Nätverksträff Västerås, 9-10 november 2023

Välkomna till Västerås!

Monica Stolpe-Nordin (C) kommunalråd

Företag står på kö för att flytta hit. ”Från Västerås till Världen” – många stora företag tex H&M, ICA, ABB, Westinghouse, kommer från Västerås. Störst svinproduktion och mycket spannmålsproduktion. En ingenjörsstad med stor innovationskraft men också mycket turism och kultur. Bilen central – mkt problem med partiklar och överskrider luftkvalitetsnormer ofta. Nu ska en handlingsplan tas fram.

Klimatarbete i Västerås och reflektioner om kommunikation

Magnus Hellström, klimatsamordnare, Tekniska förvaltningen gata och park

Magnus presentation finns här

Tar fram klimathandlingsplanen och se till att staden når sina klimatmål för både organisationen och det geografiska området. Kommunikation viktigt.

Mål

• År 2030 ska utsläppen av växthusgaser från kommunkoncernen ha minskat
  med 80 procent jämfört med 2009.
• År 2040 ska de samlade utsläppen av växthusgaser per invånare i Västerås
  vara nära noll.
• År 2040 ska kommunkoncernens utsläpp av växthusgaser vara nära noll.
• Med nära noll menas i programmet att utsläppen är ca 85 % lägre jämfört
  med 1990.

Kommunikation om klimatfrågan – budskap

• Vi har vetat om problemet och gjort för lite under för lång tid – behöver göra mycket nu på slutet. Liknelse: bromsa snabbt eller på knappt någon tid alls, stor skillnad.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

• Visa att det är hur snabbt temperatur- och klimatförändringarna går som är problemet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bild: effekter av klimatförändringarna på vattentillgång, matförsörjning, hälsa, välfärd, städer och infrastruktur. Vi kan samla såna bra illustrationer på medlemssidorna

• Det går inte längre att plocka lågt hängande frukter, nu måste vi plocka alla frukter.
• Koldioxidbudget genom Sustainable Advantage och Klimatsekretariatet
  • Visar att det måste ske åtgärder idag
  • Kraftiga minskningar tidigare beror på byte av bränsle i kraftvärmen
  • Visar att transporter är en stor sektor
  • Visar att det inte går att vänta
  • Har varit bra för pedagogiska värdet – används inte idag som ett styrmedel utan för kommunikation
  • Visar att de mindre sektorerna ska ner till noll omedelbart, och de större tar längre tid. Behöver diskutera att vissa sektorer behöver stramas åt. Vi behöver minska på det mesta och vara utan vissa saker tills det finns förnybart system för dem.

Kommunikativa utmaningar

• Konsekvenser av klimatpåverkan lokalt är att det förväntas bli 3 grader värmare i Västmanland vid slutet av seklet och mer regn. Vi är överens i Norden om att värmen är nåt bra, men alla fortsätter att lyfta det som något positivt. Hur få en känsla av brådskan då?
• Har någon mer upplevt att nåt sticker ut i rapporteringen 2019 på övriga tjänster?
  Östersund: Kollektivtrafikutsläpp i Jämtland och Norrbotten har blivit konstiga. Jobbigt att behöva vara med och bevaka och se till att det rätt
• Hur gör träden bäst nytta? Kommer nya rapporter hela tiden. Biobränslen inte problemfritt men kan behövas i en övergång
  – stora arealer som används till golfbanor, hästgårdar, produktion av vin och chips m.m. som hade kunnat användas för kolinlagring. Diskuteras inte

Risker/svårigheter

• Elektrifiering:
  • bilarna ökar i precis samma tempo som etanolbilarna minskar. Har lika många fossila bilar nu som innan.
  • Risk att vi bygger upp stora tekniska system för laddinfrastruktur för elbilar, och lägger alla ägg i samma korg
  • Sällsynta jordartsmetaller kan inte tas fram i den takt som den snabba omställningen till elbilar förväntas gå. Downsizing är det enda sättet att få det att gå ihop. Behöver diskutera det och föra fram det – teknikoptimismen missar detta
  • Elektrifiering – kapacitetsbrist både i stamnätet och lokalt i Västerås
• Cyklister – Jämförelse med andra kommuner – varför går det sämre i Västerås? Gamla strukturer bromsar
• Någon kommun som räknat på vad det kommer att kosta att nå målet för transporter?

