Höghus intill en sjö.

Premiera hållbart byggande

Utsläpp från bygg- och fastighetssektorn står för cirka 20 % av utsläppen i Sverige, vilket betyder att det är en av de största källorna till utsläpp av växthusgaser i landet. Tillsammans med transportsektorn är det ett av de viktigaste områden att adressera i klimatomställningen. Trots detta saknas styrmedel och policys som påskyndar omställningen till den takt som är nödvändigt. Klimatkommunerna föreslår därför följande övergripande punkter, samt de specifika punkter som följer efter:

• Sätt nationella mål för utsläppsminskningar inom bygg- och fastighetssektorn – likt de satta för transportsektorn till 2030 – och inkludera hela byggsektorn i Sveriges klimatmål

• Ta fram åtgärder som:
– Optimerar användningen av existerande byggnader genom t.ex. lokaldelning
– Minskar rivningsnormen
– Främjar cirkulärt byggande
– Främjar en rättvis omställning

Lokaldelning

  • Inför åtgärder som främjar lokaldelning och optimering av ytor framför nybyggnation
    Den mest klimatvänliga byggnaden är den som redan står. Samtidigt finns det kontorslokaler och skolor som inte nyttjas 80-90% av tiden. Genom att möjliggöra för lokaldelning som standard kan vi minska behovet av att bygga nya byggnader, vilket är viktigt då bygg-och fastighetssektorn står för runt 20 % av utsläppen i Sverige, och nybyggnation står för ca 20 % av dessa utsläpp.
  • Se över skatteregler, till exempel momsregler, så att de möjliggör delning mellan verksamheter
  • Se över upphandlingsregler, till exempel hyresvärdsupphandling, så att de möjliggör lokaldelning
  • Se över hyreslagen (12 kap. Hyra i Jordabalken) med syfte att uppmuntra delningslösningar, exempelvis vad gäller besittningsskydd, uppsägningsregler och relationer mellan vad som är bostäder respektive verksamhetslokaler.
  • Se över plan- och bygglagen så att detaljplanebestämmelser uppmuntrar till flexibilitet för att befintliga byggnader ska kunna användas på flera sätt.

Renovering

  • Återinför stöd i någon mån för energieffektivisering av flerbostadshus
    Den 1 december 2021 beslutades det att stödet till energieffektivisering av flerbostadshus skulle avvecklas, vilket nu håller på att ske. De som beviljats stöd innan 31 december 2022 kommer fortfarande få sina medel utbetalade. Sedan dess har även ett
    energieffektiviseringsstöd för småhus introducerats. Då uppvärmning fortfarande står för en betydande del (ca 25 %) av utsläppen inom bygg- och fastighetssektorn anser vi att stödet bör återinföras i någon mån
  • Utred vilka åtgärder som behövs för att minska rivningsnormen och uppmuntra renovering av existerande byggnader, till exempel att ställa hårdare krav för att ge rivningslov. Exempelvis kan ett sorts omvänt bevisbörda för rivningar införas, där man utgår från bevarande, och det måste ”bevisas” att något inte går att bevara/renovera.
    Idag är det ofta för lätt att riva en byggnad för att sätta upp en ny, även om den första byggnaden inte behövde rivas egentligen. Genom att göra oss av med rivningsnormen kan vi undvika extra utsläpp, och minska resursanvändningen
  •  Se över ROT-avdraget för att främja reparation och förlängning av livslängd framför ombyggnad och ersättning. I de fall där ombyggnad och ersättning önskas ska klimatvänliga och cirkulära material främjas.
    ROT-avdraget gör det lättare att renovera och reparera delar i hemmet. Tyvärr görs inte alltid detta med klimatet i åtanke. Svenskar lägger 94 miljarder kronor på renoveringar varje år, och ofta görs renoveringarna inte utifrån funktionskrav utan snarare av estetiska krav. Detta bidrar till en ökad resursanvändning, och ökade utsläpp – som går att undvika med hjälp av reparation och cirkulära materialflöden.

Cirkulärt byggande

  • Se över rivningslagen (PBL rivningslov) för att uppmuntra demontering och inventering av återbrukbara material.
    I de fall som rivning är ett måste bör vi uppmuntra en demontering och inventering av återbrukbara material. Det är idag redan krav på en sorts materialinventering vid rivningsprojekt, men ett krav på fysisk demontering och inventering av material hade underlättat för att skapa cirkulära materialflöden och minska utsläppen från byggmaterial.
  • Inför krav på uppföljning av de inventerade materialen
    Det är idag inga krav på att följa upp den materialinventering som görs vid rivning, och ofta blir det ingenting av den. Med krav på uppföljning, som ser till att materialen kommer vidare till nästa plats (exempelvis en mellanlagring, cirkulär marknad, eller ett nytt byggprojekt), kan de cirkulära flödena öka och göra det lättare för byggaktörer att hitta cirkulära material.
  • Undersök införandet av skatt/moms som uppmuntrar till att köpa cirkulära/återanvända material – som gör det ekonomiskt lönsamt att köpa återbrukat byggmaterial.
    Genom incitament i form av lägre moms på återbrukat material ökar efterfrågan, och en cirkulär marknad kan ta plats snabbare. Det är viktigt att en cirkulär marknad kommer till, då det är ett identifierat hinder hos såväl byggbranschen som kommuner.
  • Uppmärksamma och motverka hindren som uppkommer vid en försäljning av återbruk mellan en momsfri verksamhet (kommunen) och en momsverksamhet (privata företag).
    Om produkt säljs innan den är helt avskriven och den momsfria verksamheten tagit ut hela momsen för hela avskrivningstiden blir den momsfria verksamheten återbetalningsskyldig för den avskrivningstid som är kvar. Detta innebär att den momsfria verksamheten tjänare rent ekonomiskt på att slänga det som kan säljas för återbruk istället för att just sälja det, vilket inte gynnar den cirkulära omställningen.
  • Inför nationella mål för återbruk, och tillsätt insatser för att öka kunskaper om avfallsklassning
    Med ett nationellt mål eller nationella riktlinjer för återbruk inom byggsektorn kan planer och strategier lättare tas fram för att jobba mot mer återbruk. Samtidigt behöver kunskapsnivån kring avfallsklassning höjas hos samtliga involverade aktörer.
  • Skapa goda förutsättningar för produktcertifieringar/miljövarudeklarationer av återbrukat material/produkt
    EPDer är en viktig komponent för att skapa cirkulära materialflöden, eftersom de anger klimatvärdena av en produkt, som är lägre hos återbrukade produkter. I många fall finns det inga EPDer för just återbrukade material, vilket kan hindra användandet av dem.
  • Sätt ett högre pris på byggavfall
    Genom att prissätta byggavfallet skapas ytterligare incitament för att återbruka så mycket av materialet från bygg-och rivningsprojekt som möjligt.

