Trevligare bostadsområden

Hit vill vi

Kampanjen En bättre dag

Före och efterbild från Rikare grannskap

Korta fakta

  • Idag finns det drygt fem miljoner personbilar i Sverige. De står i regel parkerade vid bostaden under 80 procent av sin livstid och vid andra platser under 16 procent. Endast under fyra procent av livstiden, eller en timme per dygn, är de i rörelse. (Stärkt planering för en hållbar utveckling) 
  • I rapporten Framtiden för parkering och nya bostäder lyfts att driften av kommunal markparkering i Sverige beräknas subventioneras med 70 % eller 3,4 miljarder kr per år. 
  • Privatägda bilar står still över 96 % av tiden. (Här finns den lediga kapaciteten i storstadstrafiken)
  • Parkeringsavgiften motsvarar väldigt sällan den verkliga kostnaden för anläggning, drift, underhåll och markvärde – istället står de boende för notan genom höjda boendekostnader. 
  • Varje bilpoolsbil frigör 50-120 kvadratmeter yta. (Guide till mobilitetstjänster vid boendet)
  • En parkeringsplats tar upp mellan 15-30 m2 (SKL, 2013).  
  • Ingen vet exakt vet hur många parkeringsplatser som finns i Sverige, men en bedömning är att den samlade ytan för parkering är ca 500 km2, vilket i så fall är mer än den samlade bostadsytan om ca 420 km2. I Sverige finns det uppskattningsvis 50 m2 parkeringsyta per person. Den genomsnittliga boarean per person är enligt SCB 42 m2 (Fastighetsägarna m.fl., 2020).Vilket innebär att det finns mer parkeringsyta än bostadsyta i Sverige. (https://www.fastighetsagarna.se/aktuellt/rapporter/stockholms-rapporter/framtiden-for-parkering-och-nya-bostader/) 

Utvärderade effekter

Kostnader

  • Sänkt p-tal från 0,8 till 0,4 i de tio kommuner som byggde flest flerbostadshus år 2019 skulle innebära en besparing av mark på 170 000 m2, yta som kan användas till att bygga fler bostäder eller till att öka grönytan och skapa en trevlig närmiljö för de boende. Källa: Stärkt planering för hållbar utveckling
  • Det är välbelagt att god tillgänglighet och låga priser på parkering vid start- och målpunkt, exempelvis arbetsplats, spelar stor roll för valet av bil som färdmedel. Är det svårare och dyrare med parkering, blir motivationen alltså större att välja andra färdmedel. 
  • Även en blygsam parkeringsavgift kan ha en stor effekt på efterfrågan på resor. Vissa ändrar resväg och destination, men det innebär också beteendeförändringar. (Pratt 1999) När milkostnaden eller kostnaden per resa ökar, tenderar bilister att köra mindre och förlita sig mer på andra resealternativ.   

Översatt från Transportation Elasticities (vtpi.org) 

Flera studier av bilpooler visar att medlemmarna i genomsnitt minskar sin årliga körsträcka med bil 30-60 procent, och går och cyklar mer än de gjorde före medlemskapet (Trafikanalys (2016): Nya tjänster för delad mobilitet. Rapport 2016:15)

Sociala effekter

Åtgärder

Åtgärder att kombinera för att få lugnare bostadsområden med rättvisare användning av gemensamma ytor (från Rikare grannskap):

