Skapa rätt förutsättningar för att öka produktionen av förnybar energi

Övergripande förslag från Klimatkommunerna:

• Stärk incitament till kommuner för att bevilja vindkraftssatsningar, och tidigarelägg den kommunala tillstyrkan
• Ta fram en nationell plan/strategi för solenergi och se över hur utbyggnaden kan skyndas på
• Utred införandet av virtuell energidelning, och mer energi/värmelagring – för att bemöta den kommande utbyggnationen av sol och vindenergi

Vindkraft

• Staten bör ta ett större ansvar för att samordna vindkraftsutbyggnaden. Utbyggnaden av vindkraften är väsentlig för att Sverige ska kunna ställa om och nå sina klimatmål. Ett sådant viktigt ärende kräver samordning på den allra högsta nivån nationellt.
•  Stärk incitamenten för kommuner och dess invånare att bevilja vindkraftssatsningar. De förslagen om rätt till inlösen och kompensation för närboende från utredningen ”värdet av vinden” bör implementeras. Likaså bör ett system för ekonomisk kompensation för de kommuner beviljar vindkraftsverk implementeras, där fastighetsskatten går direkt till kommunen.Idag får en stor andel av vindkraftansökningar avslag av kommuner som inte ger sin tillstyrkan. I utredningen värdet av vinden, också känd som incitamentsutredningen, framkom det att den åtgärd som efterfrågades mest av kommunala beslutsfattare var ett ekonomiskt incitament. Vindkraftsetableringar kan innebära extra kostnader för kommuner, vilket en ekonomisk ersättning täckt. Ersättningen hade också räckt till viktiga kommunala tjänster som skola, socialtjänst och äldreomsorg. Trots utredningens begräsningar lägger den fram förslag på hur den ekonomiska ersättningen kan komma till, vilket innebär att åtgärden om en överföring av fastighetsskatten från staten till kommunen kan implementeras utan ytterligare utredning. Ekonomisk ersättning till kommunerna, i samband med den ekonomiska kompensation och rätt till inlösen för närboende som utredningen föreslår, kan öka acceptansen och därmed takten för nya vindkraftsetableringar.
• Tidigarelägg den kommunala tillstyrkan. Precis som utredningen ”en rättssäker vindkraftsprövning” föreslår bör en gräns införas för hur långt in i processen en kommun kan välja att ge eller inte ge sin tillstyrkan. Detta för att skapa en mer förutsägbar och effektiv tillståndsprocess, och påskynda utbyggnaden av vindkraft.I samband med att förslagen från incitamentsutredningen tillämpas är det lika viktigt att förslaget om tidigarelagd kommunal tillstyrkan från utredningen En rättssäker vindprövning implementeras. I dagsläget finns det inget krav på att lämna beskedet i tidigt skede, även om det rekommenderas av myndigheter. Dessutom kan en kommun välja att ta tillbaka sin tillstyrkan i ett senare skede i processen. Den kommunala tillstyrkan, också känt som det kommunala vetot, är en viktig del av kommuners självstyre och autonomi. Problemen med det nuvarande systemet av kommunal tillstyrkan ligger i att kommuner ofta inte ger sin tillstyrkan väldigt sent in i processen, vilket gör att många vindkraftsprojekteringar får avbryta mitt i processer. Detta leder till ett slöseri av både tid och pengar som läggs ner för att planera vindkraftsanläggningarna, och bidrar till en mer oförutsägbar vindprövningsprocess, vilket kan avskräcka investeringar i vindkraften. Dessutom rör många av de anledningar som anges för att inte ge tillstyrkan områden som tillståndsmyndigheten (länsstyrelserna) ändå
  behandlar, exempelvis om miljö och natur. Genom att låta länsstyrelserna behandla de områden kan processen göras ännu mer effektiv.
• Ökat samarbete och bättre dialog mellan vindkraftsaktörerna och försvarsmakten.Många vindkraftsprojekt, främst ute till havs, får idag avslag av försvarsmakten. Försvaret ger ofta inga detaljerade svar kring varför de avslår vindkraftsprojekteringar, utan citerar då rikets säkerhet. Det är viktigt att vindkraften inte riskerar rikets säkerhet, i synnerhet i tider av krig i Europa. När grannländer, och NATO-medlemmar, som Finland visar att det går att ha en bättre fungerande dialog mellan aktörerna för att kunna anpassa sig, utan att riskera rikets säkerhet, bör vi i Sverige kunna implementera ett liknande system.
• Tillåt behovsstyrd hinderbelysning i svenska vindkraft, samt en tillämpning av medelintensiva hinderljus på vindkraftverk – istället för högintensiva.En av anledningarna folk motsätter sig nya vindkraftsetableringar är att de kan vara visuellt störande. På natten eller när det är mörkt ute kan hinderbelysningen synas från långt håll och upplevas som ett störmoment. Hindersbelysningen är viktig då den visar flygplan och helikoptrar var det finns vindkraftsverk, och minskar risken för kollision. I andra länder, däribland Finland, finns ett system för behovsstyrd hinderbelysning som enbart lyser när flygfarkost befinner sig i närheten. I Sverige har försvaret motsatt sig denna modell, hänvisande rikets säkerhet. Men då det finns ett fungerande i grannliggande NATO-medlemmen Finland borde ett liknande system kunna införas här. Man bör även se över användandet av de högintensiva vita hinderljusen, som upplevs som extra störande, och istället se till att huvudregeln är de medelintensiva röda hinderljusen – såsom internationella riktlinjer säger.

