Steg 5: Ta fram en gångstrategi

Vilka mål och åtgärder som bör ingå i en strategi varierar från kommun till kommun. En bra utgångspunkt är att förbättra för gående där de går mest, och koppla ihop bostadsområden med målpunkter (förskola, skola, vårdcentral, mataffär, parker, tåg- och busstation osv)[1].

Källa: översatt från Walk21

En av de viktigaste faktorerna för att göra en kommun gångvänlig är närhet. Tillgänglighetsmått är ett sätt att mäta närhet och tillgänglighet för olika målpunkter (skola, arbetsplats, vård, rekreation mm). Göteborg stad: Tillgänglighetsmått (goteborg.se).

Närhet och tillgänglighet kan dock innebära olika avstånd på olika platser. Ha i åtanke att gång inte bara betyder korta resor – gångpendlare kan gå långt. Medianavståndet för vuxna gåendependlare i Stockholm är 2,5 km och mediantiden knappt 30 min – ungefär samma för kvinnor och män. Detta innebär att hälften av gåendependlarna går längre sträckor än så.[2]

Som inspiration finns här en lista med Kommuners gångstrategier.

Rekommendationer att utgå från i gångplaneringen

Både målet med resan och hur behaglig platsen är att gå på är avgörande för val av färdmedel.  Följande rekommendationer utgår från hur gående upplever sin gångväg och är framtagna efter gångintervjuer som forskare Thomas Höjemo gjort i Varberg. Rekommendationerna är en bra utgångspunkt i er stadsplanering i stort och i ert arbete med att ta fram en gångstrategi.

1.Ge stimulans under promenader via variation och skiftningar

• Understryk årstidsvariationer i utemiljön. Exempelvis genom att plantera växter och träd som har färger som växlar markant under årstiden eller liva upp med utomhuskonst med starka färger vintertid.
• Mixa in grönt i den byggda stadsmiljön. På stadsgator kan små och stora gröna inslag göra det attraktivare att gå, som plantor, blomsterbäddar och träd.
• Utöka gångmöjligheterna för att skapa en mångfald av promenadval. Genom att skapa genvägar i naturområden kan fler kombinationsmöjligheter erbjudas. Att binda samman gångvägarna inuti grönområden på ett bra sätt med omkringliggande trottoarer och gångbanor gör det lättare att kombinera promenader i natur- och stadsmiljöer.

2. Underlätta att nå olika mål med att gå via närhet, tillgänglighet och finmaskiga kopplingar

• Koppla samman grönområden och den byggda miljön för att erbjuda valmöjligheter. Det är en fördel om stadsplaneringen kan tillgodose flera slags naturområden, som park, hav och skog, nära så att promenader i olika naturområden och själva staden kan kombineras på flera sätt.
• Planera i en finmaskig skala för närhet och tillgänglighet till gångområden och destinationer.

3. Visa tydlig information om vägvisning och tillgänglighet.

• Implementera ett vägvisningssystem för fotgängare. Genom att skapa ett vägvisningssystem speciellt anpassat för gående som täcker hela staden, inklusive gatumiljöer såväl som gröna områden, blir det lättare att orientera sig.
• Skapa informationskanaler gällande universell tillgänglighet till det offentliga rummet. För att göra stadsmiljön tillgänglig för alla behövs information om vilka gator och lokaler som är tillgänglighetsanpassade. Informationen kan finnas dels på plats i vägvisningssystemet (se föregående punkt) och dels digitalt, där den kan uppdateras. Användare skulle exempelvis kunna meddela kommunen om brister på ett enkelt sätt via en mobilapp.

4. Anpassa offentliga miljöer för universell tillgänglighet

• Fasa av trottoarkanter regelbundet i gatunätet, speciellt vid övergångsställen.
• Konstruera trottoarer som är tillräckligt breda och jämna.
• Använd lämpliga gatumaterial för att åstadkomma jämnhet.
• Lägg resurser på snabbt underhåll av trottoarer och gångvägar. Snö, is och ojämnheter kan göra det obehagligt eller farligt att röra sig.

5. Främja den byggda miljöns sammanhang och dess kulturarv

• Främja kulturarvet i den byggda miljön. Underhåll och bevara gamla byggnader för att bibehålla en känsla för och anknytning till stadens platser hos de som bor i staden.
• Ta hänsyn till den befintliga byggda miljöns skala och höjd vid nybyggnation. Alltför abrupta förtätningsinslag med höga hus kan skapa göra att väven av en enhetlig stadsbebyggelse blir skadad.
• Integrera nya byggnader för att skapa en mix av något gammalt och något nytt. Staden behöver inte vara frusen i tiden när äldre byggnader bevaras. Nya byggnader kan läggas till som är utformade i ett nutida formspråk, men det är önskvärt att de nya byggnaderna medvetet förhåller sig till den omgivande äldre bebyggelsen, snarare än att fungera som utropstecken utan sammanhang.

