Mat och klimat

Produktionen av mat står för en stor del av den klimatpåverkan som vi människor orsakar. I Sverige uppskattas klimatpåverkan från livsmedel till 2 ton per person och år. Enligt Naturvårdsverket hör köttkonsumtionen, vid sidan av internationella flygresor, till konsumtionsmönster som behöver brytas för att nå klimatmålen.

I Sverige serveras drygt 3 miljoner offentliga måltider varje dag. Det finns alltså en enorm potential för kommuner att påverka. Den kunskap som sprids i kommunerna om varför det görs förändringar på matsedeln leder också till förändringar i privatkonsumtionen.

Livscykelanalyser visar att det är en stor och tydlig skillnad på klimatpåverkan mellan animaliska och vegetariska råvaror. Visste du till exempel att en portion spagetti med köttfärssås har uppemot tio gånger så stor klimatpåverkan som en portion spagetti med linssås? Kommuner har goda möjligheter att minska matens klimatpåverkan i skolor och omsorg, här presenterar vi exempel på hur detta kan gå till.

Exempel från Klimatkommunerna

Engagemang från elever och personal sparar miljoner i Karlstad

I Karlstad har matsvinnet minskat med 46 procent, tack vare måltidspersonalens engagemang och elevernas delaktighet. Det motsvarar en besparing på 1,7 miljoner kronor. Pengar som kan användas till att satsa på bra, lokala råvaror.

Mål om mat och klimat

Eskilstuna kommuns klimatplan finns följande mål:

  • Klimatpåverkan från kost och konsumtion ska minska. Minskningen avser per invånare.
  • Klimatpåverkan från kommunens inköp och hantering av livsmedel ska minska med 35 % till 2015 och 50 % 2020. Basår är 2008 och avser utsläpp per inköpt viktenhet.
  • Svinnet ska minska med 10 % till 2015 och 25 % till 2017 och 50 % till 2020

Klimatpåverkan från måltider i Göteborgs stads verksamheter ska minska med minst 40 % till år 2030 jämfört med år 2010.

Malmö stad har i sin Policy för hållbar utveckling och mat målet ”Utsläppen av växthusgaser relaterade till mat ska minska med 40 procent till 2020 jämfört med 2002.”

Södertälje kommun har i sin Klimatstrategi ett mål om att minska klimatpåverkan från mat, som lyder: ”Mängden inköpt kött, framför allt från konventionellt uppfödda djur, ska minska till förmån för kött från betande djur och andra näringsriktiga livsmedel.”

Helsingborg Stad har ambitionen att halvera organisationens klimatpåverkan från livsmedel under perioden 2018 till 2024.

Rapport

VEGA-guiden

VEGA-guiden togs fram inom ramen för Klimatkommunernas projekt VEGA – mer vegetariskt och mindre matsvinn på skolor genom samarbete och elevinflytande. Några frågor som besvaras är: Hur minskar vi matsvinnet på skolor? Hur får vi fler att våga vego? Hur skapas elevengagemang? Hur kan mat och klimat användas i undervisningen?

Minskat matsvinn

Globalt sett slängs ca en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion. Det fåtal studier som har undersökt hur mycket av den inköpta maten som slutar som svinn tyder på att andelen ligger på strax under 20 procent i skolkök. När det gäller tallrikssvinnet uppskattas det till strax under 30 gram per portion. Tallrikssvinnet har i tidigare studier antagits utgöra ungefär hälften av det totala svinnet från både kök och servering, vilket innebär ett totalt svinn på ungefär 60 gram per portion. Resterande svinn kommer från förvaring, beredning, disk och rester som inte tas om hand. Kostnaden för tallrikssvinnet i svenska skolor har uppskattats till 1.1 miljoner per dag. (Livsmedelsverket)

Om allt matavfall skulle minska med 20 %, jämt fördelat över hela livsmedelskedjan, skulle det innebära en samhällsekonomisk besparing på mellan 9,6 och 15,9 miljarder SEK/år. (Källa Livsmedelsverket, Minska matsvinnet i kommunen)

Göteborg Stad har tagit fram Göteborgsmodellen för minskat matsvinn. Läs den!

Smartare mat i Örebro kommun har satt mål för halverat matsvinn och halverad klimatbelastning per serverad portion till 2020.

