Metoder för analys av klimatpåverkan från byggmaterial och processer

Det finns ett antal olika metoder och verktyg utvecklade för att hjälpa till vid bedömning av miljö- och klimatpåverkan från byggmaterial och byggnader. Här presenteras några av de vanligaste.

Verktyg för att beräkna klimatpåverkan

Byggkalkylprogram

Det finns ett antal materialberäkningsprogram som; BidCon, MAP, Wikells. BidCon har en klimatberäkningsmodul där man genom att koppla CO2-värden till kalkylens materialmängder kan beräkna klimatpåverkansvärdet och jämföra detta i kalkylskedet.

Klimatberäkning

Trafikverket har ett öppet verktyg som heter Klimatkalkyl, med en ständigt växande databas av byggelement och åtgärder. Användningen är främst anläggningsarbeten. Först görs en uppskattning av projektets åtgärder och material. Underlaget matas in i verktyget och ger ett totalbelopp. Kalkylen öppnar sedan en möjlighet att ställa klimatkrav redan under upphandlingar.

Byggsektorns miljöberäkningsverktyg BM

Genom IVLs miljöberäkningsverktyg (eller klimatberäkningsverktyg) kan klimatavtrycket från en byggnad eller delar av en byggnad beräknas med generiska data. Verktyget är gratis och designat för att få igång krav på klimatpåverkan för byggnader i upphandling, markanvisningar, exploateringsavtal och i miljöcertifieringssystem.

Indata till verktyget kommer från mängdberäkningen av en byggnad. Verktyget beräknar klimatpåverkan från materialproduktion, transporter och byggproduktion för de material som ingår i byggnaden.

 

EPD – miljövarudeklaration

Miljöpåverkan för en produkt eller produktgrupp kan redovisas i en EPD (kallas också miljövarudeklaration). Klimatpåverkan redovisas i enheten kg koldioxidekvivalenter per funktionell enhet. Miljövarudeklarationen är ett oberoende verifierat dokument där tillverkaren ger information om produktens/tjänstens miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Tillgången på miljövarudeklarationer varierar, men de har blivit vanligare framförallt inom byggbranschen på senare år. De redovisas ofta på tillverkarens hemsida, och finns också i databaser.

LCA

Livscykelanalys är ett sätt att beräkna miljöpåverkan (inkl. klimatpåverkan) från en produkt, produktgrupp eller byggnad. För byggnader finns en standardiserad process för detta.

Oftast görs LCA-beräkningarna på platta och stomme, vilket gör analysen mer hanterbar. I standarder finns inga tydliga instruktioner om avgränsningar eller val av emissionsfaktorer, därför är det viktigt:

  • att kommunen tydligt beskriver vilka ramar man vill att LCA-utföraren skall göra sin analys inom.
  • att utföraren dokumenterar de metodval som görs.
  • Att man väger in tidsaspekten – håller byggnaden i 50 år, 100 år, 200 år? Om man räknar på olika livslängder för samma byggnad blir fördelningen av miljöpåverkan mellan byggskedet och driftsskedet olika.
  • vilken funktionell enhet vi mäter mot, för att kunna jämföra mellan byggnader.

I en jämförelse av två olika byggprojekt med uttalat fokus på låg klimatbelastning ingick Blå Jungfrun i Stockholm (flerbostadshus, betongstomme, passivhus) och Strandparken i Sundbyberg (flerbostadshus, massiv trästomme). I det här fallet låg Blå Jungfrun betydligt lägre än genomsnittet för byggnaderna och Strandparken avsevärt lägre än Blå Jungfrun. Blå Jungfrun har runt 65% & Strandparken drygt 30% av klimatbelastningen jämfört med medeltalen för de jämförda 10 byggnaderna. Det finns givetvis en del osäkerheter dessa siffror samt kring framtida driftenergi och underhåll men även hur moderna flerfamiljshus i trä förhåller sig till konstruktioner i betong över tid men det är ändå talande vilken påverkan genomtänkta val kan ha.

I Boverkets vägledning om livscykelanalyser beskrivs hur en kommun kan gå tillväga för att ställa LCA-krav vid upphandling.

Miljömärkning av byggnader

Svanenmärkningen för byggnader ger poäng när träråvara används i stommen, om återvunnen råvara används, om cement och betong med lägre klimatpåverkan används och om dessa konstruktioner slimmas. Märkningen saknar krav på beräkning av miljöpåverkan i ett livscykelperspektiv. Läs mer

Miljöbyggnad är den vanligaste miljöcertifieringen i Sverige. Indikatorer för klimatpåverkan finns för material som ingår i stomme och grund. Läs mer om Miljöbyggnad och nya Miljöbyggnad 3.0 (Fördjupning: Läs mer om Miljöbyggnad 3.0)

LEED finns det frivilliga poäng att hämta genom att genomföra en livscykelanalys. Märkningen är kopplad både till byggnadens design och konstruktion för att främja tidigare designval för att begränsa klimatpåverkan. Läs mer

BREEAM.SE innehåller sedan länge materialval utifrån ett livscykelperspektiv utfört med ett ”nationellt accepterat” LCA-verktyg och bedöms genom en beräkning av minst tre miljöindikatorer (varav klimatpåverkan är en). Läs mer

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.