För lite. För sent. För snävt.

Kommentarer på Regeringens klimathandlingsplan – hela vägen till nettonoll, skr. 2023/24:59

Det är på kommunal nivå som konsekvenserna av klimatförändringarna till stor del hanteras. Det är också i kommunerna som en stor del av de utsläppsminskande åtgärder som är nödvändiga för att bromsa klimatförändringarna genomförs. I sin klimathandlingsplan har regeringen möjlighet att öka takten och genomföra de övergripande systemförändringar som kan få hela landet att klara omställningen.

För att klara den omfattande samhällsförändring som vi är inne i, måste samverkan mellan alla inblandade aktörer stärkas. Statlig nivå har potential att vara den samlande kraft som krävs. Men, Klimatkommunerna ser med oro på hur utvecklingen går alldeles för sakta.

Våra tre viktigaste förslag till den klimatpolitiska handlingsplanen var:

1. Ta fram ett klimatavtal med finansiering till kommunernas klimatarbete enligt vårt förslag Inkludera alla kommuner i Sveriges klimatarbete genom ett klimatavtal. Vårt förslag ligger till grund för det underlag som Länsstyrelsen i Uppsala fick i uppdrag att ta fram som underlag till klimatpolitiska handlingsplanen. Länsstyrelsen valde att dela upp vårt förslag vilket tar udden av den effekt det skulle kunna få. Just kombinationen av finansiering och uppföljning genom en nationell samordningsfunktion är viktig.
2. Inför ett nationellt mål om transporteffektivitet enligt Klimaträttsutredningens förslag i ”Rätt för klimatet” och ta fram en strategi för att nå målet. Detta är helt avgörande för många av de utmaningar kommuner står inför. Mer yta behöver frigöras till byggnation och klimatanpassning, luftkvaliteten behöver förbättras och klimatomställningen behöver bli rättvis.
3. Sätt omgående in åtgärder för att nå 2030-målet om 70 % minskade utsläpp från transporter. Vi har en mängd förslag kring detta. Det viktiga är att den effekt som reduktionsplikten mm skulle ha fått, kompenseras så att målet nås.

Som stöd i regeringens arbete med att ta fram en klimatpolitisk handlingsplan lämnade vi in våra samlade förslag i samband med det nationella klimatmöte som regeringen höll den 16 juni 2023.

När nu klimathandlinsplanen är presenterad ser vi att regeringen inte har tagit fasta på våra förslag. Nedan beskrivs hur Klimatkommunerna ser på regeringens klimathandlingsplan.

Klimatmålen

Lunds kommun ansökte 2001 hos regeringen om medel till att starta Klimatkommunerna – ett nätverk för kommunalt klimatarbete. Initiativet togs tillsammans med elva andra kommuner. Visionen var och är att få till stånd ett samarbete mellan Sveriges kommuner för ett effektivare lokalt klimatarbete. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser. Den 14 november 2008 ombildades Klimatkommunerna från nätverk till förening.

Sedan starten har Klimatkommunerna följt och stöttat kommuners klimatarbete. Vi har även samlat kommunernas behov av hjälp från staten. Inledningsvis var det ett antal kommuner som tog ledartröjan i klimatarbetet. Ett av de viktigaste budskapen till nationell nivå var under flera år att sätta upp ambitiösa klimatmål.

I och med det klimatpolitiska ramverket fick klimatarbetet en rejäl skjuts. När staten visar vägen är det många kommuner och regioner som antar samma eller liknade målsättningar, med investeringar och åtgärder för att matcha upp.

I takt med att klimatförändringarna blir tydliga, ser fler och fler kommuner nödvändigheten i att ställa om snabbare. Av Klimatkommunernas medlemmar är det ca 80 % som har beslutat att bli klimatneutrala, fler av dem redan till 2030. Det entydiga beskedet från våra medlemmar är att transportsektorn är den största utmaningen i omställningen. Det är det område där kommunerna har minst rådighet och där samverkan med regional och nationell nivå är som viktigast.