Budskap om omställningen framåt

• Dra nytta av synergieffekter mellan olika globala mål. Vissa knutar löser flera problem samtidigt tex minska antalet bilar.
• Att vi måste tänka nytt istället för att bara effektivisera lite i befintliga system
• En massa nya fordon finns som inte passar in i våra kategorier i upphandlingen. Kan vi skriva ”transportmedel” istället för ”bil”?

Sanning, mis- eller desinformation?

• ”Övergångsställen är farliga” – Trafikverket säger inte det, utan påpekar att bilister använder bilen som ett vapen eller hot vid övergångsställen.
• ”Elbilar sliter däck” – nej, starka och tunga bilar sliter däck. Medias rubriker fastnar
• ”Snabba elcyklar”
• ”Elsparkcyklar är farliga” – det finns ett antal problem med hur länge de används osv men jämförs inte objektivt med andra fordon. Nytt = farligt
• ”Reflexer för ökad säkerhet” – funkar sådär i mörker och regn, motstridiga studier om detta. Människor med hjälm och reflexväst uppfattas omedvetet som mindre mänskliga av bilisterna
• ”Vatten på flaska är hemskt” – jämförs inte med andra drycker tex läsk, kaffe
  

  Case: hemtjänsten

• behöver köpa nya bilar/byta ut 5 bilar
• hemtjänsten kring Skultuna mässingsbruk
• Laddpunkt 22 kW en bit ifrån hemtjänsten
• Ska vi sätta en HVO-tank?
• Några idéer efter en miniworkshop om detta:
  • Cykel en lösning? Billigare driftskostnad, kanske finns möjlighet att anställa ytterligare en person med pengarna som sparas.
  • Smarta sensorer – koll av vissa saker utan att åka till brukaren. Risk: ensamhet
  • Optimering av rutt och schema
  • El ett bra alternativ, batteribyte istället för att ladda om det inte hinns med. Drivmedelskostnader minskar när man går över till el. Eskilstuna strategiskt bytt ut bilar inom vård och omsorg och sparat 1,4 miljoner i drivmedelskostnader och tid när bilarna är laddade på morgonen istället för att de anställda behöver tanka.
  • Digitala körjournaler som visar faktisk körning
  • Dela laddstolpar med tex företag på orten, där de anställda laddar på dagarna och hemtjänsten kan ladda sina bilar på natten. Östersund: på en vårdcentral längre ut har vi en 22 kW laddstolpe och de laddar på natten. Elbilarna går långt nu och det funkar.
  • Skriva avtal om laddning hos en brukare
  • Om det är mer tätbefolkat men stort så kan man ha cykelhubbar med elcyklar och vanliga cyklar kombinerat. Vanliga laddstolpar på flera ställen – hämta upp personal med elbil på morgonen, köra ut till hubbarna och sen använder de cyklar under dagarna. Då kan andra verksamheter använda bilarna under dagen
  • Karlstad: har varit mycket fokus på att få medarbetarna att tanka rätt bränsle. Ser en effekt!
  • Örebro: Bygga ut laddinfrastruktur kopplat till hemtjänsten, ett antal punkter de utgår ifrån.

