Grönare städer
Hit vill vi
Före och efter-bilder. Läs mer: In car-free Merwede biodiversity and people come first.
Korta fakta
- 76% av svenska folket vill se mer grönska i stadsmiljön för att främja ekosystemtjänster och värna om den biologiska mångfalden. (Novusundersökning på uppdrag av White arkitekter)
- Plåt, asfalt och betong släpper igenom 0% nederbörd medan en gräsmatta på sandig mark infiltrerar 100%. (Green Cities)
- I en engelsk studie av mer än 1 miljon fastighetsförsäljningar fann man att fastigheters försäljningsvärde ökar med mellan 1,75% och 2,5% om det finns grönområden i direkt anslutning till fastigheten. (Green Cities)
- År 2019 bodde 3,55 miljoner personer, 34,5 procent av Sveriges befolkning, i miljöer med “låga nivåer av bostadsnära grönska” (Naturvårdsverket)
- Världshälsoorganisationen (WHO) rekommenderar att de som bor i städer har tillgång till minst 0,5-1 hektar offentligt grönområde inom 300 meter från sin bostad (WHO, 2017)
- Genom att öka ytan som täcks av trädkronor i en stad från 10 till 20 procent så kan temperaturen sänkas med mellan 3 och 8 grader
- Lufttemperaturen under träd är i genomsnitt 0,8 °C kallare. “Stadsskogar” är i genomsnitt 1,6 °C svalare än övriga områden. Trädbevuxna områden och parker och trädgårdar förknippas med förbättrad termisk komfort för människor. Parkers och trädgårdars kylande effekt är i genomsnitt 0,8 °C och träd har en betydande inverkan på detta under dagen. Parkers och trädgårdars kylande effekt kan sträcka sig upp till 1,25 km utanför deras gränser. Gräsytor är svalare än icke-gröna områden, både under dagtid och på natten, med i genomsnitt 0,6 °C. Gröna tak och väggar har en kylande effekt på yttemperaturen (2 respektive 1,8 °C i genomsnitt). (Knight et al., 2021)
- Vegetation på mark, väggar och tak har en ljuddämpande effekt. På en sluten innergård kan växtlighet på mark och fasad sänka bullret från trafiken med upp till 3-4 dBA. (Boverket)
- Ett stort problem för hälsan är alla små partiklar som finns i stadsluften. Genom att plantera fler träd i städerna kan vi minska mängden partiklar med upp till en fjärdedel. I särskilt utsatta gatumiljöer kan nya träd göra att mängden partiklar kommer under gränsvärdena i inandningsluften. (Boverket)
- Resandet till fots uppgår till ca 1 % av totala reslängden men utgör ca 15 % av antalet resor (2019). Ungefär 60 % av gångresorna är kortare än 2 km. (Trafikverket)
- En daglig promenad på 29 minuter minskar dödligheten med 22 procent. 30 minuters promenad 5 dagar i veckan minskar korttidssjukfrånvaron med 15 procent. (Trafikverket)
- Att exponeras för grönområden i bostadsområden hade en positiv inverkan på kognitiva prestationer vid 9-12 års ålder, med hänsyn tagen till utsatthet för trafikrelaterade luftföroreningar. (Saneen et al., 2023)
- Invånare i områden i Barcelona där ”3-30-300-regeln” följs hade bättre psykisk hälsa, mindre läkemedelsanvändning och färre besök hos psykolog eller psykiatriker. (Nieuwenhuijsen et al., 2022)
- Trädplantering i Portland, Oregon, kopplas till minskad icke-olycksrelaterad och hjärt- och kärlsjukdomsrelaterad dödlighet, och omfattningen av detta samband ökade i takt med att träden åldrades och växte (Donovan et al., 2022)
- Att öka grönytor i städer kan bidra till minskade utsläpp på upp till 17%, utöver den kolinlagring som sker (KTH)
Effekter
Grönska är centralt för att skapa miljöer som fler vill och mår bra av att gå i. Genom att disponera om gaturummet och ge mer yta till fotgängare blir det mer plats för gröna kvaliteter, ekosystemtjänster och vistelse. Att fler går istället för att resa med motoriserade fordon påverkar dessutom positivt på luftkvaliteten och bullernivåerna. (Gångvänligt Göteborg)
Luleås kampanj engångföralla: Vid utvärdering uppger 80 % att gångutmaningen bidragit till att de går mer, nästan 70 % att de inspirerat fler personer att gå och 50 % att de använt bilen mindre. 40 % har blivit mer medveten om hur man reser och 50% uppger att man fått hälsovinster i form av mer energi.
