Bil- och cykelväg full med människor som cyklar, går, hälsar på varandra och barn som leker. I bakgrunden färggranna hus.

Attraktiv stadskärna

Hit vill vi

 

 

En stad som satt människan i fokus – hur gick det?

Staden Pontevedra med 80.000 invånare har omvandlats till en stadskärna för människor istället för för bilar. Luften har blivit friskare och stadskärnan mer levande. Så här beskriver borgmästaren framgångarna: ”We decided to redesign the city for people instead of cars and we’ve been reaping the rewards ever since,” said Pontevedra’s mayor Miguel Anxo Fernández Lores. ”Not only have we not had a single road-related death in over a decade, but air pollution has been reduced by 67 percent and our overall quality of life in the city has dramatically improved,” he said. Some 15,000 people have moved to the city since it became car-free, he added. ”This city was basically a giant warehouse for cars, full of private vehicles that filled our public space, generated noise and emissions, and stopped our citizens — especially children and the elderly — from having true autonomy in the place in which they lived,” said Fernández Lores, who won Pontevedra’s 1999 mayoral campaign promising to reclaim the streets. Initial opposition disappeared once local shops saw business increase with pedestrianization. ”Instead of driving out to malls on the periphery, people shop in the city center: The city is our mall.” https://www.politico.eu/article/pontevedra-city-pioneer-europe-car-free-future/ 

Film för att visa hur det är i Pontevedra och vad invånare tycker.

Läs mer om Pontevedra.

Och på sid 54 och framåt i boken Vänd pyramiden

Korta fakta

  • 50 procent av ytan för allmän plats i europeiska städer består av vägar Home – EIT Urban Mobility
  • Markupplåtelsetaxan (avgiften som kommunen tar ut) för att ställa upp till exempel en korvkiosk av samma storlek som en normal bilparkering är 45 000 kr per år (exempel från Örebro kommun) Detta motsvarar en månadsavgift på 3 750 kr.
  • Jämförelser hur stor plats olika trafikslag tar och hur mycket tid: Comparing Street Users – Global Designing Cities Initiative  

Utvärderade effekter

Det finns flera studier som visar att näringsidkare längs stråk med ökad tillgänglighet för gångtrafikanter gynnas. Några exempel hämtade ur i Hur påverkas cityhandeln av begränsad tillgänglighet med bil? är: 

  • Det finns många studier som visar att handlare tenderar att överskatta bilens betydelse och att gående och cyklister i själva verket är en stark köpgrupp. Som exempel kan nämnas en studie från Nederländerna som visar att gående och cyklister i genomsnitt handlar mer än dubbelt så mycket per vecka som bilister samt studier från Danmark som visar att gående och cyklister står för mer än tre fjärdedelar av samtliga kundbesök i Fredriksberg. Liknande resultat finns att hämta från flera andra håll i världen såsom Bristol, Dublin, Graz, Portland, San Fransisco och Växjö (Bent & Singa 2009, Clifton 2012, COWI 2019, HUI 2010, Mingardo 2009, Nederveen 1999, Sustrans 2006) 
  • En stor undersökning som OECD gjorde på 1970-talet av totalt 105 europeiska städer visade att områden med reglerad biltrafik hade större ekonomisk tillväxt än övriga områden. Majoriteten av gågatorna hade en högre omsättning än referensområdena. 
  • En studie från Tyskland som gjordes på 1970-talet visar att handeln ökar kraftigt när bilfria zoner införs. Omsättningen i detaljhandeln ökade med 80 % och inom restaurangbranschen med drygt 60 %.
  • En annan studie från Tyskland visade att införandet av gågator gjorde så att ”större butiker ersattes av mindre butiker och restauranger med högre omsättning per yta. Som förklaring angavs att fastighetspriserna ökade i samband med regleringen vilket innebar högre lokalhyror”.
  • En studie av sex svenska tätorter där det infördes trafikrestriktioner under 1970-talet visar att butikers omsättning var högre på gator med begränsad biltrafik än på övriga gator. Bäst gick det för butikerna på gågator och i områden med gångfart. 
  • En studie av cityutvecklingen i Helsingborg, Karlstad och Luleå visade att införandet av gågator hade gynnat handeln. I studien angavs att handlarna till en början hade varit skeptiska till förändringen, men att det bara några år efter införandet fanns en tydlig majoritet för ett fortsatt bilförbud (Svensk Handel och SHR 2001, refererad i Trivector 2003). 
  • I Madrid stängdes de centrala delarna ned för biltrafik mellan den 1 december och den 7 januari 2019 vilket gjorde att handeln ökade med närmare 10 % inom det bilfria området jämfört med samma period året innan (Madrid City Council 2019). 
  • Sedan 9th Avenue i New York fick begränsad biltrafik har handelns omsättning ökat med närmare 50 %. (New York City Department of Transportation 2014). 
  • Gående spenderar i genomsnitt 40 % mer per månad än bilburna kunder visar en studie efter att trafikrestriktioner införts i ett större område i centrala London. (Transport for London 2018).

Utvärdering av Jönköpings sommargator visar: Sommargågatan har gynnat näringsverksamheterna i området och gjort det mer attraktivt att besöka Västra centrum. Restaurangnäringen har fått ett uppsving till följd av den trevligare miljön på gatan och bättre förutsättningar för uteserveringar. Även närboende tycker att den bilfria miljön tillfört trivsel i området. Allmänheten har både uppmärksammat och tagit del av det utbud som erbjudits på sommargågatan. En klar majoritet inom alla mottagargrupper tycker att kommunen ska fortsätta jobba för att sommartid skapa fler platser för socialt umgänge och evenemang i staden och att Trädgårdsgatan är passande som sommargågata.