Detta går bra i Västerås

Miljöspend

• Vill att förvaltningarna ska äga sin klimatpåverkan. Intressant att plocka fram detta i miljöspend – siffror för organisationen men inte det geografiska området.
• Behöver bestämma vem som äger klimatavtrycket när tex en ny skola ska byggas – beställare eller utförare
• Climate View
• Sätra ”Nya Vallastaden” – stannat av nu men har en bra hållbarhetsmanual som säger ”Vi tycker att det skulle vara superkul om ni kunde göra det här och det här” men byggaktörerna vill hellre att vi pekar tydligt ”det här vill vi ha!”
• Förstudie Klimatlöftet – jättepositiva företag. Det märks att de stora företagen tycker att detta är en viktig fråga. När marknaden viker sjunker inte ambitionerna. Ledningen prioriterar klimatmålen.
• Översiktsplan. Ett nytt område Mälarporten, med många nya bostäder ger utmaning med trafikinfarkt.
• Energiplan på remiss med mål om bl.a. energieffektivisering och solenergi. Politikerna undrade” varför kan vi inte installera mer? ” så ambitionerna höjdes!
• Cirkulär gatubelysning – fascinerande när livslängden kan öka från 25 år till 50 år genom kravställning i upphandlingen om att delar ska gå att byta ut.
• Biokol – arbetsmarknadsenhet producerar biokol till planteringar, dagvattenbäddar m.m.
• Våtmarkskartering – återvätning. Går det att räkna på storleksordningen av kolsänkorna när mark återvätas?
• Kategoristyrning – inköp. Vilka fordon är det vi beställer och vad har de för livslängd, kan vi förbättra tankningen?

Medskick?

• Formuleringar tex transportmedel istället för bilar
• Diskuterar beteenden, hur används det som köps in?
• Huddinge: Indikator på konsumtionsutsläppen har vi fått in i budget, och kategoristyrning. Intressant exempel att kolla på. I praktiken har vi infört en koldioxidbudget utan att ha gjort det
• Magnus: Vill att vi visar i detaljplanen hur stort koldioxidavtrycket är från tex en ny bilväg
• Små, lätta elfordon som en del av lösningen. Men passar inte in i dagens fordonsstandarder, krocktester m.m. Har ni lyckats köpa in något sånt här? Vaktmästare, m.fl.

Mälarenergi – värmelager i bergrummen

Rickard Svensson, projektledare för bergrumsprojektet

Rickards presentation finns här

Mälarenergi AB ägs av Västerås stad, omsättning 4,3 miljarder. 700 medarbetare. Vision: En värld där vi tillsammans lever och verkar helt utan klimatpåverkan.
1-4 block på kraftvärmeverket i Västerås. Gradvis gått över till icke fossila bränslen – bio, avfall, återvunnet trä. Två cisterner ovan jord(värmelager): ACKO1 och ACK 02 tillsammans 50 000 m3 vatten
Kraftvärme: Vi eldar bränsle som kokar vatten, ångan driver en turbin som producerar el. Ångan kyls av och producerar samtidigt värme. Får ut så mkt effekt som möjligt jmf med kraftverk och värmeverk
Huvudsyfte: producera värme till Västerås stad, så elproduktionen minskar när det behövs extra värme. Men inte populärt eftersom det är då el också behövs som mest.
Reserven har inte varit i drift sen vi var med i effektreserven ca 8-9 år sen

Skulle man inte kunna ha det förnybara som reserv?
Biooljor är svåra att lagra och lagret behöver omsättas ofta. Tyvärr är olja det bästa alternativet. Vi startar upp våra pannor med biobränslen men de oförutsedda händelserna behöver vi vara redo för.

Bakgrund

Byggdes 1969-71 för att lagra olja till block 1-4. Staten bestämde att vi skulle ha ett stort oljelager för att kunna driva kraftvärmeverket under väldigt lång tid. 300 000 m3 räckte då till olja för ett års förbrukning i fyra block. Har varit oanvänt sen 1985 då lagret togs ur drift.Bergrummen var tömda på olja men inte sanerade – alternativen var att antingen sanera och lägga ner eller sanera och återanvända.