Se en liten film från Karlstads kommun, som körde en kampanj för minskat matsvinn på sina förskolor och skolor och tog barnen till hjälp.

På Rudsbecksskolan i Sollentuna minskade matsvinnet på kort tid med 30 % tack vare att talande vågar köptes in och tallriksstorleken minskades. Lyssna på P4-inslag här.

Helsingborg

Exempel från Klimatkommunerna

Under parollen SmartMat Hbg pågår ett intensivt arbete med att minska matens klimatpåverkan i Helsingborgs skolor och förskolor. Bland annat ska matsvinnet halveras från 240 ton 2017 till 120 ton 2019. Matsvinnet mäts på nästintill samtliga skolor och förskolor i Helsingborg, och resultaten för 2018 visar att matsvinnet redan har minskat till 156 ton. Projektet, som finansieras av Klimatklivet, ska även minska klimatpåverkan per kg inköpta livsmedel, vilket hittills har visat sig vara en tuffare utmaning än att minska matsvinnet.

Helhetssyn på matens miljöpåverkan viktig

För att nå framgång i arbetet med hållbara måltider är det viktigt att jobba med helheten. En strategi kan vara:

  1. Sätt ambitiösa politiska mål om ekologiska inköp, om minskad klimatpåverkan och minskat matsvinn.
  2. Laga mer mat från grunden. Det blir roligare för de som jobbar i köken och godare för de som äter.
  3. Köp in frukt och grönt i säsong. Och välj rotfrukter och grövre grönsaker framför salladsgrönt.
  4. Servera mer grönt. Låt mer av proteinet i måltiderna komma från baljväxter.
  5. Välj kött med omsorg (bättre med lite naturbetande, svenskt ekokött än mycket foderuppfött kycklingkött tex)
  6. Inkludera matgästerna och använd skolmåltiderna i undervisningen

Skolelever behöver en hel, näringsriktig portion skolmat för att orka med skoldagen. Genom att jobba med helheten och med att skapa trevliga måltidsmiljöer kan vi säkerställa att de får det. Några tips och idéer kommer här:

I Östersundspostens reportage om VEGA beskriver pedagogen Gunhild Kopka vikten av att jobba med matens klimatpåverkan på ett ypperligt sätt: – Det här är en investering i elevernas kunskaper. Att de lär sig vad de äter och vikten av vad de väljer att äta, säger hon.

På Karolinska gymnasiet i Örebro, en av skolorna som deltog i VEGA-projektet, hölls en temadag för att öka acceptansen för vegetariskt och minska matsvinnet. Bland annat visade utställare upp produkter och info och så hölls föreläsning om bemötande och måltidsmiljö.

Vegetariska världsdagen kan firas med mingellunch i skolan. Kolla in reportaget från Sundsta-Älvkullens skola i Karlstad här!

Byskolan i Lunds kommun serverar ofta vegetariskt och har, genom en god dialog med elever och pedagoger, kraftigt reducerat matsvinnet. Läs mer i detta reportage: En skola med hållbara inköp, rektorn berättar.

På Nordenbergskolan i Olofström kallas maträtterna för vad de är. För visst låter det godare med risotto på höstsvamp än vegetarisk risotto och tomatbräserad aubergine med het linsdipp får det, till skillnad från vegetarisk linsgryta, att vattnas i munnen. Att beskriva rätterna för vad de är och att aktivt arbeta med det vegetariska utbudet har gjort att kommunen serverar tre gånger så många portioner vegetariskt.

Enligt ett budgetbeslut i Borås pågår nu ett pilotprojekt att införa en veganbuffé med tillägg kött, fisk och fågel på två skolor i kommunen. Syftet är att minska antalet specialkost, men testet lär även ha en påverkan på klimatet.

Uppföljning

Det finns olika nyckeltal och sätt att följa upp klimatpåverkan från livsmedel. Många kommuner har möjlighet att följa inköpens co2-avtryck i sitt kostdataprogram. Många väger regelbundet matsvinnet, uppdelat i serveringssvinn och tallrikssvinn.

