Kunskapsträff om koldioxid/växthusgasbudgetar 25 okt 2022

13.00
Välkomna! Filippa Borgström, Klimatkommunernas kansli

13.05
Borås stad – Peter Krahl Rydberg

Peters presentation. Borås stad använder sin koldioxidbudget som sitt klimatmål: Klimatpåverkan från kommun och samhälle ska minska med 16 % årligen från och med 2020. Det finns ett politiskt uppdrag att koppla ihop koldioxidbudgeten och den ekonomiska budgeten.

• Borås koldioxidbudget innehåller tre delar: Det geografiska perspektivet, Konsumtionsbaserade utsläpp för invånarna (grundperspektiv), Konsumtionsbaserade utsläpp från Borås stad. Områdena följs upp för alla tre perspektiv. Koldioxidutsläppen ska minska med 16 % varje år.
• Koldioxidbudgeten togs fram för att framför allt bygga en ny organisation bestående av klimatkommitté (tjänstepersoner från energi- och klimatrådet), klimatråd (politisk referensgrupp, en person från varje parti som representeras i kommunfullmäktige) och klimatforumet (samverkansorganisation med medlemmar från näringslivet, akademin, kommun och civilsamhälle).
• Koppling budget – klimatrapporten kommer två månader innan budgeten ska diskuteras så politiken kan ta med rekommendationer. Spendanalys/miljöspend används för att se vilka av utgifterna/kostnaderna som skapar utsläpp. Gröna investeringar. Gröna lån (kommunens investeringar, tittar nu på att koppla detta till hållbarhetsmål istället för att investera projektvis).
• Utveckling och utmaning – Markomvandling, kolsänkor -> inget som Borås har med idag men vill gärna ha med det i en framtida koldioxidbudget -Hur ska Borås göra när koldioxidbudgeten inte håller? Borås har valt att hantera detta genom att säga att det inte är lika troligt att nå sina mål om man inte följer budgeten. Statistisk konsumtionsbaserade utsläpp -Visualisering -> hur koldioxidbudgeten redovisas är viktigt
• Frågor till Borås
  • vilket miljöspendverktyg använder ni? Svar: https://www.spendbyexitia.se/ är vårt spendverktyg som vi använder för ekonomisk uppföljning av inköp och som har utvecklat en miljöspend-modul
  • Ta fram eget eller köpa? Svar: Fick det som ett uppdrag från politiken så introduktionen var inte svår men svårt att förmedla konsekvenserna. Utmaning att få ihop organisationen. Förståelsen fattas fortfarande för att få med alla

13.20
Lunds kommun – Linda Birkedal

Lunds kommun har tagit fram sin koldioxidbudget själv, och använder den vid uppföljning av klimatmålen och när nya klimatmål ska formuleras eller befintliga mål ska uppdateras.

• Växthusbudget: fördelning mellan kommuner/budgeten krymper för varje år. Läste Järfällas rapport: länk till Parisavtalet (hänsyn till cement, skog och internationella resor). Lund arbetar med alla växthusgaser (Tyndall centers metod som utgångspunkt). Kunde inte göra som Järfälla för Lund ville ha med alla sektorer.
• Rättvis klimatomställning:
  – Självbestämmande
  – Invånare – alla individer får lika stor budget
  – PPP (förorenaren betalar)
  – Förmåga att betala (de med stark ekonomi, BNP, betalar)
• Bättre att trappa ner mer i början än att minska utsläppen lika mycket varje år. Enklare än att det ska gå från.
• Frågor till Lund
  • Fråga till både Linda & Peter – ni verkar båda överens om att tårtan kan ätas upp lite hursom fram till 2030-har ni någon åsikt/rekommendation om att äta upp den så tidigt som möjligt, innan den blir dålig, så att säga? Svar: Man behöver spara på tårta, se till att minska så mycket som möjligt så fort som möjligt
  • Linda Birkedal – vad händer 2014 i Lund? Svar: Naturgas i fjärrvärmesektorn fasades ut

13.35
Landskrona kommun – Laurent Serrure

Landskrona kommun använder sin koldioxidbudget för att öka medvetenheten internt och externt. Kommunen hoppas kunna utveckla en klimat- och energiinvesteringsplan som är kopplad till energi- och klimatplanen och koldioxidbudgeten.

