Det ska vara lätt att konsumera rätt

Behov av nationellt fokus och samordning
Flera av de förändringar som behövs för att minska utsläppen går helt i linje med andra samhällsmål, som till exempel att ersätta kortare bilresor med gång och cykel ger bättre hälsa och att äta mer baljväxter och grönsaker enligt Livsmedelverkets rekommendationer minskar både utsläppen och förbättrar folkhälsan.

Vid sidan om en ambition och en målsättning att minska utsläppen från vår konsumtion behövs en nationell strategi som beskriver vilka åtgärder som behöver vidtas för att nå målet. Hur behöver konsumtionen förändras och vilka verktyg behöver staten ta till för att skapa förutsättningar för att privatpersoner, kommuner, företag och andra ska kunna göra de förändringarna?

En svårighet är att det i dagsläget inte finns någon tillgänglig statistik över konsumtionens klimatpåverkan på lokal nivå. Det innebär att kommunen inte kan se vilka områden som genererar vilka utsläpp vilket gör det svårt att avgöra var man ska lägga resurser. Det går heller inte att följa upp arbetet och se vilken effekt en insats får. För att kommunerna ska kunna komma vidare i arbetet behövs nationell samordning att utveckla konsumtionsstatistik nedbruten på lokal nivå inom bland andra områdena livsmedel, textilier, flyg och långväga resande.

Nyligen lanserade SEI verktyget Konsumtionskompassen där man kan se vilka kategorier och vilka områden i kommunen som står för de högsta utsläppen. Verktyget är ett mycket bra stöd i kommunernas klimatarbete och borde ligga till grund för en årlig nationell uppföljning

För att kommunerna ska kunna komma vidare i arbetet behövs nationell samordning att utveckla konsumtionsstatistik nedbruten på lokal nivå inom bland andra områdena livsmedel, textilier, flyg och långväga resande.

Vi föreslår att:

• ett nationellt konsumtionsmål med en strategi för att uppnå målet antas
• SCB eller annan relevant aktör får i uppdrag att utveckla och årligen redovisa lokal konsumtionsstatistik.
• Sätt upp ett nationellt konsumtionsmål med en strategi för att uppnå målet.
• miljöskadliga subventioner fasas ut.
• varor och tjänster får bära sin klimatkostnad.

• Produkter behöver få en längre livslängd och bli lättare att återvinna
• Staten påvisar det gap som idag finns mellan hur vår konsumtion ser ut och hur den behöver se ut för att vi ska nå Parisavtalet och 1,5-gradersmålet och tydliggör för Sveriges befolkning vilka livsstilsförändringar som behövs för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader.

Livsmedel

Det finns en ökad efterfrågan på vegetabiliska proteinkällor, men i dagsläget importeras en stor del av dessa produkter. För kommuner med höga klimatambitioner finns det ett mycket begränsat utbud av växtbaserade produkter med högvärdigt protein. Samtidigt ökar den svenska produktionen av baljväxter och fler lantbrukare är villiga att börja producera baljväxter till humankonsumtion, tack vare den kvävefixerande förmågan som är så viktig i det ekologiska lantbruket och minskar behovet av kvävetillförsel och därmed kostnader i det konventionella lantbruket.

Det behövs styrmedel som främjar svensk odling, förädling och konsumtion av framför allt ekologiska baljväxter. Detta bör ske i kombination med styrmedel som minskar konsumtionen av ickebetande djur, det vill säga som styr mot att jordbruksmark (i såväl Sverige som i andra länder) i första hand används till att odla grödor för humankonsumtion och att djur till största delen betar värdefulla naturbetesmarker, äter restprodukter och annat som människor inte kan äta.

Offentlig upphandling
Ska svensk upphandling bli fossilfri måste först och främst alla kommuner fatta beslut om att bli fossilfria. Finns det tydliga politiska beslut och en tydlighet från ledningen i kommunen att  minska klimatpåverkan i alla verksamheter, så är upphandlingen det viktigaste verktyget. Så steg 1: jobba för att alla kommuner ska sätta upp ambitiösa klimatmål, exempelvis genom ett klimatavtal som vi beskriver i förslaget Inkludera alla kommuner i Sveriges klimatarbete genom ett klimatavtal.

I många kommuner finns inte tiden (resurserna) att sätta sig in i vilken klimatpåverkan varje upphandling eller varje inköpskategori ger. Här skulle Upphandlingsmyndigheten kunna ta fasta på de tio största upphandlingarna (de som ger störst utsläpp) och sprida kriterier och krav i de upphandlingarna som leder mot fossilfrihet. (personbilar, lätta lastbilar, drivmedel, skolskjuts, byggentreprenad tex).

Ett annat hinder är att kommunerna ofta inte har möjlighet att följa upp ställda krav. Det behövs indikatorer för uppföljning av ställda krav så att kommunerna kan mäta utsläpp och följa effekter. Det är idag möjligt att följa upp vissa kategorier (livsmedel tex) men saknas för många. Uppföljning behövs även för upphandling av tjänster/konsulter (inte bara upphandlade produkter).

Det är också viktigt att statliga myndigheter och bolag föregår med gott exempel. Det borde vara självklart att alla upphandlingar som görs till statliga myndigheter och bolag styr mot fossilfrihet.

Vi föreslår:

• Högre krav generellt på att kommunerna ska följa det klimatpolitiska ramverket, tex genom att tydliggöra i LOU att klimatkrav ska ställas vid alla upphandlingar.
• Möjlighet att beräkna och följa konsumtionsbaserade utsläpp av inköpen till kommunorganisationen. Det skulle hjälpa kommunerna att se vilka åtgärder som ger effekt och göra det lättare att styra mot utsläppsminskningar.
• Kommuner behöver ökat stöd för uppföljning av ställda klimatkrav.
• Fortsatt kunskapsspridning, framförallt via Upphandlingsmyndigheten, så att det blir lätt för kommunernas upphandlare att göra rätt.

Remissvar

Sveriges globala klimatavtrck (SOU 2022:15)
Sveriges globala klimatavtryck Remissvar Klimatkommunerna

En skyldighet att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling.
Klimatkommunernas remissvar om att beakta vissa samhällsintressen vid offentlig upphandling

Ytterligare stimulanser på hyberområdet: En ny skattereduktion för reparationer och skattefri uthyrning av personliga tillgångar (Fi2021/01820)
Klimatkommunernas remissvar om ytterligare stimulanser på hyberområdet (juni 2021)

Från värdekedja till värdecykel 
Klimatkommunernas svar på utredningen Från värdekedja till värdecykel(2017)

Ett klimatpolitiskt ramverk för Sverige  
Remissvar från Klimatkommunerna Ett klimatpolitiskt ramverk(2016)