Det är därför med stor oro som vi ser på regeringens förslag att ge Miljömålsberedningen i uppdrag att se över etappmålen till 2030.

Klimatarbetet är mer än en energifråga

Stater har en möjlighet att skapa förutsättningar för hushåll och näringsliv att förändra produktions- och konsumtionsmönster. Men Sveriges regering söker i klimathandlingsplanen i stället enkla lösningar, och menar att kärnkraft är svaret på hela klimatutmaningen. I handlingsplanen finns få konkreta förslag. Regeringens inriktning är dock tydlig: kärnkraft, elektrifiering, koldioxidinfångning och – lagring och köp av utsläppsrätter.

Klimatkommunerna saknar helhetsgreppet och ser med oro på framtiden. Forskningen är entydig i att utsläppen behöver minska så fort som möjligt. Åtgärder som ger effekt behövs här och nu. Att då som regeringen presentera ett åtgärdspaket som möjligen kan få effekt om 20 år är inte trovärdigt.

Klimatförändringen är komplex och kräver omfattande åtgärder inom alla samhällssektorer. Det går inte att se klimatomställningen som ett separat spår. Lösningar på klimatkrisen behöver gå hand i hand med lösningar på andra samhällsutmaningar, vilket inte minst Agenda 2030 tydliggör. Självklart ska omställningen också vara rättvis och skapa förutsättningar för ett gott liv i olika regioner och samhällsgrupper.

Klimatarbetet har folkligt stöd

Regeringen nämner upprepade gånger i klimathandlingsplanen att klimatarbetet måste ha ”folkligt stöd” och att det ska leda till ”växande hushållsekonomier”. Definitionen av folkligt stöd är i detta sammanhang ytterst oklar. Mellan raderna skulle en kunna utläsa att sänkta bränsle- och elpriser är det som ger folkligt stöd. Klimatkommunerna vill lyfta fram en annan väg till folkligt stöd. En väg som fler och fler kommuner vittnar om är framgångsrik och det som medborgare vill.

Kommuner jobbar dagligen för sina invånare. ”Folkligt stöd” är en förutsättning för att kommunernas alla verksamheter ska fungera och kunna leverera den välfärd till kommuninvånare enligt alla de varierande uppdrag som åligger en kommun. Och tvärtemot vad regeringen menar i handlingsplanen (att folk inte ska behöva märka av de klimatåtgärder som sätts in) vittnar Klimatkommunernas medlemmar om ett stort och brett stöd för klimatinsatser. Utan det folkliga stödet skulle det inte vara möjligt att skapa attraktiva stadskärnor, etablera vindkraft, servera klimatsmarta skolmåltider eller bygga nya, energipositiva stadsdelar.

Det folkliga stödet visar sig också i det engagemang som kommuners klimatarbete möter. För att nämna några exempel vill vi lyfta Karlstad kommuns elevborgarråd för klimatet som ledde till hela 967 förslag från kommunens barn och elever, Linköping som cykelstad – med landets mest nöjda cyklister, Ockelbos gratis kollektivtrafik eller Örebrobostäders smarta elsystem.

Kommuner upplever ett starkt stöd när de med liknande åtgärder satsar på att underlätta invånares vardag. Och satsar, det gör de! Men, utan statens hjälp, inte minst med transportsektorn, är det svårt att nå ända fram.

Regeringen avser att ta fram en social klimatplan för att främja en rättvis klimatomställning. Ett mycket bra initiativ! Men enligt regeringen innebär en rättvis klimatomställning att hushåll kompenseras för höga bränsle- och elpriser. Klimatskadligt beteende understöds, istället för ansatser att minska förbrukningen. Vad är rättvisan i det?

Klimatarbete är samhällsekonomiskt lönsamt

Vi vill också lyfta att regeringen inte uppmärksammar möjligheterna med omställningen. Såväl forskning som erfarenheter från kommuner visar att klimatinvesteringar ofta är samhällsekonomiskt lönsamma. Några exempel om cykling:

• Varje krona som investeras i satsningar på ökad cykling beräknas ge 9 kronor tillbaka i folkhälsovinster.
• Samhället sparar 1,40 kronor för varje cyklad kilometer, medan varje kilometer med bil kostar oss 1,50 kronor i form av kostnader för klimatförändringar, fysisk inaktivitet och trängsel.
• Cyklingen i EU-länderna bidrar till samhället med omkring 240 miljarder kronor varje år medan biltrafiken ger en kostnad under ett år är omkring 5 000 miljarder kronor.