Om bergrummet som värmelager

• Tre bergrum
• Lagringskapacitet 10-13 GWh, räcker upp till 2 veckor beroende på utetemperaturer. Ligger ca 500 m från kraftvärmeverket. Värmen lagras i vatten 95 grader.
• Samma mängd vatten i systemet hela tiden – laddar i och ur via värmeväxlare. När vi laddar med värme tas kallt vatten från botten av värmelagren till värmeväxlaren och värms upp innan det skickas ner igen
• Började med förprojektering 2019, planerad driftsättning maj 2024
• Planerar att köra i 10-12 cykler per år
• Forskning
  – Temperaturmätning i vattnet och i berget för att se att skiktningen blir som tänkt och se hur värmen sprider sig i berget
  – Payofftid 10 år
  – 1600 ton co2 per år minskning

Andra värmelager

Flera befintliga berglager har konverterats till värmelager för lagring av värme från fjärrvärmeproduktionen
– Hudiksvall
– Oxelösund
– Oulu
– Helsingfors
Bergrum byggda för värmelager
– Storvreta solpaneler som lagrar värme under sommaren men det funkade inte så bra. Värms nu med pelletspanna
– Avesta

Vad är bra med detta?

• Energieffektiviserar Mälarenergis värmeproduktion genom ökat utnyttjande av investerad basproduktion. Slipper kyla bort värme under sommaren, lagrar istället den i bergrummet och återanvänder den senare genom att växla över värmen till fjärrvärmenätet.
• Reducerade koldioxidutsläpp genom att minska behov av att starta upp fler pannor
• vi kan planera bättre
• Snabbt tillgänglig reservkapacitet
• Återanvändning av en stor gammal anläggning. Skulle vara tio gånger dyrare att bygga ny anläggning
• Kan täcka upp när pannorna stängs för att underhållas
• Ligger under grundvattennivån så att trycket håller inne oljan
• Projektet i tre steg
  • Anslutning mot block 6 med booster-pump
  • Sanering – mer omfattande än vad vi trott. Uppskattade 400 m3 olja i berget men det var 3300 m3 olja.
  • Konvertering av bergrummet

Workshop: Medskick till verksamhetsplanering

Anteckningar från grupperna och diskussionen finns här. Kansliet tar med sig detta inför verksamhetsplaneringen och återkommer med en ”remissversion” av VP

Bengt Stridh

Teknologie doktor i materialvetenskap vid Uppsala universitet. Har arbetat med solcellssystem sedan 2002 på ABB Corporate Research fram till 2018. Fastnade tidigt för solenergi och insåg att det finns en stor potential för framtiden. Sedan 2012 deltid som forskare och sedan oktober 2018 heltid som universitetslektor vid Mälardalens högskola, med forskning och utbildning inom solenergi. Föreläser även externt om solceller. Forskningen har fokuserats på drift, simulering och utvärdering av solcellssystem, inklusive ekonomi, regelverk och stödsystem för solceller.

Är en av de svenska representanterna i IEA PVPS Task 13 on Performance and Reliability of Photovoltaic Systems sedan 2011 och sedan 2015 även i IEA PVPS Task 15 on Enabling Framework for the Acceleration of BIPV.

Har en privat blogg om solceller: Bengts nya villablogg

Bengts presentation finns här

Solenergi – läget i världen

Svensk Solenergi räknar med att det byggs 100 000 nätanslutna solcellsanläggningar

Andelen fossilt har minskat lite de senaste tio åren men i absoluta tal 2022 var både användningen av fossil energi och energianvändningen rekordhög.

Solenergi: 1,1 procent el och värme.

Tillgången av olika energianvändning bild solar biomass hydro a fundamental look at supply side energy reserves for the planet

Trend: solceller ökar snabbt. 5 % av världens elproduktion kom från solel 2022. Ca 30 % av det i Kina

Australien ligger i topp per invånare, sen kommer Holland och Tyskland (1040 resp 807 W/inv)

Sverige 227 W/inv 2022

https://svensksolenergi.se/statistik/solcellstoppen/

https://www.energimyndigheten.se/nyhetsarkiv/2023/antalet-solcellsanlaggningar-fortsatter-att-oka/

Det är inte brist på elenergi, men brist på kapacitet i näten. Svårt få fram elen som behövs till stora industrier.

