Stadsträds kolinbindningskapacitet och ekonomiska värde
Med hjälp av programmet i-Tree, ursprungligen utvecklat av USDA (den amerikanska motsvarigheten till Jordbruksverket) men nu anpassat även för svenska förhållanden, kan stadsträds ekosystemtjänster och samhällsnyttor beräknas och deras ekonomiska värde uppskattas – däribland deras kolinbindningskapacitet och klimatnytta.
De enda data som krävs för att använda i-Tree är trädart och stamdiameter i brösthöjd. Men för att uppnå så goda resultat som möjligt är det en fördel att även ha data på till exempel krondiameter, trädhöjd, kronutglesning och solexponering.
Viktigt att notera är att i-Tree enbart räknar på trädet som kolsänka, och inkluderar inte kolsänkan i substratet. Verktyget ger också endast en ögonblicksbild på det träd eller den trädpopulation som ingår i värderingen och tar inte hänsyn till hur det utvecklas över tid. I takt med att trädet växer, förändras eller försämras påverkas kapaciteten till ekosystemtjänster och därmed den tillhörande ekonomiska nyttan.
Johan Östberg är trädkonsult och har genomfört flera studier på stadsträds klimatnytta med hjälp av i-Tree. I detta föredrag berättar han mer om hur i-Tree fungerar och ger exempel på hur mycket kol som kan bindas in i olika urbana trädbestånd (du hittar honom 95 minuter in i webbinariet).
Du kan också läsa mer om i-Tree Sverige på Svenska trädföreningens hemsida. Där kan du även ladda ned en slutrapport för projektet i-Tree Sverige som är ett nationsomspännande projekt där flera olika organisationer medverkat, däribland många av våra större kommuner såsom Stockholm, Göteborg och Malmö.