Mat och klimat

Produktionen av mat står för en stor del av den klimatpåverkan som vi människor orsakar. Enligt Naturvårdsverket hör köttkonsumtionen, vid sidan av internationella flygresor, till konsumtionsmönster som behöver brytas för att nå klimatmålen. Visste du till exempel att en portion spagetti med köttfärssås har uppemot tio gånger så stor klimatpåverkan som en portion spagetti med linssås? Kommuner har goda möjligheter att minska matens klimatpåverkan i skolor och omsorg, här presenterar vi exempel på hur detta kan gå till.

Exempel från Klimatkommunerna

Engagemang från elever och personal sparar miljoner i Karlstad

I Karlstad har matsvinnet minskat med 46 procent, tack vare måltidspersonalens engagemang och elevernas delaktighet. Det motsvarar en besparing på 1,7 miljoner kronor. Pengar som kan användas till att satsa på bra, lokala råvaror.

Matens klimatpåverkan är stor

All matproduktion påverkar naturen. Bekämpningsmedel och kemikalier sprids, den biologiska mångfalden minskar, mark och vattendrag försuras. Produktionen av mat står för en stor del av den klimatpåverkan som vi människor orsakar. Dessutom krävs väldigt mycket vatten. Mycket av den mat vi konsumerar i Sverige produceras i länder där vatten är en bristvara. När vi slänger mat har all denna miljöpåverkan skett i onödan.

Enligt Naturvårdsverket hör köttkonsumtionen, vid sidan av internationella flygresor, till konsumtionsmönster som behöver brytas för att nå klimatmålen. Visste du till exempel att en portion spagetti med köttfärssås har uppemot tio gånger så stor klimatpåverkan som en portion spagetti med linssås? Här presenterar vi hur man som kommun kan jobba med att minska matsvinnet och öka andelen råvaror med lägre klimatpåverkan.

Rapport

VEGA-guiden

VEGA-guiden togs fram inom ramen för Klimatkommunernas projekt VEGA – mer vegetariskt och mindre matsvinn på skolor genom samarbete och elevinflytande. Några frågor som besvaras är: Hur minskar vi matsvinnet på skolor? Hur får vi fler att våga vego? Hur skapas elevengagemang? Hur kan mat och klimat användas i undervisningen? Mer material om livsmedels klimatpåverkan samlas i projektet här och här.

Mål om mat och klimat

Eskilstuna kommuns klimatplan finns följande mål:

  • Klimatpåverkan från kost och konsumtion ska minska. Minskningen avser per invånare.
  • Klimatpåverkan från kommunens inköp och hantering av livsmedel ska minska med 35 % till 2015 och 50 % 2020. Basår är 2008 och avser utsläpp per inköpt viktenhet.
  • Svinnet ska minska med 10 % till 2015 och 25 % till 2017 och 50 % till 2020

Klimatpåverkan från måltider i Göteborgs stads verksamheter ska minska med minst 40 % till år 2030 jämfört med år 2010.

Malmö stad har i sin Policy för hållbar utveckling och mat målet ”Utsläppen av växthusgaser relaterade till mat ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 2002.”

Södertälje kommun har i sin Klimatstrategi ett mål om att minska klimatpåverkan från mat, som lyder: ”Mängden inköpt kött, framför allt från konventionellt uppfödda djur, ska minska till förmån för kött från betande djur och andra näringsriktiga livsmedel.” Mellan 2009 och 2011 hade mängden inköpt kött minskat knappt 9 procent.

Helsingborg

Exempel från Klimatkommunerna

Under parollen SmartMat Hbg pågår ett intensivt arbete med att minska matens klimatpåverkan i Helsingborgs skolor och förskolor. Bland annat ska matsvinnet halveras från 240 ton 2017 till 120 ton 2019. Matsvinnet mäts på nästintill samtliga skolor och förskolor i Helsingborg, och resultaten för 2018 visar att matsvinnet redan har minskat till 156 ton. Tallrikssvinnet, som barnen inte orkat eller hunnit äta upp, står för merparten av svinnet och är svårare att minska jämfört med tillagningssvinn och serveringssvinn. Projektet, som finansieras av Klimatklivet, ska även minska klimatpåverkan per kg inköpta livsmedel, vilket hittills har visat sig vara en tuffare utmaning än att minska matsvinnet.