Kommuninvånarnas matkonsumtion

I Uppsala pågår kampanjen Klimatlätt där deltagarna bland annat kan mäta sina livsmedelsinköps klimatpåverkan.  Uppsalahem och ICA har tagit fram appen

Stockholms Stad har tagit fram en klimatkokbok Det smarta köket – klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar med tips som ”Ät varannan vegetariskt” och många inspirerande recept.

Klimatprofilering av restauranger

Uppsala kommun har beviljats investeringsstöd från Klimatklivet för projektet Klimatprofilering av restauranger. Projektet syftar dels till att minska utsläpp av växthusgaser från mat som serveras på stora restauranger i Uppsala, men också till att göra gäster mer medvetna om matens klimatpåverkan. Läs mer

Länktips

Jordbruksverkets info om kött och klimat.

Köttguiden. Fakta om matens klimatpåverkan från WWF.

Men vi behöver ju kött varje dag för att må bra? Naturskyddsföreningen ger svar på denna och andra frågor om kött och miljö.

Om näringsämnen i vegetarisk mat. Livsmedelsverket förklarar.

Filmtips:

VEGA

Presentationer och annat material från Klimatkommunernas projekt VEGA

Under 2016 arbetade skolor runt om bland Klimatkommunernas medlemmar med att minska matens klimatpåverkan. I projektet VEGA – mer vegetariskt och mindre matsvinn på skolor genom samarbete och elevinflytande, tog pedagoger, elever och kökspersonal gemensamt fram och genomförde aktiviteter.

”Styrka att projektet är elevstyrt” 

Toltorpsskolan i Mölndal var en av skolorna som deltog i VEGA. De arrangerade en Hållbarhetsvecka, fixade nytt salladsbord, testade nya vegetariska rätter mm. De berättar om allt i en film, som dessutom beskriver vad VEGA-projektet handlade om:

Dokumentation från slutseminarium

Den 24 november 2016 arrangerades projektets slutseminarium i Örebro där skolorna berättade om hur de arbetat och vilket resultat det fått. Anteckningar från träffen finns här.

Klicka på bilderna nedan för att komma till presentationerna.

Dokumentation från uppstartsträff VEGA

Här finns programmet och här finns anteckningar från dagen.

Hur påverkar våra matval klimatet egentligen? – Britta Florén, SP
Maten står för uppemot 30 % av vår klimatpåverkan, vilket motsvarar ca 2 ton co2/person och år. Ska vi nå klimatmålen behöver våra kostvanor ändras. I Sverige serveras drygt 3 miljoner offentliga måltider varje dag. Det finns alltså en enorm potential att påverka! Den kunskap som sprids i kommunerna om varför det görs förändringar på matsedeln leder också till förändringar i privatkonsumtionen. Livscykelanalyser visar att det är en stor och tydlig skillnad på klimatpåverkan mellan animaliska och vegetariska råvaror. De senaste 20 åren har dessutom köttkonsumtionen ökat med 43 %, ökningen består till största delen av importerat kött. Vi behöver hitta nya vanor! Göteborg stad har till exempel vegetarisk mat en dag varannan vecka och två dagar varannan vecka. En skola på Brännö valde dock att servera två vegetariska rätter varje vecka. Skulle hela Göteborg stad göra det (alltså från tre till fyra vegetariska rätter på två veckor) skulle det motsvara 1780 bilars årskörning.

Vegetarisk inspiration – Louise Dahl, Klimatmat
Kocken Louise Dahl följde oss i VEGA-projektet och höll inspirationsworkshops på skolorna som deltog i VEGA.  På uppstartskonferensen berättade hon bland annat om att ca 30 % av världens befolkning är vegetarianer, i Sverige är det ungefär var tionde som är vegetarian. Begränsningen av råvaror kan ibland vara största källan till inspiration – utgå från vad vi har i säsong och kombinera smaker efter det. Många är skeptiska till ordet vegetariskt, men behöver vi kalla det vegetariskt? På skolan Malmö Latin gick det åt tre bläck när det serverades vegetarisk lasagne och när det serverades lasagne med zucchini gick det åt åtta bläck. Det var dock exakt samma rätt. Varför ska vegetarisk mat efterlikna  kötträtter? Kan inte vegetarisk mat ta den plats den förtjänar istället? Lek med smaker! Vad sägs till exempel om kombinationen gulbeta + kokos + lime?

vegomat

 

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.