet. Detta beror bland annat på att trädtillväxten i södra Sverige historiskt har varit, och fortfarande är, betydligt högre än i de norra delarna av landet, vilket ger en högre tillförsel av organiskt material till jorden. Södra Sverige har också utsatts för en högre kvävetillförsel genom deposition, något som inte bara ökar trädens tillväxt och därmed tillförseln av organiskt material till marken utan även kan påverka nedbrytningshastigheten.

Eftersom den totala tillväxten i skogen idag är högre än vad som avverkas fungerar den svenska skogen som en kolsänka. Enligt Sveriges klimatrapportering om Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF) band de svenska skogarna in motsvarande 36 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2019, och i genomsnitt har det årliga nettoupptaget för perioden 1990 till 2019 varit 38 miljoner ton. Variationen i nettoupptag mellan olika bestånd är dock mycket stor, och medan vissa bestånd utgör sänkor sker stora utsläpp från andra. Störst koldioxid- och lustgasutsläpp sker från dikade torvmarker. År 2019 beräknades utsläppen av växthusgaser från dikad skogsmark i Sverige uppgå till cirka 6,5 miljoner ton koldioxidekvivalenter. Detta kan jämföras med att utsläppen från alla personbilar i Sverige uppgår till cirka 10 miljoner ton.

Hör olika röster om skogen och klimatet:

DN:s serie om ”Klimatet – frågan som splittrar den svenska skogsforskningen

DN-debatt om ”Klimatnyttan av minskad skogsavverkning är enorm” (inlägg samt repliker)

 

Läs vad myndigheter skriver om skogen och klimatet:

Naturvårdsverket

Skogsstyrelsen

 

Hitta siffror:

Sveriges klimatrapportering om Land Use, Land-Use Change and Forestry (LULUCF) till United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCC)

Naturvårdsverket, 2020. National inventory report Sweden 2020. Greenhouse Gas Emission Inventories 1990-2018, Submitted under the United Nations Framework Convention on Climate Change and the Kyoto Protocol.

Skogsdata 2017. Sveriges officiella statistik, Institutionen för skoglig resurshushållning, SLU Umeå.

 

Läs mer om skogen och klimatet:

Bruun O, 2021. Skogen, klimatet och den biologiska mångfalden. Rapport från Naturskyddsföreningen.

Carnia A, Giuntoli J, Jonsson R, Robert N, Cazzaniga NE, Jasinevicius G, Avitabile V, Grassi G, Barredo JI, Mubareka S, 2021. The use of woody biomass for energy production in the EU. JFR Science for policy report.

Drott A, Eriksson O, 2021. Klimatpåverkan från dikad torvtäckt skogsmark – effekter av dikesunderhåll och återvätning. Kunskapssammanställning och analys. Skogsstyrelsen rapport 2021/7.

Egnell G, 2013. Skogsbränsle. Skogsskötselserien nr 17. Skogsstyrelsen.

IPCC, 2013. Climate Change 2013: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fifth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change. Cambridge University Press, Cambridge, United Kingdom and New York, NY, USA, 1535 pp.

IPCC, 2000. Land Use, Land-Use Change and Forestry. IPCC Special Report. Cambridge University Press, United Kingdom, 375 pp.

Lundblad M, 2009. Flöden av växthusgaser från skog och annan markanvändning. Slutrapport regeringsuppdrag Jo 2008/3958. Sveriges Lantbruksuniversitet.

LUSTRA, 2008. Kolet, klimatet och skogen. Så kan skogsbruket påverka. Rapport från det Mistra-finansierade forskningsprogrammet LUSTRA.

Waring B, Neumann M, Prentice IC, Adams M, Smith P, Siegert M, 2020. Forests and Decarbonization – Roles of Natural and Planted Forests. Frontiers in Forests and Global Change 3, 58.

Skogsindustriernas hemsida.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.