Steg 4:
Undersök - hur planerar vi idag?

Gånggrupp

För att sätta igång behöver vi veta nuläget. En bra start är att bjuda in olika funktioner i kommunen som på olika sätt jobbar med trafikanter. På ett första möte kartläggs hur gång hanteras i era befintliga styrdokument. Deltagarna på mötet kan därefter utgöra grunden i en gånggrupp som ansvar att driva kommunens gångfrämjande arbete.

Flera kommuner har en intern arbetsgrupp för gångfrågor. Där deltar exempelvis trafikplanerare, landskapsarkitekt, representanter från drift och underhåll samt kommunikation. Med fördel involveras även kommunala bolag i gruppen. Håll möten regelbundet, exempelvis en gång i månaden, för att stämma av vilka åtgärder som genomförs och planeras. En sammankallande projektledare för gruppen bör utses.

Exempel: I Göteborg Stad finns två grupper som jobbar med gångtrafik. Den ena har övergripande ansvar för investeringar och jobbar med att fånga behov, strukturera upp arbetet med vilka förstudier som bör prioriteras och i vilken ordning. Gruppen gör en bedömning av behovet och nominerar årligen in prioriteringar. Gruppen har också funktionen av att kvalitetssäkra utredningar över platser innan de går vidare till att bli en faktisk investering eller reinvestering. Gruppen ses var tredje vecka och innefattar både gång och cykelperspektiv och har ambitionen att ha en helhetsbild för åtgärder på området. I gruppen ingår trafikplanerare från stadsmiljöförvaltning, trafikplanerare från stadsbyggnadsförvaltning, utformare/landskapsarkitekt, trygghetssamordnare, två reglerare och cykelstrateg samt fotgängarstrateg. Den andra gruppen jobbar med fotgängaranalyser och är ett nätverk kring analyser som berör fotgängare. Både analyser i form av stadsformsanalyser (gis-baserade kartanalyser), trafikanalyser (mikro och makro), trafikprognoser, trafikmätningar och marknadsundersökningar kopplat till gång. Gruppen ses varannan månad och består av analytiker från analysenhet, personer med GIS-ansvar, ansvariga för tekniska handboken samt fotgängarstrateg.

Andra styrdokument

I Klimatkommunernas enkät om gångtrafik (2024) svarade 25 av 32 kommuner att gångtrafiken behandlas i översiktsplanen, 13 svarade att gång ingår i klimatstrategin eller motsvarande styrdokument, och ett fåtal nämnde energiplan, folkhälsoplan och budget.

Örebro kommun beskrev hur deras styrdokument hör ihop: Hela kedjan från ÖP till detaljplanering och åtgärder i bygglovsskedet behöver hänga ihop. I bygglovsskedet anmärker vi om det saknas tydliga kopplingar för gångtrafikanter på fastigheten till exempel, oskyddade trafikanter ska prioriteras och kunna ta sig till entréer utan konflikt med motorfordon.

Nedan följer exempel på hur gång behandlas i andra styrdokument än gångplan.

Översiktsplan

Tips:

• Tydliggör att gång är ett eget trafikslag
• Beskriv syftet med att fler ska gå
• Planera centrumbildningar och viktiga målpunkter som torg, stationer och parker inom gångavstånd
• Koppla ihop olika målpunkter med gångstråk

Stockholms stad beskriver i sin gångplan hur arbetet tar avstamp i översiktsplanen: Stockholms översiktsplan tydliggör vikten av funktionsblandning vid planering av ny bebyggelse, för att skapa befolkade och innehållsrika offentliga rum med levande bottenvåningar. Planen beskriver en trafikhierarki där fotgängare, cyklister och kollektivtrafik är viktigast. Ambitionen att bygga tätt i stråk som kopplar samman stadens delar ger också förutsättningar för en befolkad och innehållsrik stadsmiljö.

Trafikstrategi/motsvarande

I Sollentunas trafikpolicy står det att:

• När nya gator anläggs eller när befintliga byggs om ska utrymmet prioriteras mellan trafikslagen. Att gående får tillräckligt utrymme och infrastruktur med god detaljutformning ska prioriteras högst, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och biltrafik.
• Sollentuna ska arbeta för att stimulera aktiv transport. Att gå och cykla till vardags är en betydelsefull källa till hälsofrämjande fysisk aktivitet och är viktigt ur ett folkhälsoperspektiv. Aktiv transport uppmuntras dels genom kvalitativ infrastruktur, men även genom att planera attraktiva och trivsamma miljöer att vistas i och röra sig igenom, samt genom ett beteendepåverkande arbete.