Övrigt

  • Sätt gränsvärden för utsläpp vid nybyggnation och renoveringar – som skärps över tiden. Gränsvärden bör vara lägre än de som föreslagits i Boverkets förslag om gränsvärden
    Boverket kom med förslag för gränsvärden i rapporten ”Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration”. Vi ställer oss bakom förslagets utformning, men förespråkar hårdare krav från början. Detta då många aktörer inom byggbranschen, kommuner och allmännyttan anser kraven vara för lågt ställda, och mycket av det som byggs idag är redan en bit under de gränsvärden som föreslås för 2025.
  • Se över införandet av klimatdeklarationer och gränsvärden även vid anläggning
    Anläggningsdelen står också för betydande utsläpp. Ett första steg till att få ner dessa är att se till att de mäts och rapporteras i form av deklarationer.
  • Ge upphandlingsmyndigheten i uppdrag att ta fram riktlinjer för kravställning för kommuner för att upphandla mer cirkulärt inom bygg och anläggning, samt se över hur kommuner i nuläget bäst kan nyttja de marknadsplatser som redan idag erbjuder begagnade material och produkter utan att behöva upphandla samtliga plattformar
    Offentlig upphandling kan vara en stark motor i omställningen till klimatneutralt och cirkulärt byggande. Genom att ta fram riktlinjer som kommuner kan förhålla sig till när det kommer till cirkulär upphandling kan omställning snabbas på.
  •  Ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram riktlinjer för hur detaljplaner ska formuleras för att främja klimatsmart och cirkulärt byggande – samt utred hur klimatberäkning av planer (detaljplan, planprogram, fördjupade översiktsplaner) kan införas som standard.
    Desto tidigare i processen som klimateffekten kan tas i åtanke desto större chans har kommuner att påverka hur stor den blir. Genom att möjliggöra för denna typ av beslut tidigt i processen ges dessutom en bra överblick från början i diverse stadsbyggnadsprojekt.
  • Se över hur det är möjligt med ökad flexibilitet i bygglov för att gynna klimatmässigt bättre lösningar, exempelvis tillgänglighetskrav vid ombyggnation.
    I vissa fall kan den lösning som ger störst klimatnytta i ett byggprojekt inte tas i anspråk. Genom att öka flexibiliteten i byggloven kan undantag göras där klimatnyttan har en betydande skillnad.
  • Se över och tydliggör huruvida markanvisningar och exploateringsavtal kan verka som styrmedel för att sätta klimatkriterier på hela områden.
    Idag tolkar Sveriges kommuner lagstiftningen olika och möjligheten att ställa krav i dessa. Det är fortfarande många kommuner som tolkar lagstiftningen att vi inte kan sätta krav i markanvisning. Ett önskemål är att från nationellt håll tydliggöra vad tekniska särkrav är och att kommuner och andra markägare i markförsäljning ska kunna sätta klimatkriterier som utvärdering av anbud och hur vi får till ett uppföljningssystem till detta. I samband med att Boverket nu ska ta fram en vägledning för exploateringsavtal, önskar vi att även klimateffekt och kompensationsåtgärder kring även gröna frågor, inte bara svarta frågor som idag, ingår i vägledningen.
  • Se över PBL och tolkningar för att ta hänsyn till klimatfaktorer
    Det har hänt väldigt mycket inom bygg- och anläggningssektorn när det kommer till klimatområdet. Utvecklingen har skett snabbare än lagstiftningen har hunnit med – vilket innebär att det i nuläget är många klimatfaktorer som inte finns med i PBL. Genom att se över och eventuellt uppdatera den kan bygg- och anläggningsaktörer och kommuner få bättre förutsättningar att bygga med lägre klimatpåverkan.
  • Ta fram en ekonomisk modell för hantering av schaktmassor som styr mot mindre grävande, resursanvändande och kortare transporter
    Masshantering står för betydande utsläpp inom bygg- och anläggningssektorn. Genom att göra det ekonomiskt gynnsamt att återanvända schaktmassor istället för att deponera dem kan enorma klimatvinster göras, och bidra till en minskad resursanvändning.

Remissvar

Förslag till svensk tillämpning av nära-nollenergibyggnader
Remissvar Klimatkommunerna nära nollenergibyggnader (2015)

Vi har dessutom varit med och tagit fram Färdplanen för Bygg- och anläggningssektorn där en mängd förslag lyfts till olika aktörer om vad som behövs för att nå nettonollutsläpp senast 2045.

Senast ändrad: 2024-02-14 11:53

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.