• Motion om att ta fram en koldioxidbudget à uppdraget gick till miljöförvaltningen à började med att ta fram från egna verksamheter (nästa steg att ta fram för det geografiska området) -har ej data för andra växthusgaser därav koldioxidbudget.
• Vi använder inte KB som ett planeringsverktyg utan för att öka medvetenheten.
  • Internt
    • betydelsen av indirekta utsläpp
    • utmaningar för att minska våra utsläpp i samma takt som Parisavtalet.
    • Vikten av att ha en helhetssyn, t.ex. är det viktigt att fokusera på våra egna fordon, men de står bara för en bråkdel av våra utsläpp.
    • Sensibilisera våra kommunala bolag att utveckla sina egna koldioxidbudgetar.
    • Synliggöra vikten att arbeta med medborgarna och föreningar
    • Insamling av medel för att utveckla en bättre koldioxidbudget.
    • Att underlätta utvecklingen av energi- och klimatplanen -> vikten av att ha mål/åtgärder för hållbar konsumtion.
  • Externt
    • Vikten av samarbete (klimatavtal). Stadens företag står för endast 5-10 procent av de kommunala utsläppen.
• Utmaningar/tankar
  • Mycket tidskrävande och/eller dyrt att ta fram
  • Svårt att hitta bra datauppgifter (t.ex. utsläpp från transporter inom kommunen, investeringar, finanspolitik).
  • Måste uppdateras ofta för att vara relevant.
  • Svårt att få KB/förvaltning, lätt då att det blir delat ansvar är ingens ansvar.
  • Varför inte en klimatbudget som tar hänsyn till t.ex. metanutsläpp.
  • Hur arbetar vi med negativa utsläpp?
  • Koldioxidbudget kontra tillväxt. Kommer att skapa konflikter målkonflikter.
• Fördelar
  • Belyser många utmaningar som endast ofta bara MIL och miljöstrateger och visa bolag ser.
• Funderingar:
  • Kan ett KB verkligen bli styrande? När är det tillräckligt bra för att användas som planeringsdokument.
  • Hur mycket tid behöver vi investera i det.
• Ickestyrande, ännu inte antagen av KF endast av MIL.
• Vi hoppas kunna utveckla en klimat- och energiinvesteringsplan som är kopplad till energi- och klimatplanen och koldioxidbudgeten.

13.50
Klimatriksdagen

Klimatriksdagen medverkar i ett nystartat Vinnova-finansierat projekt om implementering av koldioxidbudgetering tillsammans med Klimatsekretariatet, CEMUS, Uppsala Universitet, Sustainable Actions AB, RISE, SEI. Sju kommuner, två regioner, och branschorganisationen Innovationsföretagen är med. Projektets syfte att öka taken, effektiviteten och demokratisk i den svenska klimatomställningen
-metoder för kunskapshöjning, inkluderande dialog med hjälp av koldioxidbudget som ramar in konkreta färdplaner à användas i beslutsunderlag i kommuner, regioner osv.

14.05
Malmö stad och samtal

Det finns ett starkt politiskt intresse för att Malmö stad ska ha en koldioxidbudget och Miljöförvaltningen har uppdraget. Det är en pågående process och tjänstepersoner i Malmö samtalar gärna med andra intresserade för att ta arbetet vidare.

• Syftet med att ta fram en koldioxidbudget för Malmös stad är att öka trovärdigheten och behovet av att ta vid kraftiga åtgärder, koppla ihop stadens budget – klimatinvesteringsplaner osv.
• Tidsperspektiv: Linda (från Lunds kommun): vi kommer nog inte fortsätt att räkna själv varje år. Vi kommer nog gå över till ett standardiserat system
• Någon som försökt arbeta med att fördela vad kommunorganisationens andel är eller ska det få vara av den lokala utsläppsbudgeten? àSollentuna har kartlagt sina förvaltningars utsläpp men utmaningen består i att koppla den till en budget och sätta styrgränser, kanske istället bara ska fokusera på att minska så mycket som möjligt?
• Vilken typ av nationell vägledning önskas? Att kunna jämföra koldioxidbudgetar mellan varandra och sammankoppla dem? àMalmö vet inte riktigt, kanske jämföra metoder.. någon typ av systematik men vet inte hur det skulle ta sig i uttryck.
  -Sustainable advantage: Den internationella standarden för kommunredovisning ger jämförbarhet – alltså CRF (Common Reporting Framework) via Globala Borgmästaravtalet.
• Hade velat se nationell vägledning kring vilka åtgärder Malmö ska ta för att snabbt minska våra utsläpp. Vad ger effekt? Även om vi har koll … så vore det skönt att få ett smörgåsbord av förslag som kan implementeras efter kommunens behov/förutsättningar.
• Tåls att fundera över rimligheten att varje kommun ska kämpa och klura hur det ska jobbas med dessa frågor
• Svar på Björns fråga som ställdes tidigare: Örebro ser svårigheter kring detta med mål som gäller växthusgaser och relation till koldioxidbudget. Vi har inte landat i hur budgeten ska kommuniceras och användas.
• Hur jobbar man med växthusgasbudget med koldioxidmål?
• Hur kan en liten kommun upprätta en koldioxidbudget?
  àSvar: kika på samma som Malmö, klimatkollen osv. Kolla på inspelningen från idag.
• Valet nyligen visade hur svårt det verkar vara för politiker att konkret arbeta med klimatutsläppen. Finns exempel på hur bland annat koldioxidbudgetar har använts för att överhuvudtaget få upp intresset hos kommunpolitiker och börja ett seriöst arbete med omställningen?
• Nästa steg i arbetet med koldioxid/växthusgasbudgetar. Utbilda brett (politiker och tjänstepersoner) i att vi har en co2-budget. Utveckla co2-budget som ett verktyg (hur är ju frågan). Koppla co2-utsläpp till investeringar? Använda budgeten till att följa upp målen i vår miljöstrategi – synliggörs i vårt miljöbokslut.
• Vi har beräknat vilken effekt våra framtagna åtgärder i Energiplanen får på koldioxidbudgeten och ser att de som ger störst effekt för oss är transporterna, så där behöver vi börja lägga fokus ännu mer än vad vi gör i dagsläget. Sen behöver vi börja implementera koldioxidbudgeten tydligare som ett verktyg hos varje förvaltning, även om vi kanske inte kommer att räkna på varje åtgärds effekt