Klimatsmart skötsel av grönytor

Träd som kolsänka

Träd lagrar kol under en relativt lång tid, i städer oftast under flera hundra år. De kan därför anses utgöra en medellång kolsänka. Den biomassa som bildas kan sedan pyrolyseras till biokol eller användas i träkonstruktioner som trähus och därmed fungera som kolsänka under ytterligare ett antal år. Vid förbränning kan de ersätta fossila bränslen.

Hur omfattande och långsiktig kolsänkan i gröna urbana miljöer kan bli beror både på vegetationssystemet och på hur vegetationen hanteras. En studie (2020) från Tyskland visade att det finns drygt 238 000 ton kol i Berlins träd. I Berlins jordar finns ungefär 17 miljoner ton kol. Totalt ger det en kolinlagring på 270 ton per hektar. Kolinlagringen är lägst närmast stadskärnan, och ökar ju längre ut från centrum man kommer. Högst är den i förorterna.

Hur biokol kan användas i skelettjordar för träd och gräsytor kan du läsa mer om i Biokolhandboken – för användare.

Gräsytor och urbana odlingar som kolsänka

Gräsytor kan binda kol, om de sköts på ett klimatsmart sätt. Helst ska gräset klippas regelbundet eller betas. Gräsklipp och döda rötter tillför kol till marken, och resulterar i en långsam ackumulering av organiskt material i marken i svalare klimat såsom vårt.

I SLU-projektet LAWN, som pågick mellan 2013 och 2016, visades att den skötta bruksgräsmattan hade en högre kolinlagring i marken jämfört med den sällan klippta ängsliknande gräsmattan. Det beror på att bruksgräsmattan har en betydligt högre produktion av biomassa (gräsklippet togs inte bort). Kolinbindningen i bruksgräsmattan uppvägde alltså de högre skötselrelaterade koldioxidutsläppen. Den ängsliknande gräsmattan var dock bättre ur biodiversitetssynpunkt

I ett projekt på SLU som hette LAWN (2013–2016) såg man att vanliga, välskötta gräsmattor lagrar mer kol i marken än ängsliknande gräsmattor som klipps sällan. Det beror på att den klippta gräsmattan växer mer och producerar mer gräs – och eftersom gräsklippet fick ligga kvar, stannade mer kol kvar i marken. Även om den skötta gräsmattan ger mer utsläpp från skötseln, vägdes det upp av att den band mer kol. Den ängsliknande gräsmattan var däremot bättre för den biologiska mångfalden.

Om biokol tillsätts i gräsytan kan kolsänkan förstärkas ytterligare.

OBS! Både kol i marken och kol i vegetation är känsliga för störningar i form av till exempel omrörning och temperaturförändringar, och det som är en kolsänka kan då istället lätt bli en kolkälla.

Marken som kolsänka

När växter växer binds kol in i växtens biomassa. En hel del av växtkolet tillförs även marken – via mykorrhiza eller när växtens rötter dör och förmultnar. I kallare och fuktigare klimat, såsom här i Sverige, går fotosyntesen snabbare än nedbrytningen. Därför ansamlas organiskt material i marken i naturliga ekosystem utan störningar. Kolet i marken är ofta mer stabilt, och mindre känsligt för omvärldsfaktorer än kolet i vegetationen.