Vilken typ av anläggningar?

• Mest på tak

Skatteregler

Över 500 kW är det mer skatt. Om man har en anläggning som är 499 kW behöver man inte betala energiskatt på egen använd el, men om man har över 500 kW behöver man göra det. Svensk Solenergi har räknat ut hur mkt man skulle kunna nå med de stora taken om det blev lönsamt att göra det

Svenska kraftnät och EM räknar med att elanvändningen kan fördubblas fram till 2045 (industrin, elfordon, serverhallar, m.m.) Det blir avgörande hur det går med industrins planer. Men vi måste planera för att vi behöver mycket ny el – solkraft går snabbt att bygga.

Stora solcellsparker

Massor av ansökningar för markbaserade solcellsanläggningar. En solcellspark på 22MW utanför Västerås tog ett år att bygga

En hake: många vill bygga på jordbruksmark. Länsstyrelsena säger nej – överklagan till mark- och miljödomstolen. Har sagt nej till mindre parker. I miljöbalken står att man måste visa att det inte går att göra på annat håll när man vill bygga på jordbruksmark. När lantbrukare vill bygga på sin egen mark kan de inte välja annan mark. Har gått i stå

Vår självförsörjningsgrad har minskat från 75 % i början av 1990-talet till 50 % nu. Åkermarken har minskat och det är färre som jobbar inom lantbruk.

Agrivoltaics

https://www.mdu.se/forskning/forskningsprojekt/framtidens-energi/utvardering-av-det-forsta-agrivoltaiska-systemet-i-sverige

• Solceller på båda sidor
• Regelverket har inte kommit så långt i Sverige jämfört med andra länder.
• Genom att kombinera jordbruk och solelproduktion kan vi förhoppningsvis lösa konflikten om hur marken ska användas. Solcellerna minskar också avdunstningen
• Dubbla intäkter från marken
• 2018 fick staten betala miljardstöd till lantbruket, om fler har ssolceller blir det mindre problem
• Mindre än 10 % skillnad i utbyte vertikala och lutning
• Kommunerna skulle kunna jobba med planering av mark som är lämplig för solcellsanläggingar på mark. I Osby kommun har man gjort en del sådant.

Vad tycker lantbrukarna?

Vissa tycker att det är i vägen, andra tycker att det är jättebra att kunna producera egen energi och bruka jorden samtidigt

”Glada bonden”

Vision: Kunna beräkna solel- och grödoproduktion för godtycklig design, gröda och väder under året. Intresse från tex Tyskland att beräkna hu rmkt mindre produktion man får med och utan solceller

Ingen skillnad mellan raderna, men ingen produktion just under raderna och precis intill

EU har en idé om att effektivisera jordbruket med 10 % och plantera energiskog på 10 % av marken. Men mkt större energiproduktion från samma yta om vi satsar på solenergi.

Om vi skulle använda de 5,4 procent av marken som låg i träda 2022 skulle vi kunna producera 50 % av Sveriges elanvändning. Om vi använder en del av den mark som används till vall är det betydligt mer. Vi behöver alltså inte använda så mycket av Sveriges jordbruksmark.

Potentialen för solkraft är stor i Sverige. Men tilltåndsprocessen tar för lång tid.

Solsambruk kan lösa konflikter om markanvändning. Det skulle behövas en översyn av miljöbalken så att länsstyrelsen beaktar möjligheten till solsambruk när de bedömer ansökningar om solcellsparker. Det skulle behövas riktlinjer för agrivoltaiska solcellsanläggningar i Sverige, Tyskland jobbar med detta.

Naturvårdsverket – Miljöbalken

Jordbruksverket – Stöd