6. Gör det tryggare och säkrare att röra sig till fots

• Öka den upplevda tryggheten genom bättre visuell översikt. Buskar bör hållas korta eller ersättas med annan växtlighet som inte blockerar den visuella översikten för att öka den upplevda tryggheten gentemot brott. Fokusgrupper kan med fördel användas så att kommuner kan få reda på vilka platser som upplevs som otrygga.
• Förbättra belysningen i offentliga miljöer. Belysningen bör vara jämn, enhetlig och ej bländande. Den bör finnas i alla de miljöer som gående rör sig i. Det är en fördel om invånare kan involveras i arbetet med att skapa en belysningsplan.
• Reservera tillräckligt med utrymme enbart för fotgängare, utan inkräktande cyklister. Därmed är det en fördel om gångområdet är tydligt markerat med åtminstone en linje eller kanske en nivåskillnad.
• Lugna ned och begränsa biltrafiken. Gator kan med fördel stöpas om med mer utrymme till fotgängare och lägre hastighet för bilar. Farthinder för bilar som gupp och upphöjda övergångsställen gör det tryggare att röra sig till fots. En ytterligare idé är att utöka nätet av gågator och gångfartsområden.

7. Gör det lättare att pausa för vila eller social kontakt

• Tillhandahåll sittmöjligheter för vila och social kontakt. Det finns två kategorier av sittplatser: privata (t ex café-stolar) och offentliga (t ex sittbänkar). För privata sittplatser kan kommunen underlätta genom att ta fram en policy för var det är lämpligt att ha sittplatser (t ex caféplatser utomhus). För offentliga sittplatser bör placeringen av sittplatser och dess antal noggrant beaktas. Sittplatser ska göra det enkelt att stanna till för att vila samt för att ta social kontakter under promenader. Därför bör de vara placerade vid och nära platser där fotgängare normalt rör sig. För att skapa attraktiva sittplatser föreslås att a) ha sittplatser som går att flytta på för att själv välja hur man sitter (t ex i relation till andra eller till solljuset), b) sätta sittplatser runt bord, c) ha sittplatser som är vinklade i förhållande till varandra för att möjliggöra naturliga samtal samt d) gruppera sittplatser i stället för att ha enskilda sittplatser eller bänkar långt i från varandra. Bra sittmöjligheter behövs både i naturmiljö och i urban miljö.
• Möblera det offentliga rummet så att social samvaro underlättas. Att gå kan fylla en social funktion. Olika slags “utemöbler”, som exempelvis sittplatser, utegym eller lekplatser, kan göra det lättare för sociala kontakter att äga rum. I gröna rum som parker kan en “kritisk massa” av olika aktiviteter göra det lättare för människor att prata med varandra, exempelvis genom att sätta ett utegym ihop med sittmöjligheter och en lekplats på ett ställe dit många gångvägar leder. Andra exempel på sådana sociala artefakter är grillplatser, dekorativa blompartier och utekonst. Att gå och dröja sig kvar är två sidor av samma mynt – genom att stärka möjligheten till att dröja sig kvar på ett ställe kan det bli mer attraktivt att gå dit. För att nå en sådan ömsesidig förstärkning behöver “utemöblerna” designas på rätt sätt och placeras på rätt ställe i en utemiljö för att skapa en enhetlig upplevelse där både att gå och stanna till ingår.[3]

Läs mer om strategiskt arbete med gångtrafik i Vägledning för gångplanering, Trafikverket. samt i En gångbar stad, Trafikverket.

Sätta mål

För att kunna styra transportsystemet mot ett mer aktivt resande behöver mål brytas ned till varje transportslag. Målen behöver tydligt definiera vilka trafikslag som ska öka och vilka som ska minska.

Vi rekommenderar att följande målsättningar beslutas politiskt i kommunen i exempelvis trafikstrategin. Förslag på uppföljningsmetod inom parentes.