Solenergi

• Regeringen bör ge Energimyndigheten i uppdrag att ta fram en nationell strategi för solkraft. Strategin bör kopplas till ett planeringsmål, som bör delas upp i årliga etappmål som kan sättas i relation till myndigheternas prognoser.Solenergin har utvecklats i snabbare takt än de flesta prognoser, både i Sverige och internationellt. För att ta vara på solenergins snabba utveckling och potential bör en nationell strategi för solenergi tas fram – för att skapa en mer förutsägbar och ambitiös utbyggnad av solenergin.

Strategin bör även innefatta:

1.  Hur solkraften kan utvecklas i samexistens med samhällsintressen i åtanke, inte minst jordbruk – där en särskild plan för så kallade ”agrivoltaics” bör utredas.
   Solceller kräver mer land för att producera el om man jämför med andra energislag, vilket kan ses som ett hinder. Fördelen ligger i att det går att kombinera solceller med annan landanvändning. Det görs redan i stor skala när det kommer till byggnadstak – men det finns endast några fall i Sverige där solceller har kombinerats med jordbruksmark. ”Agrivoltaics” är när man sätter solceller över mark som odlas, eller betas. Det kan till och med bidra till en mer resilient jordbruksproduktion, då de kan skydda grödor från torka och hårda skyfall – samtidigt som det kan bli en extra inkomstkälla för jordbrukare och ökar energiproduktionen i Sverige.
2. Hur vi kan sätta solceller på redan existerande tak med goda fortsättningar
   I ”EU Solar roof initative” finns planer på att införa krav på solcellsinstallationer på samtliga nybyggnader och större renoveringar – där det finns passande förutsättningar. Sverige bör möta dessa krav, och även utreda frågan hur vi kan sätta tak på existerande offentliga och kommersiella tak
3. En plan för återvinning av solceller
   Solpaneler har i dagsläget en livslängd på cirka 25-30 år, och är fortfarande relativt nya på marknaden. Detta innebär att de få solpaneler som idag lämnas på återvinning lämnas bland övriga elektronikavfall. De material som finns i en solpanel går att materialåtervinna, även om det i dagsläget bara rör sig om cirka 15-20%. Idag är det framförallt plasten och metallerna som materialåtervinns, men i framtiden kan även större mängder glas och kisel materialåtervinnas – likt exempelvis Italien. Om några år kommer flödena solpaneler som lämnas till återvinning öka, då är det viktigt att förutsättningar finns för att materialåtervinna de så bra som möjligt, för ett mer cirkulärt system.

• Skapa förutsägbara och effektiva prövningsprocesser för anläggning av solparker, genom att granska den nuvarande processen för prövning av solparker och ta fram förslag på åtgärder som kraftigt kortar handläggningstiden, säkerställer likvärdig hantering i hela landet och underlättar avvägningen mellan solparker och andra samhällsintressen.En anledning till att Sverige ligger efter övriga länder i utvecklingen av solparker är att dagens miljölagstiftning inte är anpassad för att hantera storskaliga solparker. Det saknas till exempel vägledning från myndigheterna kring hur länsstyrelser och solparksaktörer ska förhålla sig till prövningsprocessen. Detta har lett till att länsstyrelserna har tolkat lagstiftningen på olika sätt vilket har skapat oförutsägbarhet kring förutsättningarna att investera i solkraft

Vi föreslår:

1. Ge lämplig myndighet i uppdrag att skyndsamt ta fram vägledning för länsstyrelserna om hur en prövning av solparker kan göras tydlig, förutsägbar och jämlik över landet. Detta innefattar även en förtydning av miljöbalken.
   En gemensam modell för prövning i hela landet underlättar för solenergiaktörer att etablera nya solparker.
2.  Uppdatera instruktionerna till länsstyrelserna och förtydliga att de ska verka för ny fossilfri kraftproduktion. I Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion 5 § bör det föreslås en tionde punkt: ”Länsstyrelsen ska vidare verka för att de av riksdagen fastställda energipolitiska målen nås och möjliggöra etablering av fossilfri kraftproduktion och elektrifiering av samhället i samexistens med livsmedelsproduktion och skogsbruk.”

