Koldioxidbudget – tips från Lise Nordin, klimatsamordnare Västra Götaland

Allt fler kommuner väljer att ta fram en koldioxidbudget. Här kommer några tips på vägen från Lise Nordin, klimatsamordnare i Västra Götaland.

En koldioxidbudget är en beräkning av hur mycket koldioxidutsläppen behöver minska per år för att klara 2-graders målet. Beräkningar för kommuner bruka landa i att en kommun behöver minska sina utsläpp med cirka 16 % per år. Om man minskar med mindre så blir det kommande behovet av årlig minskning större. En koldioxidbudget sätter ett tak för utsläppen i ton koldioxid som en ekonomisk budget sätter ett tak i antal kronor. Men en koldioxidbudget visar det totala utsläppsutrymmet vi har att fördela för alla kommande år – det kommer ingen ny lön.

Att ta fram en koldioxidbudget är ganska enkelt. Det är mer jobb att bestämma hur koldioxidbudgeten ska användas och följas upp, vilken funktion den ska ha. Jag anser att en koldioxidbudget bör ha:

1. Ett politiskt beslut om att godkänna koldioxidbudgeten och därmed arbeta för att minska utsläppen i den takt som behövs.
2. En årlig utsläppsminskningskurva som uppdateras.
3. En plan för uppföljning/implementering. 

   Det är viktigt att formulera vad det innebär att godkänna koldioxidbudgeten. I Västra Götaland har vi skrivit att den ska kopplas till den ekonomiska budgeten. Att den ska följas upp i årsredovisningen och koldioxidbudgeten ska vara ett verktyg i genomförandet av andra styrdokument. Den kompletterar de tidigare antagna klimatmålen med en tidshorisont till 2030.

   När koldioxidbudget är på plats börjar det verkliga arbetet med att minska utsläppen i den takt som behövs för att klara Parisavtalet. Att minska med 16 procent per år är riktigt svårt. Jag och kollegorna har hela tiden den frågan med oss – vad är nästa steg för att minska utsläppen. Det är bråttom, men inte för sent.

Läs mer om att ta fram en koldioxidbudget i vår kunskapsbank.