Läs mer:
The Economy of Streets – Global Designing Cities Initiative
Miljonsatsning på Friisgatan skjuts upp – Sydsvenskan

Effekter på bilismen

Parkering och trafikreglering, det vill säga att minska antalet parkeringsplatser i stadskärnan, samtidigt med satsningar på gång- och cykelstråk och att införa bilfria gator leder till att minska biltrafiken med mellan 10 och 19 procent. The most effective ways of reducing car traffic | Lund University Centre for Sustainability Studies

Gåfartsgator, det vill säga att begränsa biltrafiken i en stadskärna (med undantag för boenden inom området) där intäkter från överträdelser finansierar utökad kollektivtrafik leder till en minskning av biltrafik i området med 10-20 procent. The most effective ways of reducing car traffic | Lund University Centre for Sustainability Studies

Exemplet Gent

2017 infördes en zonplan i den belgiska staden Gent. Stadskärnan blev bilfri (vissa fordon tillåtna) och 6 zoner skapades utanför stadskärnan. Det är inte möjligt att köra mellan zonerna. Busslinjer drogs om, och några gator ändrades till cykelfartsgator. Resultat visar bland annat att: 

  • 25 % färre olyckor i området
  • 33 % färre skadade
  • 18 % minskning av kväveoxid
  • 50 % ökning av cykling inne i staden
  • 60 % ökning av cykling in och ut ur staden
  • 6 % snabbare busstrafik

Det ansvariga kommunalrådet Filip Watteeux ökade sina personröster till drygt 13.000 efter att planen hade genomförts (valet innan fick han 3.500 personröster).

Mer info om Gent: Att göra en Gent,  Zoner gav bättre luft och framkomlighet i innerstaden | Cykelfrämjandet (cykelframjandet.se) och Mobilitetsplan för minskad biltrafik i Gent – webbinarium den 9 december 2020 – YouTube 

Film från Gent: https://www.youtube.com/watch?v=sEOA_Tcq2XA

Åtgärder

Att ta bort ytor för biltrafik på gator och vägar i städer och tätorter har visat sig ha positiva effekter för människors och näringslivets tillgänglighet. Biltrafik tar upp mycket utrymme i städer, men när detta utrymme frigörs, kan det användas effektivare av fler trafikanter i andra trafikslag och till andra ändamål. En mer hållbar stadsmiljö blir resultatet. 

Internationella underlag visar på nyttor för företagande och ökade fastighetsvärden i sådana stråk. Den ökade tillgängligheten och den mer välkomnande stadsmiljö som uppstår visar sig öka handelns försäljning generellt i aktuella områden. Både i stadsdelar med låg respektive hög medelinkomst. 
Källa: Naturvårdsverket 

Fyra steg till ett mer aktivt resande

  1. Visa på den tysta majoriteten
    Exempel: En enkätstudie gjordes inom projektet Rena resan i Eskilstuna, Linköping, Norrköping och Örebro som visar att sju av tio prioriterar lägre hastigheter för bilar och mer utrymme för cyklar i städerna. 
  2. Involvera det lokala näringslivet tidigt.
    Undersökningar visar att näringsidkare gynnas av att parkeringsplatser tas bort och att fler går och cyklar. Se tex: Every Study Ever Conducted on the Impact Converting Street Parking Into Bike Lanes Has on Businesses – Bloomberg
  3. Lyft och kommunicera alla positiva sidoeffekter 
  4. Utvärdera

Människan i fokus

Illustration från Designguide för Smarta Gator

Ur Designguide för smarta gator:

Stadslivet är allt liv som levs i staden och bygger i grunden på att alla människor går. Allt socialt och ekonomiskt som händer i en stad bygger på att människor kan gå tryggt och säkert. I ”gående” innefattas här även rullstol. Gators stadsliv främjas genom att prioritera gångytor främst, sen flexytor, sen cykeltrafikytor, sen kollektivtrafikytor och sist motortrafikytor.

  • Gator ska vara tydligt offentliga och tillgängliga för alla, oavsett bakgrund, kön, ålder eller funktionsvariation.
  • Gator ska lokalisera gångytor längs ytterkanterna och körytor i mitten av gatan.
  • Gator ska ha över halva gatubredden för gång, cykel och flexbel användning.
  • Parkering på gator ska undvikas. Längre uppställning av fordon bör ordnas på privat mark.
  • Gator ska kunna ha entréer och lokaler i gatuplan. Angöring sker max 25 meter från entré.
  • Laddning och tankning av fordon samt anordningar för detta bör ordnas på privat mark, ej i gaturummet

”Bilparkeringen ska i första hand vara ordnad på kvartersmark eller i gemensamma parkeringsanläggningar som till exempel p-hus och ska vara väl infogade i stadsbilden. Bilparkering på ytor som torg, gröna platser, förgårdar, vissa gator, och innergårdar kan ersättas av mer grönska för att de som lever, arbetar och vistas i staden ska ges möjligheter till rekreation och så att Örebro ska kunna utvecklas som en attraktiv stad.” (Örebro kommuns parkeringsriktlinjer)

Tips på åtgärder

Fler utvärderade åtgärder finns i den nedladdningsbara excelfilen: Åtgärdsbanken – beprövade åtgärder för hållbara resval.

Senast ändrad: 2023-12-21 9:30

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.