Klimatpåverkan och kolsänkan: exemplet biokol
Att räkna på kolsänkan är en sak. Att beräkna en produkts klimatpåverkan en annan. För att kunna beräkna en produkts klimatpåverkan behöver vi ta hänsyn inte enbart till storleken på den kolsänka som den ger upphov till, utan även växthusgasutsläpp vid produktionen, vilka produkter som kan ersättas, hur biosfären förändras vid produktanvändningen med mera.
Livscykelanalyser (LCA) är en metod för att analysera klimatpåverkan. Cecilia Sundberg och Elias Azzi, forskare på KTH, har gjort flera LCA-analyser av biokol producerat av olika råmaterial och med hjälp av olika energislag. Titta gärna på detta föredrag där de berättar mer om sina resultat (du hittar dem sex minuter in i webbinariet).
Även om det finns stora variationer och klimatpåverkan alltid måste utvärderas från fall till fall är det ur klimatsynpunkt generellt sett ofta fördelaktigt att använda biokol i de fall där restprodukter används som råmaterial och om biokol ersätter en fossil produkt såsom torv i jordblandningar. Under vissa förutsättningar, till exempel om man använder ett fossilt energisystem vid pyrolysprocessen, är det dock inte det. Då kan det istället vara bättre att använda biomassan till bioenergi. Övriga effekter, såsom miljöeffekter samt ekonomiska och sociala effekter, bör dock också beaktas för att få en korrekt helhetsbild.
Vill du läsa mer om hur man beräknar biokolets klimatpåverkan? Kika på Cecilia Sundbergs projekthemsida om biokol.
Mer information om biokol generellt och om biokol som kolsänka hittar du i kunskapsbanken.