  • Genom att ta bort överkapacitet och vakanser i parkeringsanläggningarna är det ofta möjligt att minska parkeringsytan i områden med flerbostadshus med ca 5 procent. 
  • Genom att öka samnyttjande av parkering genom att skifta från förhyrd parkeringsplats till tillståndsreglering är det ofta möjligt att minska parkeringsytan i områden med flerbostadshus med 15 procent.
  • Genom att införa bärkraftig prissättning och reglering av bilparkering på kvartersmark och allmän platsmark (så att den som hyr parkeringsplats betalar den verkliga kostnaden för parkering) är det ofta möjligt att minska parkeringsytan i områden med flerbostadshus med minst 5 procent.
  • Genom att tillföra mobilitetslösningar som t.ex. bra cykelrum, bilpool och cykelpool är det ofta möjligt att minska parkeringsytan med 10 procent. Flera kommuner ger idag reduktion av parkeringstalet vid införande av mobilitetstjänster i samband med nyproduktion. Stockholms stad menar med sina gröna parkeringstal att effekten av ett mobilitetspaket, på grundläggande nivå, är en reduktion på 10 procent av parkeringstalet (bedömd efterfrågan på bilparkering i nyproduktion). Det är troligt att effekter inom befintligt bestånd ligger på samma nivå, eller något lägre förutsatt att tjänsterna håller god kvalitet och att det tillskapas utrymme för ytkrävande mobilitetsåtgärder så som bilpool, cykelpool och mer yta för cykelparkering.
  • Exempel på mobilitetslösningar/mobilitetstjänster: 
    • Bilpool: En dimensionering på 0,04 bilar per lägenhet ökar tillgängligheten och användbarheten. Öppna pooler ger en högre användning över tid. Hyrbil kan erbjudas som komplement till bilpool, för längre resor.
    • Cykelpool: Bör innehålla lastcykel, cykelkärra och elcykel. Dimensioneringen kan variera beroende på vilken cykelkultur som råder. En dimensioneringen på 0,03 cyklar per lägenhet kan vara i underkant om cykel används som det primära transportmedlet i området. 
    • Cykelservice: Tillhandahåll verktyg, cykelpump, ladd- och tvättmöjligheter i anslutning till cykelrum eller cykelpool, så blir det enklare för de boende att underhålla och serva sina cyklar. 
    • Cykelparkering: För att cykel ska vara ett attraktivt transportmedel är det viktigt att det finns säkra parkeringsutrymmen med hög kvalitet som är smidiga att använda. Minsta avstånd mellan cyklarna bör vara 60 centimeter. Ett cykeltal mellan 2,5-3,5 cyklar per 100 kvm BOA bör eftersträvas. 
    • Leveransskåp: Möjligheten till att ta emot paket, matvaror och andra leveranser minskar behovet av privata transporter. Utvecklingen drivs på av digitaliseringen och förändrade konsumtionsmönster där e-handeln ökar kraftigt. Leveransskåp hanteras bäst på områdesnivå.
    • Återbruksrum: Rum för återbruk minskar behovet av resor till återvinning etc. Hanteras bäst på områdesnivå och kan kombineras med grovsoprum. 
    • Kollektivtrafik: Subventionering av reskostnader med kollektivtrafiken, t ex i form av en reskassa eller ett periodkort ökar benägenheten att prova på kollektivtrafiken. Bör om möjligt genomföras i samverkan med trafikoperatören. Som alternativ kan en mobilitetspott erbjudas för att prova på olika typer av mobilitetstjänster.
    • Reserådgivning och resecoach: Personlig service och reserådgivning för att visa upp tjänsterna, erbjuda prova-på-aktiviteter och ge ovana användare en trygghet i att prova på något nytt. Erfarenheter har visat att prova-på-aktiviteter och introduktion är viktigt för att öka användningen. Kan även kompletteras med cykelskola för både barn och vuxna där det behövs. Det kan vara värt att satsa särskilt på coachning till nyinflyttade eftersom de vanliga rutinerna ändå förändras då, och nya vanor skapas.
    • Mobilitet som tjänst: En app som samlar alla mobilitetstjänster i området och används för att boka, betala eller låsa upp. Erbjudanden, information och kampanjer kopplat till mobilitetstjänsterna kan kommuniceras via appen, som också kan samla in data om användningen av de olika tjänsterna.
    • Mobilitetshubb: En fysisk plats som attraherar besökare och tillgängliggör olika mobilitetstjänster, kan innehålla cykelpool, cykelservice och leveransskåp. Bilpool och laddinfrastruktur kan placeras i anslutning till platsen. 

En del undersökningar har visat att medlemmarna i en bilpool går och cyklar mer än före medlemskapet. (Guide för mobilitetstjänster vid boendet) 

Bäst effekt av mobilitetstjänster får man om:  

  • det är begränsad tillgång till parkeringsplatser för bilar och marknadsmässig prissättning av parkering.  
  • mobilitetstjänsterna innefattar flera komplementära inslag. 
  • Kombinationen av mobilitetstjänster behöver erbjudas under tillräckligt lång tid om de ska möjliggöra en beteendeförändring hos en större grupp av boende (folk är mer benägna att byta resmönster vid större förändringar som när de flyttar in, när de överväger att skaffa bil och när de skrotar en bil de redan har.  

Hur följa upp sänkta p-tal vid nybyggnation

Uppsala kommun har följt bilinnehavet i det nyexploaterade området Rosendal. I området samlas all parkering i ett gemensamt mobilitetshus. En stor del av parkeringen friköps alltså (olika i olika etapper) och det finns höga krav från kommunen på mobilitetstjänster.

Uppgifter om bilinnehav per etapp i byggprocessen har beställts årligen av SCB. De första resultaten visar att bilinnehavet sjunker. De första siffrorna visar en tendens till att det sjunker mest i området med 100 % friköp. 

Så här går uppföljningen till:

Kommunen grupperar fastighetsbeteckningar till områden och skickar in till SCB. Exempelvis så är fastighet 1,2 och 3  område 1, då aggregeras fastigheterna till områden och ni får statistiken på område 1 i detta fall.

Bilregistret summerar varje år 31 december, SCB kan sätta denna data (bilinnehav och drivmedel) i relation till hushåll/invånare i mars/april då den årliga datan är uppdaterad. Bra att känna till är att man inte får med företagsbilar i statistiken, men däremot avställda bilar och privatleasade bilar.

Tips!

Testa tillfälliga lösningar. Läs mer om hur parkeringsplatser tillfälligt gjorts om till samlingsplatser i tre bostadsområden.

Fler utvärderade åtgärder finns i den nedladdningsbara excelfilen: Åtgärdsbanken – beprövade åtgärder för hållbara resval.

Senast ändrad: 2023-12-21 9:35

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.