Malmö stad har gjort en scenarioanalys för klimatåtgärder som visar på tre olika scenarier för att nå en 70-procentig minskning av växthusgasutsläppen i Malmö till år 2030. Resultatet av scenarioanalysen visar att ur ett samhällsperspektiv så genererar klimatomställningen mer besparingar än vad de kostar för samtliga scenarier.

Alla synergieffekter som kommer med klimatomställningen behöver tydliggöras. Hur åtgärder som minskar utsläppen kan påverka vår hälsa och livskvalitet, hushållens ekonomi, landsbygdsutveckling, försörjningstrygghet. Ja, listan kan göras lång. Med i regeringens plan tas inget av detta tillvara.

Samverkan

I vårt förslag Inkludera alla kommuner i Sveriges klimatarbete genom ett klimatavtal presenterar vi ett upplägg som syftar till att skapa en röd tråd i Sveriges klimatarbete. Med utgångspunkt i Sveriges klimatpolitiska ramverk föreslår vi att en överenskommelse som reglerar ansvar och finansiering upprättas mellan kommuner och staten.

Syftet med överenskommelsen är att statlig nivå möjliggör för alla kommuner att delta i arbetet med att uppnå Sveriges klimatmål. Överenskommelsen innebär att kommunerna åtar sig att sätta mål i linje med de nationella, att genomföra utsläppsminskande åtgärder och att följa upp. Staten, å sin sida, finansierar delar av kommunernas strategiska klimatarbete och upprättar en funktion för samordning, uppföljning och kommunikation. Alla kommuner har rätt att ta del av överenskommelsen.

Klimatkommunerna saknar i klimathandlingsplanen förslag om hur nationell lagstiftning och styrmedel kan styra mot att inkludera alla Sveriges kommuner i klimatomställningen. Vi ser ett behov av att nationell nivå i högre utsträckning än idag tydliggör kommunernas betydelse i omställningen till ett samhälle som klarar att möta klimatmålen och säkerställer att det blir lönsamt för kommuner att minska sina utsläpp.

Att, som regeringen föreslår, lägga ansvaret på länsstyrelserna utan vidare stöd eller styrmedel är långt ifrån tillräckligt.

Om vi ska lyckas måste det finnas en röd tråd i klimatarbetet från nationell till lokal nivå – ett strategiskt omställningsarbete behöver långsiktighet, uthållighet och samarbete.

Klimatkommunernas medlemskommuner har högt satta klimatmål och har i många fall gjort investeringar och omställningar som starkt bidrar till att uppnå Sveriges klimatmål. Vi tror på samverkan kommuner emellan, men också på ett mer sammanhållet klimatarbete mellan kommuner, regioner och statlig nivå.

För att fler kommuner ska lyckas minska utsläppen av växthusgaser tillräckligt mycket och tillräckligt snabbt, krävs fungerande finansieringslösningar, stöd i prioriteringar av åtaganden, och inte minst resurser för att hålla ihop klimatarbetet och driva det framåt.

Klimatkommunerna ser positivt på den samordning av kravställning i upphandlingar som regeringen föreslår och ser fram emot att vara en part i fortsatta diskussioner om det.  Men, i övrigt saknar vi det stöd som kommuner skulle behöva för att, på ett sammanhållet sätt, kunna bidra i omställningsarbetet.

Föregångare är viktiga i EU och globalt

Opinionsundersökningar inför EU-valet visar att den högerextrema gruppen i Europaparlamentet går framåt. Med anledning av dessa partiers hårda retorik mot miljö- och klimatfrågor kommer och från flera håll varningar om att EU-valet kan innebära en försämring av EU:s klimatambitioner. Det vore mycket oklokt av Sverige att i detta osäkra läge stöpa om vår klimatpolitik till att bli än mer beroende av vad som händer i EU.

