Mat och måltider

Produktionen av mat står för en stor del av den klimatpåverkan som vi människor orsakar. I Sverige uppskattas klimatpåverkan från livsmedel till 2 ton per person och år. Enligt Naturvårdsverket hör köttkonsumtionen, vid sidan av internationella flygresor, till konsumtionsmönster som behöver brytas för att nå klimatmålen.

I Sverige serveras drygt 3 miljoner offentliga måltider varje dag. Det finns alltså en enorm potential för kommuner att påverka. Den kunskap som sprids i kommunerna om varför det görs förändringar på matsedeln leder också till förändringar i privatkonsumtionen.

Helhetssyn på matens miljöpåverkan viktig

För att nå framgång i arbetet med hållbara måltider är det viktigt att jobba med helheten. En strategi kan vara:

  1. Sätt ambitiösa politiska mål om ekologiska inköp, om minskad klimatpåverkan och minskat matsvinn.
  2. Laga mer mat från grunden. Det blir roligare för de som jobbar i köken och godare för de som äter.
  3. Köp in frukt och grönt i säsong. Och välj rotfrukter och grövre grönsaker framför salladsgrönt.
  4. Servera mer grönt. Låt mer av proteinet i måltiderna komma från svenskodlade baljväxter.
  5. Välj kött med omsorg (bättre med lite naturbetande, svenskt ekokött än mycket foderuppfött kycklingkött tex)
  6. Inkludera matgästerna och använd skolmåltiderna i undervisningen

Mål om mat och klimat

I måltidspolicy eller i klimatstrategi formulerar kommuner sina mål om att minska klimatpåverkan från livsmedelsinköp och måltider. För att formulera ett mål  behöver kommunen ha koll på nuläget. Hur stor klimatpåverkan står våra livsmedelinköp för idag? Hur mycket svinn blir det totalt i kommunens verksamheter per dag? Därefter formuleras ett mätbart, tidsatt och uppföljningsbart mål.

Här följer några exempel på målformuleringar:

  • Utsläppen av växthusgaser från stadens inköp av livsmedel ska minska med cirka 30 procent till år 2030 jämfört med 2019. Göteborg Stad
  • Matsvinnet ska minska i kommunen med 25% från 2020 till 2022. Järfälla kommun
  • Helsingborgs stad vill halvera hela Helsingborgs klimatpåverkan från livsmedel till år 2035

Skolmåltidstips!

Skolelever behöver en hel, näringsriktig portion skolmat för att orka med skoldagen. Genom att jobba med helheten och med att skapa trevliga måltidsmiljöer kan vi säkerställa att de får det. Några tips och idéer kommer här:

I Östersundspostens reportage om VEGA beskriver pedagogen Gunhild Kopka vikten av att jobba med matens klimatpåverkan på ett ypperligt sätt: – Det här är en investering i elevernas kunskaper. Att de lär sig vad de äter och vikten av vad de väljer att äta, säger hon.

På Karolinska gymnasiet i Örebro, en av skolorna som deltog i VEGA-projektet, hölls en temadag för att öka acceptansen för vegetariskt och minska matsvinnet. Bland annat visade utställare upp produkter och info och så hölls föreläsning om bemötande och måltidsmiljö.

Vegetariska världsdagen kan firas med mingellunch i skolan. Kolla in reportaget från Sundsta-Älvkullens skola i Karlstad här!

Byskolan i Lunds kommun serverar ofta vegetariskt och har, genom en god dialog med elever och pedagoger, kraftigt reducerat matsvinnet. Läs mer i detta reportage: En skola med hållbara inköp, rektorn berättar.

På Nordenbergskolan i Olofström kallas maträtterna för vad de är. För visst låter det godare med risotto på höstsvamp än vegetarisk risotto och tomatbräserad aubergine med het linsdipp får det, till skillnad från vegetarisk linsgryta, att vattnas i munnen. Att beskriva rätterna för vad de är och att aktivt arbeta med det vegetariska utbudet har gjort att kommunen serverar tre gånger så många portioner vegetariskt.