Åtgärder
Planera för ett grönt nätverk:
Strukturen av träd och annan grönska i staden skapar möjligheter för olika arter att överleva och spridas, och bidrar på så vis till stadens biologiska mångfald och naturens ekosystemtjänster.
- Gator ska i möjligaste mån planteras med träd och annan grönska. Ett sammanhängande nätverk av gröna gator bör eftersträvas.
- Gröna gator bör ansluta till och koppla samman större grönområden, för att skapa sociala och ekologiska samband.
- Gröna gator bör följa landskapets naturliga hydrologi och topografi, och lokaliseras i naturliga dalar och lågpunkter för att fånga dagvattenflödet.
- Gator bör ha 5-30% grönyta, framförallt för att kunna ta hand om dagvatten. På smala gator bör grönska koncentreras till ena sidan, om gatan kan utföras med lutning mot grönytan.
- Städer/kommuner bör sikta mot att följa den så kallade 3-30-300 regeln. Den innebär att alla ska kunna se minst 3 träd från sin bostad, skola och arbetsplats, varje stadskvarter bör ha minst 30 procent krontäckningsgrad (dvs hur stor del av en yta som skuggas av trädkronor.), och alla invånare ska ha max 300 meter till ett grönområde.
Källa: Designguide för Smarta gator.pdf (dropbox.com)
Sänkt hastighet
En sänkning av bashastigheten i tätort till 30 km/h får större effekt på både trafiksäkerhet och trygghet jämfört med en sänkning till 40 km/h, visar resultat från skattningar presenterade ovan. En sänkning till 30 km/h är ett närmande till den hastighet som anses vara dimensionerande hastighet i städer/tätorter utformade med människan i fokus. Med utgångspunkt i trafiksäkerhet och trygghet för gående och cyklister som studerats inom denna utredning, och med särskild hänsyn till barns, äldres och kvinnors förutsättningar och värderingar, är därför rekommendationen att införa 30 km/h som bashastighet i tätort. Sänkt bashastighet i tätort, Trivector
Källa: Sänkt bashastighet i tätort, Trivector
Kampanjer att inspireras av
I kampanjen #engångföralla har Luleå kommun genomfört en gångutmaning under 7 veckor där strax under 3000 luleåbor deltog, uppdelat i 52 byar och stadsdelar. Läs mer: Tusentals Luleåbor struntar i bilen – stegjakt triggar tävlingsdjävulen | SVT Nyheter
Hastighetskampanj med Sven Melander, Malmö stad: https://www.facebook.com/malmostad/videos/vi-har-ut%C3%B6kat-40-omr%C3%A5det-i-malm%C3%B6/2305194889763005/
Frikoppla bästa alternativet? Borås Stad
Läs mer:
GUIDE FOR MAYORS WHO WANT TO CREATE WALKABLE CITIES
Situationer och miljöer som undviks av äldre och som också utgör en faktisk trafiksäkerhetsrisk är: höga fordonshastigheter, mycket trafik på gatan, otillräckligt utrymme, signalreglerade korsningar med för korta gröntider, blandfas och utan refug, cyklister på gångytor och dåligt separerade gång- och cykelvägar samt fysiska hinder och oklara anvisningar i gångmiljön. (Sociala nyttor och onyttor av transportåtgärder)
Fler utvärderade åtgärder finns i den nedladdningsbara excelfilen: Åtgärdsbanken – beprövade åtgärder för hållbara resval.