Räkna på kolsänkor - går det? Webbinarium 26 april
Klimatkommunerna bygger i samarbete med forskare och kommunikatör (i det Formas-finansierade projektet Sänk kolet!) upp en guide för kommuner som vill skapa och bibehålla kolsänkor. Vi märker av ett stort intresse för kolsänkor – många kommuner vill förbättra sina kunskaper om både åtgärder som man kan göra själva i kommunen och åtgärder och arbetssätt som kan kommuniceras till privatpersoner, lantbrukare och skogsägare. En fråga som ofta kommer upp är: Hur kan vi uppskatta hur stor effekt olika kolsänkande åtgärder ger? Detta är viktigt för kommunerna att få hjälp med – dels för att kunna jämföra olika potentiella kolsänkande åtgärder och ”välja rätt”, men också för att kunna lägga ihop effekten av olika åtgärder till en större helhet.
Den 26 april höll vi ett webbinarium för att ge en inblick i olika sätt att beräkna/uppskatta effekten av olika kolsänkande åtgärder. Inspelning från dagen hittar du på vår youtubekanal.
Programpunkter och medverkande
- Välkomna och bakgrund till dagens webbinarium. Filippa Borgström, verksamhetsledare på Klimatkommunerna
- Biokol som kolsänka – vilken klimateffekt? Cecilia Sundberg, docent och universitetslektor vid Institutionen för energi och teknik; SLU och forskare, KTH. Elias Azzi, doktorand, KTH. Cecilia och Elias resonerar kring målkonflikter som finns kring användning av biomassa och ger en introduktion till systemanalystänk med biokol som exempel. Hur kan man beräkna klimateffekten av biokol? Hur kan man balansera användning av biomassa för energiändamål och att skapa kolsänkor med biokol? Vi diskuterar en livscykelanalys av biokolprodukter för jordbruk och stadsmiljö.
- Att räkna på stadsträd. Johan Östberg (Trädkonsult) är disputerad landskapsingenjör och docent med inriktning på trädinventeringar i urban miljö. Han har bland annat arbetat med i-Tree Sverige, ett projekt där man under tre år gjort beräkningar på stadsträd i nio svenska städer. Genom att använda i-Tree Eco (en programvara från amerikanska motsvarigheten av skogsstyrelsen och jordbruksdepartementet) har en rad beräkningar genomförts över svenska stadsträds ekosystemtjänster och ekonomiska samhällsnytta.
- Exempel på hur Uppsala synliggör kolsänkors potential relativt deras växthusgasutsläpp. David Jedland, Miljöhandläggare Uppsala kommun. David är ansvarig för en energi- och växthusgasmodell i programvaran LEAP (sei.se) som utvecklas inom Klimatfärdplan Uppsala, ett Viable cities ”Klimatneutrala städer 2030”-projekt. I modellen ingår, utöver utsläpp av växthusgaser, även karbonatisering och biogen kolinlagring kopplat till byggnadsmaterial, biokol samt CCS (koldioxidinfångning och lagring).
Webbinariet arrangeras inom ramen för vårt Formas-finansierade projekt Sänk koletPresentation David Jedland