Samhällsplanering och byggande

Hur vi planerar våra samhällen har en avgörande betydelse för vilka utsläpp som kommer att ske och för våra möjligheter att hantera effekter av ett förändrat klimat. Genom tydliga målsättningar, dialog samt krav i upphandlingar kan kommuner bana vägen för att material och byggprocesser blir mer hållbara. Nettonollsamhället har funktionsblandad bebyggelse och är planerat för cykel, gång och kollektivtrafik. Här visar vi exempel på hur kommuner kan jobba med samhällsplanering och byggande för att minska samhällets klimatpåverkan.

 

Exempel från Klimatkommunerna

Tätt, grönt och blandat i Linköpings nya stadsdel

Strax väster om Linköpings innerstad ligger Vallastaden, en ny stadsdel i Linköping. Visionen har varit att skapa en varierad boendemiljö med människan i fokus. På fem år byggdes de första 1000 bostäderna av 40 aktörer. Det är rekord i både snabbhet och mångfald.

Kommunernas roll i omställningen är mångfacetterad

Genom sin erfarenhet inom planarbete, i rollen som stor arbetsgivare och upphandlare av varor och tjänster och genom närheten till medborgarna har kommuner, landsting och regioner en nyckelposition i klimatarbetet. Kommunernas ansvar att planera städer och områden ger stora möjligheter, men kan också innebära svårigheter när klimatåtgärder hamnar i målkonflikt med till exempel utveckling av handelsplatser.

Gemensamma krav för upphandling av entreprenader

Stockholm, Göteborg, Malmö och Trafikverket har tagit fram gemensamma miljökrav för upphandling av entreprenader. Kraven gäller entreprenörens organisation och den verksamhet som entreprenören bedriver på uppdrag av beställaren. Kraven gäller också alla underentreprenörer, deras organisationer och den verksamhet som underentreprenörerna bedriver inom ramen för uppdraget från beställaren. Kraven har i första hand utvecklats för entreprenadtjänster, såsom byggande, drift och underhåll av infrastruktur, samt mark- och anläggningsarbeten.

Dialog med byggherrar fungerar väl

Sedan den 1 januari 2015 är det förbjudet för kommuner att ställa egna, högre krav på tekniska egenskaper, exempelvis energiförbrukning, än vad som anges i BBR (Boverkets Byggregler). Detta hindrar dock inte att kommunerna har en god dialog med byggherrar om energilösningar för att nå bästa möjliga resultat för båda parter.

Översiktsplanering – en nyckel i omställningen

Översiktsplanen sätter ramarna för kommunens långsiktiga planering och beskriver hur man vill att kommunen ska utvecklas. I ett klimatsmart samhälle är det av betydelse att kommunen har en vision och målbild av ett samhälle med noll nettoutsläpp av växthusgaser och att denna är utgångspunkten för översiktsplaneringen. I Stockholm ska 140 000 bostäder byggas fram till 2030 och i stadens översiktsplan är ett av målen att staden ska vara ”vara en klimatsmart stad, där effektiv markanvändning och transporteffektiv stadsstruktur bidrar till ökad tillgänglighet, minskad klimatpåverkan och begränsad resursförbrukning.”

Stöd och vägledningar

Boverket har på sin hemsida en vägledning som syftar till att ge kommunerna stöd i översiktsplaneringen så att den medverkar till en minskad klimatpåverkan.

Citylab är Sweden Green Building Councils certifieringssystem för hållbar stadsutveckling och ett stöd till alla som vill arbeta för hållbara städer. Genom Citylab får du vägledning, utbildning, erfarenhetsutbyte och möjlighet att certifiera ditt projekt.

Helsingborg

Exempel från Klimatkommunerna

Den nya stadsdelen Oceanhamnen i H+området ska växa fram i närheten av Helsingborgs reningsverk Öresundsverket. För att detta ska fungera, framförallt med tanke på lukt, kommer NSVA att bygga över delar av Öresundsverket med grönytor. På det sättet integreras samhällsviktig verksamhet med modern stadsförnyelse.

Länktips

Boverket har en vägledning som riktar sig till dig som funderar på att beställa en LCA för en byggnad eller en del av byggnad och till projektörer och byggnadsentreprenörer som ska utföra en LCA. Den riktar sig även till dig som vill få en introduktion och veta mer om varför det är användbart att göra LCA för byggnader.

I Bygg- och anläggningssektorns Färdplan för fossilfri konkurrenskraft, som såväl viktiga aktörer i branschen som flera kommuner och organisationer ställer sig bakom, anges målet att till år 2030 ska sektorns utsläpp minska med 50 % för att sedan är 2045 nå nettonollutsläpp. I färdplanen lyfts fem nyckelfaktorer för att nå en klimatneutral värdekedja i byggbranschen:

  • Samverkan, ledarskap och kunskap
  • Långsiktiga spelregler som möjliggör investeringar och omställning till klimatneutrala material och processer.
  • En utveckling från linjära till cirkulära processer.
  • Tillgång och effektivt nyttjande av biobaserade råvaror.
  • Offentlig upphandling som motor för omställning.

Regeringen har inrättat Rådet för hållbara städer, ett forum som består av tio statliga myndigheter och en intresseorganisation. Trafikverket är en av myndigheterna. Rådets uppgift är att stötta kommuner i deras arbete med mål 11 i Agenda 2030. Mål 11 handlar om hur städer och samhällen ska kunna bli hållbara.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.