Sverige har varit föregångare i EU och världen när det gäller mål och åtgärder för att minska utsläppen. Nu behöver vi ta tillbaka den rollen och visa att vi själva är beredda att göra den omställning vi kräver av andra. Det må vara bekvämt att argumentera att Kinas utsläpp ändå är så mycket större och att det inte spelar någon roll vad vi i Sverige gör – det är de andra som behöver minska sina utsläpp. Men det är i vår roll som föregångare som vi bäst driver på den globala klimatomställningen – inte genom att luta oss tillbaka och släppa taget.

Energi

Förslag för att öka vind- och solkraftsetableringarna saknas helt i regeringens plan. Detta är djupt olyckligt då här finns möjlighet att snabbt bygga ut elproduktionen.

Klimatkommunerna vill bland annat se stärka incitament för kommuner och deras invånare att bevilja vindkraftssatsningar. Förslagen om rätt till inlösen och kompensation för närboende från utredningen ”Värdet av vinden” bör implementeras. Likaså bör ett system för ekonomisk kompensation för de kommuner som beviljar vindkraftsverk implementeras, där fastighetsskatten går direkt till kommunen.

Vi föreslår också att den kommunala tillstyrkan tidigareläggs. Precis som utredningen ”En rättssäker vindkraftsprövning” föreslår bör en gräns införas för hur långt in i processen en kommun kan välja att ge eller inte ge sin tillstyrkan. Detta skapar en mer förutsägbar och effektiv tillståndsprocess, och påskyndar utbyggnaden av vindkraft.

Klimatkommunerna saknar också förslag för energieffektivisering – riktade till såväl hushåll som till kommuner och företag. I handlingsplanen hänvisar regeringen till Klimatklivet vad gäller åtgärder för energieffektivisering. Vi föreslår dessutom att ändra det nationella målet så att det är kopplat till total energianvändning per capita, i stället för som idag kopplat till BNP.

Transporter – inte bara en klimatfråga

Genom att minska bilanvändandet kan ytor som använts till gator och parkeringar göras om till grönytor, sociala ytor eller användas för att bygga bostäder. När fler går, cyklar och åker kollektivt blir det också väsentligt lättare att nå nationella målsättningar om färre olyckor, bättre luftkvalitet, mindre buller och bättre hälsa.

Det räcker inte med att satsa på enskilda delar av transportsystemet, som exempelvis elektrifiering av fordonsflottan, eftersom dagens transportsystem i grunden är ohållbart. Hela transportsystemet behöver förändras så att vårt bilberoende minskar (vilket tex OECD pekar på: OECD: Transport Strategies for Net-Zero Systems by Design).

För kommunerna är arbetet med ett transporteffektivt samhälle särskilt viktigt, det vill säga ett samhälle där vi använder transportsystemet mer effektivt än vi gör idag. Vi behöver skapa attraktiva städer och orter där invånarna har goda möjligheter att ta sig till skola, jobb, ärenden och fritidsaktiviteter till fots, på cykel eller med kollektivtrafik. Då kan vi lyckas vi med utmaningen att stadigt minska de energiintensiva trafikslagen personbil, lastbil och flyg. För godstransporter behöver vi möta en ökad efterfrågan med förbättrad logistik och ökat nyttjande av järnväg och sjöfart. Omställningen till ett transporteffektivt samhälle bidrar även till andra mål, som minskade luftföroreningar (med färre döda och sjuka som följd), minskat buller och förbättrad hälsa genom ökad fysisk aktivitet.

Det är därför mycket olyckligt att regeringen skjuter upp omställningen av transportsektorn till 2045 och dessutom ensidigt fokuserar på elektrifiering.

Klimatkommunerna vill understryka behovet av åtgärder som ökar andelen gång, cykel och kollektivtrafik, inte minst i tätorter. Några av våra förslag är:

• Inför transporteffektivitet som mål, enligt Klimaträttsutredningens förslag.
• Ta fram en nationell strategi för transporteffektivitet.
• Se över parkeringslagstiftningen och avgiftslagen.