Minskat matsvinn

Globalt sett slängs ca en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion. Det fåtal studier som har undersökt hur mycket av den inköpta maten som slutar som svinn tyder på att andelen ligger på strax under 20 procent i skolkök. När det gäller tallrikssvinnet uppskattas det till strax under 30 gram per portion. Tallrikssvinnet har i tidigare studier antagits utgöra ungefär hälften av det totala svinnet från både kök och servering, vilket innebär ett totalt svinn på ungefär 60 gram per portion. Resterande svinn kommer från förvaring, beredning, disk och rester som inte tas om hand. Kostnaden för tallrikssvinnet i svenska skolor har uppskattats till 1.1 miljoner per dag. (Livsmedelsverket)

Om allt matavfall skulle minska med 20 %, jämt fördelat över hela livsmedelskedjan, skulle det innebära en samhällsekonomisk besparing på mellan 9,6 och 15,9 miljarder SEK/år. (Källa Livsmedelsverket, Minska matsvinnet i kommunen)

Tips från Lunds kommun:

Smartare mat i Örebro kommun har satt mål för halverat matsvinn och halverad klimatbelastning per serverad portion till 2020.

Se en liten film från Karlstads kommun, som körde en kampanj för minskat matsvinn på sina förskolor och skolor och tog barnen till hjälp.

Stockholm

Exempel från Klimatkommunerna

Stockholms Stad har tagit fram en klimatkokbok Det smarta köket – klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar med tips som ”Ät varannan vegetariskt” och många inspirerande recept.

Ökad klimatkoll i skolköken

Flera skolrestauranger arbetar med att minska matens klimatpåverkan. Byskolan i Lunds kommun serverar ofta vegetariskt och har, genom en god dialog med elever och pedagoger, kraftigt reducerat matsvinnet. På Rudsbecksskolan i Sollentuna minskade matsvinnet på kort tid med 30 % tack vare att talande vågar köptes in och tallriksstorleken minskades.

Läs Östersundspostens reportage om VEGA och hör elever berätta. Pedagogen Gunhild Kopka beskriver projektet på ett ypperligt sätt: – Det här är en investering i elevernas kunskaper. Att de lär sig vad de äter och vikten av vad de väljer att äta, säger hon.

Vegetariska världsdagen kan firas med mingellunch i skolan. Kolla in reportaget från Sundsta-Älvkullens skola i Karlstad här!

”Styrka att projektet är elevstyrt” 
Toltorpsskolan i Mölndal har haft Hållbarhetsvecka, fått nytt salladsbord, testat nya vegetariska rätter mm. De berättar om allt i en film, som dessutom beskriver vad VEGA-projektet handlade om:

 

Kommuninvånarnas matkonsumtion

Uppsalahem och ICA har tagit fram appen Klimaträtt för att hjälpa och inspirera människor att på ett enkelt sätt minska sin klimatpåverkan i vardagen.

Rudbecksgymnasiet slänger 30 % mindre!
Tack vare mindre tallrikar och smarta vågar som talar om hur mycket eleverna slänger har matsvinnet minskat med hela 30 % sedan terminssstarten på Rudbecksgymnasitet i Sollentuna. Lyssna på P4-inslag här.

VEGA-dag på Karro
På Karolinska gymnasiet, en av skolorna i VEGA, hölls den 28 september en temadag för att öka acceptansen för vegetariskt och minska matsvinnet. Bland annat visade utställare upp produkter och info och så hölls föreläsning om bemötande och måltidsmiljö.

Klimatprofilering av restauranger

Uppsala kommun har beviljats investeringsstöd från Klimatklivet för projektet Klimatprofilering av restauranger. Projektet syftar dels till att minska utsläpp av växthusgaser från mat som serveras på stora restauranger i Uppsala, men också till att göra gäster mer medvetna om matens klimatpåverkan. Läs mer

Länktips

Jordbruksverkets info om kött och klimat.

Svenskar äter nästan 50 % mer kött idag än 1990Läs mer hos Naturvårdsverket. 

Köttguiden. Fakta om matens klimatpåverkan från WWF.

Men vi behöver ju kött varje dag för att må bra? Naturskyddsföreningen ger svar på denna och andra frågor om kött och miljö.

Om näringsämnen i vegetarisk mat. Livsmedelsverket förklarar.

 

Hushållningssällskapet drev projektet mindrematsvinn.nu år 2011-2013 som resulterade i en sida med goda exempel, faktabakgrund och annat matnyttigt.

Naturvårdsverkets samlade information om matsvinn.

Matspartips från WWF.

Köttguiden, WWF:s konsumentguide för kloka matval

Presentationer och annat material från Klimatkommunernas projekt VEGA

Under 2016 arbetade skolor runt om bland Klimatkommunernas medlemmar med att minska matens klimatpåverkan. I projektet VEGA – mer vegetariskt och mindre matsvinn på skolor genom samarbete och elevinflytande, tog pedagoger, elever och kökspersonal gemensamt fram och genomförde aktiviteter. Den 24 november 2016 arrangerades projektets slutseminarium i Örebro där skolorna berättade om hur de arbetat och vilket resultat det fått. Anteckningar från träffen finns här.

Klicka på bilderna nedan för att komma till presentationerna.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.