Klimatstrategi

Såhär tar Östersund upp gång i sin klimatstrategi:

• En övergripande målbild bör antas om en förändrad färdmedelsfördelning i Östersunds tätort. Målsättningen till 2030 bör vara en fördelning där andel bil är 40 procent, cykel och gång 40 procent och kollektivtrafik är 20 procent. Enligt en HEAT-studie utförd av Trivector kan det bli en samhällsekonomisk vinst på 95 – 137 miljoner kronor årligen. Och 497 ton koldioxidekvivalenter sparas om andelen kollektivtrafik, gång och cykel ökar från dagens cirka 37 procent till 60 procent. Även jämställdhetsaspekter och trafiksäkerhet skulle främjas.
• Östersunds kommun ska förbättra och utveckla drift och underhåll på gång- och cykelvägar, både sommar och vintertid. Detta främjar även jämställdhet.
• Skolor och förskolor ska lokaliseras i mindre enheter med närhet till bostäder, för att möjliggöra aktiva transporter med gång och cykling.

Linköpings kommun skriver i sitt klimat- och energiprogram:

• Inriktningen att genom fysisk planering gynna trafikslagen gång, cykel, kollektivtrafik och mikromobilitet skapar förutsättningar för vardagsmotion. Minskad vägtrafik ger positiva hälsoeffekter genom minskade bullerproblem och bättre luftkvalitet.

Folkhälsoplan/plan för social hållbarhet

Lunds kommun nämner aktiva transporter i sitt program för social hållbarhet:

• Lunds kommun ska i sin fysiska planering säkerställa mer jämlik och jämställd tillgång till grön- och friluftsområden, gång- och cykelvägar, rekreation och spontanidrottsplatser, skolgårdar och idrottsanläggningar.
• Lunds kommun ska i stadsutvecklingen skapa jämlik och jämställd tillgång till kollektivtrafik, aktiva transporter och service.

Budget

I Uppsalas budget 2025 med plan för 2026-2027 nämns vikten av att främja gång:

• Uppsala ska präglas av attraktiva natur- och kulturmiljöer. Natur- och kulturreservat samt parker fyller viktiga funktioner för såväl människor som biologisk mångfald. Aktiviteter, funktioner och andra värden ska koncentreras till platser som många människor kan nå med gång, cykel och kollektivtrafik.
• Det ska vara lätt för människor att göra smarta och hållbara val när det kommer till resor och transporter i hela kommunen. Bland annat ska fler gator på centrala platser kunna omvandlas till gång- och cykelgator där vistelse prioriteras, alternativt regleras för att minimera onödig genomfartstrafik med motorfordon. När Uppsala växer och förtätas ska framkomligheten för yteffektiva trafikslag som gång, cykel och kollektivtrafik prioriteras i stadsplaneringen. Arbetet ska ske i nära samverkan med Regionen och andra berörda externa parter.

Utvecklingsstrategi

Skellefteå kommun har i sin strategi för hållbar samhällsomvandling ett mål om stadigt ökande gång- och cykeltrafik, och motiverar det såhär:

• När lösningar för såväl kollektivtrafik som gång och cykeltrafik är rätt utformade blir det dessutom lätt för alla människor att ta eget ansvar för klimat, miljö och hälsa.
• Gång och cykeltrafiken är i grunden hållbar, men här finns också fördelar inom jämställdhet och inkludering som är viktig för Skellefteås fortsatta utveckling.

TIPS!

Karlskrona har tagit fram Strategi Karlskrona för utvecklingen av den centrala staden. Den första versionen beslutades 2007 och den nuvarande är från 2022. Strategin är indelad i 4 fokusområden som handlar om identitet, rörelse, stadsrum och aktiviteter. Inom varje fokusområde finns strategier som presenteras med utmaningar, rekommendationer, visionskarta, diagram och referensexempel.

 Vilka nationella målsättningar finns?

Utöver de transportpolitiska målen, som ligger till grund för utvecklingen på området har Folkhälsomyndigheten rekommendationer för fysiska aktivitet som säger att: Vuxna bör varje vecka vara fysiskt aktiva på måttlig intensitet i minst 150–300 minuter eller minst 75–150 minuter av fysisk aktivitet på hög intensitet, eller en likvärdig kombination av måttlig och hög intensitet. Fysisk aktivitet på måttlig intensitet ger en ökad puls och andning, medan hög intensitet ger en markant ökning av puls och andning.

Vem och när?

I denna tabell beskrivs i vilka skeden som gångfrågor kommer in i kommuners processer och vilka funktioner som bör vara inblandade. Har ni rutiner på plats för att samarbeta mellan olika funktioner i er kommun?

 

Källa: Planeringsverktyg – stödjande fysiska livsmiljöer Rörelserikt vardagsliv genom hållbar stadsplanering, Trivector.

 

För mer info om utformning och infrastruktur kolla in GCM-handboken.