Samhällsplanering och byggande

Nettonollsamhället har en funktionsblandad bebyggelse och är planerat för cykel, gång och kollektivtrafik. I ett klimatsmart samhälle är det av betydelse att kommunen har en vision och målbild av ett samhälle med noll nettoutsläpp av växthusgaser och att denna är utgångspunkten för översiktsplaneringen. Genom tydliga målsättningar, dialog och krav i upphandlingar kan kommuner även bana vägen för att material och byggprocesser blir mer hållbara.

Linköping: Tätt, grönt och blandat i Vallastaden

Strax väster om Linköpings innerstad ligger Vallastaden, en ny stadsdel i Linköping. Visionen har varit att skapa en varierad boendemiljö med människan i fokus. På fem år byggdes de första 1000 bostäderna av 40 aktörer. Det är rekord i både snabbhet och mångfald.

Läs mer om Vallastaden

Örebro: Byggnader delar energi i stadsdelen Tamarinden

Örebro kommun arbetar med Smart Stad-konceptet, som är ett politiskt prioriterat område. En ny smart stadsdel med 700 bostäder ska byggas; Tamarinden – Där människor möts och husen delar energi. Parter i projektet är i dagsläget Örebro kommun, ÖrebroBostäder AB och E.ON Energilösningar AB. Byggnaderna i området ska kunna reducera, producera och dela energi på ett sätt som aldrig gjorts tidigare. Ett koncept som skulle optimera användandet av energi och på aggregerad nivå kunna avlasta energiproduktionen och hela energisystemet nationellt som internationellt. Genom området knixar sig Tamarindvägen som fungerar som ett urbant stråk och vardagsrum. Här får bilen stå åt sidan till förmån för människans vistelse och rörelse. I Tamarinden ska det finnas förutsättningar att leva hållbart i vardagen utan att äga bil. Konceptet omfattar t ex bil- och cykelpooler och god tillgång till lokaltransporter.

Läs mer

Stockholm: Så ska staden växa

I Stockholm ska 140 000 bostäder byggas fram till 2030 och i stadens översiktsplan är ett av målen att staden ska vara ”vara en klimatsmart stad, där effektiv markanvändning och transporteffektiv stadsstruktur bidrar till ökad tillgänglighet, minskad klimatpåverkan och begränsad resursförbrukning.”

Läs mer

Stöd och vägledningar i översiktsplaneringen

Boverket har på sin hemsida en vägledning som syftar till att ge kommunerna stöd i översiktsplaneringen så att den medverkar till en minskad klimatpåverkan.

Citylab är Sweden Green Building Councils certifieringssystem för hållbar stadsutveckling och ett stöd till alla som vill arbeta för hållbara städer. Genom Citylab får du vägledning, utbildning, erfarenhetsutbyte och möjlighet att certifiera ditt projekt.

Dialog med byggherrar fungerar väl

Sedan den 1 januari 2015 är det förbjudet för kommuner att ställa egna, högre krav på tekniska egenskaper, exempelvis energiförbrukning, än vad som anges i BBR (Boverkets Byggregler). Detta hindrar dock inte att kommunerna har en god dialog med byggherrar om energilösningar för att nå bästa möjliga resultat för båda parter. Två av många kommuner som jobbar med detta är Karlstad och Växjö.

Karlstads kommun är medlem och aktiva i föreningen Hållbart byggande i Värmland, vars syfte bland annat är att samla  kommuner och byggherrar som vill bidra till ett mer hållbart byggande. Här är dialogen ett viktigt verktyg.

Växjö kommun har, i dialog med byggherrar, tagit fram kvalitetsprogram för nya områden, bland annat Vikaholm. Programmen ligger till grund för projektering, fastighetsförsäljning, bygglov och produktion.

Malmö: Lokal färdplan Malmö 30

LFM30 är ett lokalt initiativ för att skapa en geografisk spelplan för att påskynda bygg- och anläggningssektorns klimatomställning och genomförande av Agenda 2030. Initiativet är aktörsdriven och stöttas av Sveriges Byggindustrier, Fossilfritt Sverige och Malmö stad. Läs mer

Helsingborg: Stadsförnyelse med hållbarhet i fokus i Oceanhamnen

Den nya stadsdelen Oceanhamnen i H+området ska växa fram i närheten av Helsingborgs reningsverk Öresundsverket. För att detta ska fungera, framförallt med tanke på lukt, kommer NSVA att bygga över delar av Öresundsverket med grönytor. På det sättet integreras samhällsviktig verksamhet med modern stadsförnyelse. Läs mer

Vill du veta mer om klimatpåverkan från byggmaterial?

Klimatkommunerna har i samverkan med medlemskommunerna, personer från byggbranschen och forskare tagit fram denna kunskapsöversikt. Här ger vi en översiktlig bild av problematiken och beskriver metoder och verktyg som kommuner kan använda för att minska klimatpåverkan från byggmaterial och byggskede. Materialet är framtaget inom ett projekt finansierat av SKL under 2017-2018.

Länktips

I Bygg- och anläggningssektorns Färdplan för fossilfri konkurrenskraft, som såväl viktiga aktörer i branschen som flera kommuner och organisationer ställer sig bakom, anges målet att till år 2030 ska sektorns utsläpp minska med 50 % för att sedan är 2045 nå nettonollutsläpp. I färdplanen lyfts fem nyckelfaktorer för att nå en klimatneutral värdekedja i byggbranschen:

  • Samverkan, ledarskap och kunskap
  • Långsiktiga spelregler som möjliggör investeringar och omställning till klimatneutrala material och processer.
  • En utveckling från linjära till cirkulära processer.
  • Tillgång och effektivt nyttjande av biobaserade råvaror.
  • Offentlig upphandling som motor för omställning.

Regeringen har inrättat Rådet för hållbara städer, ett forum som består av tio statliga myndigheter och en intresseorganisation. Trafikverket är en av myndigheterna. Rådets uppgift är att stötta kommuner i deras arbete med mål 11 i Agenda 2030. Mål 11 handlar om hur städer och samhällen ska kunna bli hållbara.

Stadsmiljöavtal - statligt stöd för satsningar på ett transporteffektivt samhälle

Kommuner och regioner kan söka stöd för att främja hållbara stadsmiljöer, så kallat stadsmiljöavtal. Som motprestation ska kommunen eller regionen åta sig att genomföra andra åtgärder än den som stöd söks för som bidrar till ökad andel hållbara transporter eller ökat bostadsbyggande.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.