Nyhetsbrev april
Vi hamnar dit vi styr. Men var hamnar vi när det styrs åt olika håll? Vore det inte bättre att enas och synka vår målbild? Det är budskapet i det remissvar som vi har skickat in på Trafikverkets Inriktningsunderlag för infrastrukturplaneringen 2026-2037.
Vi har ett klimatmål till 2030. Det finns också andra relativt tydliga transportpolitiska mål. Men när Trafikverket planerar för vilka infrastrukturåtgärder som ska göras de kommande åren, är det annat som styr. Trafikverket menar att bilresandet kommer att öka med 25 % till 2040 och att det därför behövs satsningar på vägtrafiken. Detta trots vetskapen om att utbyggnad av vägar leder till ökad trafik, ökade luftföroreningar, ökat buller, mindre grönska, ökad otrygghet – ja listan på de negativa effekterna kan göras lång.
Tänk om Sverige hakade på svenska kommuner som exempelvis kansliets värdkommun Lund, och länder som Norge och antog en nationell målsättning om nolltillväxt för biltrafik i städer. Och tänk om Sverige gjorde som Österrike eller Irland och avsatte 10 % av infrastrukturbudgeten (som i kommande plan är 959 miljarder) till cykelåtgärder.
Effekterna av det blir något svindlande då det finns undersökningar som visar att varje krona som investeras i satsningar på ökad cykling beräknas ge 9 kronor tillbaka i folkhälsovinster. Snacka om samhällsekonomiskt lönsamt.
Varma hälsningar,
Maria, Filippa, Kevin och Erika på Klimatkommunernas kansli
Bild från vår kampanj ”En bättre dag” som alla är varmt välkomna att använda.