Minskat matsvinn

Globalt sett slängs ca en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion. Det fåtal studier som har undersökt hur mycket av den inköpta maten som slutar som svinn tyder på att andelen ligger på strax under 20 procent i skolkök. När det gäller tallrikssvinnet uppskattas det till strax under 30 gram per portion. Tallrikssvinnet har i tidigare studier antagits utgöra ungefär hälften av det totala svinnet från både kök och servering, vilket innebär ett totalt svinn på ungefär 60 gram per portion. Resterande svinn kommer från förvaring, beredning, disk och rester som inte tas om hand. Kostnaden för tallrikssvinnet i svenska skolor har uppskattats till 1.1 miljoner per dag. (Livsmedelsverket)

Om allt matavfall skulle minska med 20 %, jämt fördelat över hela livsmedelskedjan, skulle det innebära en samhällsekonomisk besparing på mellan 9,6 och 15,9 miljarder SEK/år. (Källa Livsmedelsverket, Minska matsvinnet i kommunen)

Göteborg Stad har tagit fram Göteborgsmodellen för minskat matsvinn. Läs den!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Se en liten film från Karlstads kommun, som körde en kampanj för minskat matsvinn på sina förskolor och skolor och tog barnen till hjälp. Läs mer om Karlstad kommuns arbete med hållbara måltider. 

På Rudsbecksskolan i Sollentuna minskade matsvinnet på kort tid med 30 % tack vare att talande vågar köptes in och tallriksstorleken minskades. Lyssna på P4-inslag här.

I Karlstad har matsvinnet halverats, tack vare måltidspersonalens engagemang och elevernas delaktighet. Det motsvarar en besparing på 1,7 miljoner kronor. Pengar som kan användas till att satsa på bra, lokala råvaror.

VEGA

Under 2016 arbetade skolor runt om bland Klimatkommunernas medlemmar med att minska matens klimatpåverkan.

I projektet VEGA – mer vegetariskt och mindre matsvinn på skolor genom samarbete och elevinflytande, tog pedagoger, elever och kökspersonal gemensamt fram och genomförde aktiviteter.

Projektet resulterade i Vegaguiden. Där får du bland annat svar på Hur minskar vi matsvinnet på skolor? Hur får vi fler att våga vego? Hur skapas elevengagemang? Hur kan mat och klimat användas i undervisningen?

”Styrka att projektet är elevstyrt” 

Toltorpsskolan i Mölndal var en av skolorna som deltog i VEGA. De arrangerade en Hållbarhetsvecka, fixade nytt salladsbord, testade nya vegetariska rätter mm. De berättar om allt i en film, som dessutom beskriver vad VEGA-projektet handlade om:

Uppföljning

Det finns olika nyckeltal och sätt att följa upp klimatpåverkan från livsmedel. Många kommuner har möjlighet att följa inköpens co2-avtryck i sitt kostdataprogram. Många väger regelbundet matsvinnet, uppdelat i serveringssvinn och tallrikssvinn.

Kommuninvånarnas matkonsumtion

I Uppsala pågår kampanjen Klimatlätt där deltagarna bland annat kan mäta sina livsmedelsinköps klimatpåverkan.

Stockholms Stad har tagit fram en klimatkokbok Det smarta köket – klimatsmarta tips och recept för alla Stockholms vardagskockar med tips som ”Ät varannan vegetariskt” och många inspirerande recept.

Klimatprofilering av restauranger

Uppsala kommun drev fram till 2020 med stöd från Klimatklivet projektet Klimatprofilering av restauranger. Projektet syftade dels till att minska utsläpp av växthusgaser från mat som serveras på stora restauranger i Uppsala, men också till att göra gäster mer medvetna om matens klimatpåverkan. Resultatet är att utsläppen har minskat med upp till 33 % på medverkande restauranger.

Inom ramen för projektet Klimatprofilering av restauranger har en ny webbutbildning om matens klimatpåverkan tagits fram. Utbildningen fokuserar på hur vi kan göra mer klimatsmarta val kring maten vi äter. Den ger också konkreta tips för att komma igång. Totalt tar utbildningen 25 minuter och är öppen för alla.

Ta del av utbildningen!

Läs mer om projektet Klimatprofilering av restauranger

Länktips

En stor del av den växtbiomassa som är ätlig för människor, till exempel bönor, ärter och spannmål, används idag som djurfoder. Detta innebär ineffektiv resursanvändning och större klimatpåverkan än om biomassan används direkt som livsmedel, och därför behövs en övergång till mer växtbaserad kost. Läs om forskningsprojektet New Legume Foods arbete med att utveckla klimatsmarta och proteinrika livsmedel från inhemskt odlade baljväxter.

Jordbruksverkets info om jordbruk, köttproduktion och klimat

Köttguiden från WWF

Men vi behöver ju kött varje dag för att må bra? Naturskyddsföreningen svarar på denna och andra frågor om kött och miljö.

Läs om näringsämnen i vegetarisk mat hos Livsmedelsverket. 

Filmtips:

 

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.