Mål

Skarpa klimatmål kan formuleras på olika sätt. Flera kommuner följer de nationella målen, men en del siktar betydligt högre, tex Linköping som ska bli koldioxidneutralt till 2025 eller Uppsala som ska bli klimatpositiva 2050.
Klimatmål hos några av våra medlemmar

Många satsar på att bli en fossilbränslefri organisation

Utöver mål för det geografiska området är det inte ovanligt att kommunen sätter mer ambitiösa mål för den egna organisationen. Här är några exempel från våra medlemmar:
  • Region Skåne och många av de skånska kommunerna har antagit målet att bli fossilbränslefria till 2020, genom utmaningen 100 % Fossilbränslefritt Skåne 2020
  • Botkyrka: Fossilbränslefri organisation senast år 2030 och klimatneutral organisation senast år 2025
  • Finspång: Fossilbränslefri kommunkoncern 2025
  • Jönköping: Kommunal verksamhet ska senast 2030 vara fossilbränslefri avseende uppvärmning, el samt transporter (exkl. fossil del i avfall som eldas på Torsvik)
  • Karlstad: Koncernen Karlstads kommun ska vara fossilfri och klimatsmart till 2030
  • Nynäshamn: År 2021 är den kommunala organisationen fossilbränslefri gällande energianvändning, resor och finansiella placeringar och minskar utsläppen med minst 80 % (jämfört med 2015)
  • Senast 2030 ska Värmdö vara en fossilbränslefri kommun.
  • Växjö kommunkoncern ska vara fossilbränslefri 2020
  • Östersund: Fossilfrimålet gäller även kommunförvaltningen. Mål är 2030.

Allt fler räknar med invånarnas konsumtion

Fler och fler kommuner sätter mål utöver det geografiska området, de räknar alltså även in konsumtion som sker i kommunen. Göteborgs stad har, utöver mål för det geografiska området, antagit målet att till år 2050 ska utsläppen minskat till 1,9 ton co2/invånare och år.
Olofströms kommun har gått ihop med de andra kommunerna i Blekinge om en gemensam klimatstrategi. De konsumtionsbaserade utsläppen ska minska stadigt i hela Blekinge till mindre än 2 ton/inv 2045. Varje kommun ska bryta ner hur de ska jobba med de olika delarna.
Malmö stad anser att det är viktigt att ha med ett mål om konsumtionsbaserade utsläpp för att synliggöra att det är en viktig fråga i klimatarbetet. Den offentliga konsumtionen står för ca en tredjedel per invånare, så att vara en god förbild är en bra start. Malmö inväntar en metod (i SEI:s projekt) för att beräkna konsumtionsbaserade utsläpp på lokal nivå och hoppas kunna ha ett konsumtionsbaserat mål i närtid.

Lomma: Levande miljömålsdokumentet håller igång arbetet

Lomma, som är en liten kommun med lång kust i Skåne, har ett levande miljömålsdokument där allt som har med miljömålen att göra lyfts in direkt när det är bestämt. Många av åtgärderna har med varandra att göra. Lomma har Stratsys som verksamhetssystem.

Helsingborg: Exempel på en stads klimatmål

  • Koncernens fordon är fossilbränslefria 2020 (även entreprenörer)
  • Koncernens arbetsmaskiner är fossilbränslefria 2024 (även entreprenörer).
  • Halverad klimatpåverkan från livsmedel perioden 2018-2024.
  • Minskad klimatpåverkan från övrig konsumtion 2018-2024.
  • Senast 2020 har Helsingborg stad ramavtal för vanligt förekommande engångsartiklar där helt fossilfria och nedbrytningsbara produkter ska väljas i första hand.
  • Utsläppen från flygresor till Stockholm har halverats under perioden 2016-2024. Utsläppen från övriga flygresor har minskat med en tredjedel under perioden 2016-2024

Blicka utåt

En bra utgångspunkt i arbetet med att ta fram nya kommunala klimatmål är att utgå från andra aktörers befintliga mål. Internationella, nationella och regionala klimatmål kan bli ramarna för kommunens klimatmål. För mer och uppdaterad info om nationella och europeiska klimatmål se regeringens hemsida. Vidare har länsstyrelserna i varje län tagit fram energi- och klimatstrategier där regionala klimatmål presenteras.

Väv in befintliga mål

Många kommuner har även antagit andra styrdokument (kommunpolicy, miljöprogram, transportstrategi, avfallsplan etc.) som kan innehålla hållbarhets- och klimatmål. Dessa, redan antagna mål, kan med fördel vävas in i klimatstrategin, så de därigenom får ny status och bättre förutsättningar att uppnås.

I vissa kommuner handlar det kanske mest om att sammanställa redan antagna mål i en klimatstrategi, medan det i andra kommuner saknas klimatmål. Ha detta i åtanke när ni planerar arbetet med klimatstrategin. Ett alternativ till detta är att ha alla angränsande mål till klimatstrategin, i en bilaga.

Vad är SMARTa mål?

Om ni väljer att själva formulera egna klimatmål, tänk på att målen skall kunna följas upp kontinuerligt! Man brukar prata om SMARTa mål (Specifika, Mätbara, Accepterade, Realistiska och Tidssatta). Som exempel kan följande två mål jämföras:

”Kommunen skall minska sina utsläpp av koldioxid med 30 procent till 2020.”

Kommentar: Målet saknar startdatum, varför det kommer att uppstå frågetecken i uppföljningsarbetet. Vilket år ska vi utgå från? Samma som för de nationella klimatmålen eller de år vi har bra data för? Det kan även uppstå osäkerhet kring begreppet ”kommunen”. Avser det den kommunala organisationen eller kommunen som geografiskt område? (alla invånare, transporter, näringslivet etc).

”Kommunen skall till 2020 minska sina utsläpp av koldioxid med 20 procent. Målet avser kommunen som geografiskt område och startår är 1990”.

Kommentar: Målet har tydliga tidsangivelser. Systemavgränsning framgår, vilket ger klara riktlinjer för att uppföljningen skall fokusera på det geografiska området.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.