I klimathandlingsplanen föreslår regeringen att:

Förutsättningarna och villkoren för statlig medfinansiering av kostnadseffektiva och additionella steg 1- och 2-åtgärder enligt fyrstegsprincipen bör förtydligas. Uppdrag bör ges till en eller flera myndigheter att ta fram en åtgärdskatalog för samhällsekonomiskt lönsamma och kostnadseffektiva steg 1- och steg 2- åtgärder med fokus på steg 2-åtgärder som kan bidra till att minska behovet av mer kostsamma infrastrukturåtgärder.

Finansiellt och kunskapsmässigt stöd för att genomföra steg 1- och 2-åtgärder är något som vi ser ett stort behov av. Klimatkommunerna är gärna med i fortsatta diskussioner om hur detta förslag kan genomföras på bästa sätt.

Vi ser även positivt på det tillfälliga stöd för lätta lastbilar som finns med i budgetpropositionen för 2024 och på det uppdrag som Energimyndigheten får att samordna utbyggnaden av laddinfrastruktur.

Sammanfattningsvis kan vi konstatera att åtgärderna som regeringen föreslår för att ställa om transportsektorn är långt ifrån tillräckliga för att möta de behov Sverige står inför.

Byggnation

Klimatkommunerna vill lyfta två ljuspunkter i klimathandlingsplanen vad gäller byggnation:

– Regeringen har i budgetpropositionen 2024 föreslagit en temporär stimulans till kommuner som antar detaljplaner som möjliggör omvandling av lokaler till bostäder.

– Regeringen nämner att regelverket kring byggavfall och schaktmassor ska ses över

Klimatkommunerna ser fram emot att vara en dialogpart i arbetet med att se över befintlig lagstiftning.

Mat – ställ om för ökad försörjningstrygghet

Jordbruket och livsmedelskonsumtionen är ytterligare ett område som regeringen inte tar tag i. Liksom inom övriga områden är synergieffekterna av att satsa på minskade utsläpp många. Inte minst ökad försörjningstrygghet, ökad biologisk mångfald och ett rikt odlingslandskap.

Det behövs styrmedel som främjar svensk odling, förädling och konsumtion. Detta bör ske i kombination med styrmedel som minskar konsumtionen av ickebetande djur, det vill säga som styr mot att jordbruksmark (i såväl Sverige som i andra länder) i första hand används till att odla grödor för humankonsumtion och att djur till största delen betar värdefulla naturbetesmarker, äter restprodukter och annat som människor inte kan äta. Det som odlas bör i högre utsträckning gå till humankonsumtion. Särskilda satsningar behövs på proteinrika grödor som baljväxter.

Några av de satsningar som Klimatkommunerna saknar i handlingsplanen är:

• Nationella målsättningar som styr mot en hållbar svensk livsmedelsproduktion och -konsumtion.
• Riktade styrmedel till lantbruket som stöttar omställningen.
• Styrmedel som underlättar för konsumenter att göra hållbara matval.

Avslutningsvis – en tung börda läggs på kommunerna

Det är på kommunal nivå som konsekvenserna av klimatförändringarna till stor del hanteras. Det är också i kommunerna som en stor del av de utsläppsminskande åtgärder som är nödvändiga för att bromsa klimatförändringarna genomförs. Men, för att nå hela vägen behövs statliga styrmedel och samverkan. Klimatkommunerna hade hoppats att regeringen skulle våga öka takten och genomföra de övergripande systemförändringar som kan få hela landet att klara omställningen. Nu ser vi med oro på den tunga börda som regeringen lägger på alla Sveriges kommuner att själva hantera klimatomställningen.

Vi vill dock betona att vi finns här som samtalspart. Vi samlar Sveriges klimatbästa kommuner och regioner och tillsammans har vi lång erfarenhet av vad klimat- och samhällsomställning med folkligt stöd innebär.

Klimatkommunernas samlade förslag till regeringen finns här: https://klimatkommunerna.se/vad-vi-vill/