Träd, gräs och mark

Träd som kolsänka

• Växter som fotosyntetiserar tar upp koldioxid från atmosfären och omvandlar det till kolhydrater som binds in i växtens biomassa. De binder därför kol, framförallt under sin tillväxtfas.
• Träd lagrar kol under en relativt lång tid, i städer oftast under flera hundra år. De kan därför anses utgöra en medellång kolsänka.
• Den biomassa som bildas kan sedan pyrolyseras till biokol eller användas i träkonstruktioner som trähus och därmed fungera som kolsänka under ytterligare ett antal år. Vid förbränning kan de ersätta fossila bränslen. Läs mer om träbyggnation på den här sidan.
• För att träden ska växa bra och få stora rotsystem krävs att de mår bra. Många träd i städer utsätts dock för extrema miljöer. Förutom den kompaktering som sker som en följd av hög belastning är närings- och vattentillgången ofta begränsad. I många fall samverkar också dessa: näringstillgången försämras som en följd av låg vattenhalt i marken och vattentillförseln blir sämre när jorden kompakteras. Ett sätt att förbättra förhållandena är att plantera träden i skelettjordar med biokol. Biokolets närings- och vattenhållande kapacitet i kombination med skelettjordens motståndskraft mot kompaktering har i flera studier visats kunna förbättra markförhållandena och påverka både etableringen och tillväxten av stadsträd positivt. Läs mer om detta i Biokolhandboken – för användare.
• En studie (2020) från Tyskland visade att det finns drygt 238 000 ton kol i Berlins träd. I Berlins jordar finns ungefär 17 miljoner ton kol. Totalt ger det en kolinlagring på 270 ton per hektar. Kolinlagringen är lägst närmast stadskärnan, och ökar ju längre ut från centrum man kommer. Högst är den i förorterna.

Gräsytor och urbana odlingar som kolsänka

• Börja med att välja strategi – vill du binda in kol snabbt eller vill du binda in kol på längre sikt? Beroende på vilket du väljer finns det olika alternativ.
• Jag vill binda in kol snabbt, hur gör jag då. Använd dig av snabbväxande arter som har stor fotosyntetisk massa, till exempel gräs och snabbväxande träd, och plantera på stora ytor. Var noga med att inte röra om i planteringarna för då försvinner kolet snabbt igen.
• Jag vill ha en långsiktig, mer stabil kolsänka. Använd långlivade växter, till exempel långlivade trädarter med stora rotsystem. Låt fallna löv, gräsklipp och döda rötter ligga kvar. Det tillför kol till marken, och resulterar i en långsam ackumulering av organiskt material i marken i svalare klimat såsom vårt. Använd dig av en moderat klippintensitet på de gräsytor som finns. Det innebär att du inte bör klippa oftare än varannan eller var tredje vecka.
• Gödsla eller inte (ur kolsänkesynpunkt)? Vissa jordar måste gödslas för att ge en god tillväxt. Har du dålig tillväxt binder du inte så mycket kol som du skulle kunna göra. Men man ska inte heller gödsla för mycket för då finns risk att lustgas, som är en stark växthusgas, avges. Man måste helt enkelt optimera gödslingen – för både tillväxt och klimat.
• I ett projekt på SLU som hette LAWN (2013–2016) såg man att vanliga, välskötta gräsmattor lagrar mer kol i marken än ängsliknande gräsmattor som klipps sällan. Det beror på att den klippta gräsmattan växer mer och producerar mer gräs. Eftersom gräsklippet fick ligga kvar, stannade mer kol kvar i marken. Även om den skötta gräsmattan ger mer utsläpp från skötseln, vägdes det upp av att den band mer kol. Den ängsliknande gräsmattan var däremot bättre för den biologiska mångfalden. Läs mer
• Om biokol tillsätts i gräsytan kan kolsänkan förstärkas ytterligare.
• OBS! Både kol i marken och kol i vegetation är känsliga för störningar i form av till exempel omrörning och temperaturförändringar, och det som är en kolsänka kan då istället lätt bli en kolkälla.

Marken som kolsänka

• När växter växer binder de in kol in i sin ”kropp”. En hel del av detta växtkol hamnar i marken – via mykorrhiza eller när växtens rötter dör och förmultnar.
• I kallare och fuktigare klimat, som här i Sverige, går fotosyntesen snabbare än nedbrytningen. Därför ansamlas organiskt material i marken (i naturliga ekosystem utan störningar).
• Kolet i marken är ofta mer stabilt, och mindre känsligt för omvärldsfaktorer än kolet i vegetationen.
• Globala beräkningar visar att ungefär 80 procent av det terrestra kolet finns i marken. Kolpoolen i marken är också betydligt större än den atmosfäriska poolen. Bara havet innehåller mer kol. Markkol är därför en mycket betydelsefull kolpool ur klimatsynpunkt.