• Utsläpp av växthusgaser från transporter inom kommunen som geografiskt område (ton CO2-ekv/inv) ska årligen minska med x % (Kolada)
• Gångtrafik per invånare ska årligen öka med x % alternativt Gångtrafiken ska öka med x % till år x (RVU)
• Cykeltrafik per invånare ska årligen öka med x % alternativt Cykeltrafiken ska öka med x % till år x (RVU)
• Kollektivtrafikresandet per invånare ska årligen öka med x % alternativt kollektivtrafikresandet ska öka med x % till år x (RVU)
• Motorfordonstrafiken per invånare ska årligen minska med x % (Kolada)
• Motorfordonstrafiken på det kommunala vägnätet ska årligen minska med x % (mätningar)

Målet om att andelen gångtrafik ska öka bör alltså kombineras med målsättningar för samtliga trafikslag, beslutade i en trafikstrategi eller motsvarande. Utgångspunkten i gångstrategin blir då ett tydligt, mätbart mål. Några exempel på hur kommuner formulerar sina mål:

• Andelen resor till fots inom kommunen ska öka från 32 procent år 2016 2 till 50 procent år 2030. (Helsingborg)
• Gångresande per invånare ska årligen öka. (Lund)
• Andelen gångtrafik ska vara 34 procent 2030 jämför med 17 procent 2015. (Järfälla)

Det övergripande målet om att andelen gångtrafik ska öka kan kombineras med delmål för olika parametrar, till exempel trygghet och tillgänglighet. I den här bilagan har vi samlat exempel på kommuners mål om:

• Andel gångtrafik
• Attraktivitet och trygghet
• Säkerhet och underhåll
• Kommunens egna processer och information
• Tillgänglighet

Bestämma åtgärder

Kommuner kan jobba med olika typer av åtgärder som förbättrar för gående – fysiska förbättringar som kompletteras med mjuka/kommunikativa insatser. I den här bilagan har vi samlat exempel på hur kommuner jobbar med åtgärder inom:

• Trafiksäkerhet och trygghet (sänka hastigheter, prioritera gående, separera trafikslag m.m.
• En gångvänlig stad för alla (jobba med attraktivitet och tillgänglighet och att skapa sammanhängande gångstråk med möjlighet till rekreation och vila)
• Drift och underhåll (åtgärda lokala problem, förbättra vinterväghållning m.m.)
• Kommunikation och information (kartor, vägvisning, kampanjer, dialog och tävlingar samt interna kompetenshöjande åtgärder)

Den kartläggning som gjorts inom ramen för Klimatkommunernas projekt Gångbara Kommuner visar att de vanligaste åtgärderna är (andel svarande inom parentes):

• Hastighetsdämpande åtgärder (100 %)
• Medborgare kan anmäla brister i gånginfrastrukturen (97 %)
• Öka tillgängligheten för personer med funktionshinder (91 %)
• Säkra skolvägar (81 %)
• Sänkt hastighet (81 %)
• Tar hänsyn till gåendes behov vid trafikstörande arbeten (81 %)
• Inventera och förbättra beläggning på gångbanor (78 %)
• Trygghetsskapande åtgärder vid övergångställen (78 %)
• Separering gångbana cykelbana (78 %)
• Gångfartsgata/område (78 %)
• Skapa attraktiva gångstråk, förbättra rekreationsstråk (78 %)

Kolla in Planeringsstöd för gågator som Stockholm stad har tagit fram. Här finns bland annat checklista förutsättningar gågata och tips för utformning.

Framgångsfaktorer

Framgångsfaktorer som kommuner lyfter är bland annat att orter byggs täta och funktionsblandade så att det blir nära till målpunkter och med gott utbud av kollektivtrafik. Samtidigt som ytan för parkeringar och vägar minskas och hastigheter för motordriven trafik sänks, finns ett väl utbyggt och finmaskigt nät för gående med tydlig skyltning.

Grönska är centralt för att skapa miljöer som fler vill och mår bra av att gå i. Genom att disponera om gaturummet och ge mer yta till fotgängare blir det mer plats för gröna kvaliteter, ekosystemtjänster och vistelse. Att fler går istället för att resa med motoriserade fordon påverkar dessutom positivt på luftkvaliteten och bullernivåerna. (Gångvänligt Göteborg)

Mölndals kommun har gjort ett stort arbete med att omvandla innerstaden för att få ett attraktivt centrum. Biltrafiken har flyttat ut från de mest centrala delarna för att ge plats åt gågator och torg. Detta har bland annat gjorts genom att begränsa tiderna för varutransporter för att ge plats åt gångtrafikanterna, samla parkering i p-hus och bara ha korttidsparkering med avgift längs med några få gator. Mölndals kommun har också gjort en generell förtätning med fler bostäder, verksamhetslokaler, restauranger och butiker. Det är hög nivå på materialval och gestaltning, konst och grön utsmyckning.

[1] Meeting The Needs of People Walking

[2] Källa: Schantz P, Stigell E, Dang P, Salier-Eriksson J, Rosdahl H (2006). Kan fysiskt aktiv arbetspendling bli en ”folkrörelse”? Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap.

[3] https://www.varbergtillfots.se/application/files/8615/8921/2988/Att_ga_med_latta_steg_Thomas_Hojemo_sammanfattning.pdf