Inkludera alla kommuner i Sveriges klimatarbete genom ett klimatavtal

Kommuners förutsättningar att arbeta med utsläppsminskande åtgärder varierar kraftigt. Geografiska och demografiska förhållanden belastar en del kommuner med högre utsläpp än andra. Det finns även en stor variation i kommuners klimatambitioner och hur långt man har kommit i sitt klimatarbete. Detta innebär en risk att en grupp kommuner drar ifrån och att utsläppen fortsätter att öka i kommuner som har halkat efter.

Samtidigt är behovet av samordning och systemperspektiv för att nå framgång i arbetet med utsläppsminskningar stort. I dagsläget finns inget i nationell lagstiftning som säger att kommuners arbete ska bidra till att uppnå Sveriges klimatmål.

För att kommuner ska kunna bidra till att uppnå Sveriges klimatpolitiska ramverk föreslår Klimatkommunerna att ett klimatavtal upprättas mellan staten och samtliga kommuner.

Avtalet består av att staten finansierar en del av kommunernas klimatsamordning (det strategiska arbetet för att minska utsläppen av växthusgaser) och upprättar en nationell samordningsfunktion, samt att kommunerna åtar sig att genomföra åtgärder enligt minst en basnivå.  Det innebär att:

• Kommunen bedriver ett klimatstrategiskt arbete som avser det geografiska området, kommunens organisation, samt berörda kommunala bolag.
• Kommunen fastställer för varje ny mandatperiod en plan för klimatarbetet som innehåller mål och åtgärder, som är tidsatta och ansvarsfördelade, för att uppnå det nationella klimatmålet till 2045 och Parisavtalet.
• Kommunen följer årligen upp utsläppen av växthusgaser enligt internationell standard.
• Kommunen använder krav i upphandlingar som ett verktyg i klimatarbetet.

Förslaget i sin helhet finns att läsa i: Inkludera alla kommuner i Sveriges klimatarbete genom ett klimatavtal.

Klimatavtalet togs fram 2021 och har nu uppdaterats. Vid ett riksdagsseminarium den 15 oktober 2025 presenterar Klimatkommunernas styrelse förslaget.