En uppdatering länsstyrelseinstruktionerna ser till att lagstiftningen ligger mer i linje med dagens verklighet där vi snabbt och kraftigt behöver öka vår elproduktion.

• Ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera ledtider och kostnader för anslutning av solparker till elnätet, i syfte att skyndsamt införa åtgärder som kraftigt kortar ledtiderna och säkerställer likvärdiga och rättvisa anslutningsavgifter för solkraft i hela landet.
  Solparker har en betydande fördel eftersom de kan anslutas till det befintliga elnätet nära platsen för elkonsumtion. Men för att verkligen utnyttja deras fulla potential behöver de lokala och regionala elnätsbolagen snabbt förkorta processen för anslutning. Först då kan ny elproduktion kopplas in i takt med den kraftiga ökningen av elbehovet, som framtida prognoser pekar på.
• Avskaffa energiskatten på egenanvänd el, vilket lagtekniskt skulle innebära att 500 kW-gränsen för skattebefrielse avskaffas.
  Skattebefrielsen för den el som används i fastigheter med små solcellsanläggningar är begränsad till anläggningar med en installerad effekt under 500 kW – vilket begränsar möjligheterna till att installera solceller på många stora tak med bra förutsättningar. Detta hinder har observerats av såväl solenergibranchen som kommuner och allmännyttan. Solinstallationer på tak är en väldigt effektiv markanvändning, och kan spela en stor roll i utbyggnaden av solenergi. Samtidigt kommer framtida EU direktiv ställa krav på installation av solceller på tak vid nybyggen och större renoveringar, vilket ytterligare understryker behovet av att avskaffa skatten.
• Undersök borttagandet eller ett lättande av kravet för bygglov för transformatorstationen i samband med konstruktion av solparker
  Varje solpark som byggs behöver en transformatorstation, som i sin tur behöver bygglov för att byggas. Detta leder ofta till en långsammare process inom anläggandet av nya solparker. Det finns situationer där transformatorstationer inte behöver bygglov, däribland i väg- och järnvägsplaner, och i fall där totalförsvaret är involverade. Vi rekommenderar att undersöka huruvida solparker kan undantas lovplikt för att bygga transformatorstation, för att påskynda processen.

Övrigt

• Återinför skattebefrielsen på biogasSedan EU kommissionen gav Sverige ett förlängt undantag som tillåter oss att ha en skattebefrielse på biogas* till 2030 är det enda regeringen behöver göra att verkställa det. Detta kan bidra till sänkta utsläpp inom transportsektorn, göra Sverige mindre beroende av import av fossila bränslen, och ge extra inkomst till lantbrukare. Dessutom leder det till en utveckling inom biogastekniken och infrastrukturen.
• Tillsätt en utredning för att ta fram en plan för en ökad produktion av solvärme i Sverige, med utgångspunkt i rapporten 2021:32 Solvärme i SverigeDen nya LULUCF förordningen innebär att Sverige behöver öka sina kolsänkor i bland annat skogen. Resurser från skogen är samtidigt viktiga för att nå våra klimatmål. Både genom trä till ett mer klimatsmart byggande, och biomassa till energi. Ökad solvärmeproduktion kan vara en åtgärd som minskar på trycket för resurser från skogen, genom att ersätta en del av den biomassa som används till fjärrvärmeproduktion.
• Sätt energieffektiviseringsmål kopplat till total energianvändning per capita, snarare än kopplat till BNP.Sveriges nuvarande energieffektiviseringsmål är idag kopplat till tillförd energi/BNP. Problemet är att även om vi når, eller till och med överstiger vårt mål, så kan det innebära en betydligt större energianvändning. All energi, inklusive förnybar, kräver resurser – och somliga sektorer behöver mer energi än andra i sin klimatomställning, vilket betyder att vi borde hushålla med energin till den nivån det går. För att undvika en alltför hög energianvändning bör nya mål formuleras med totalanvändningen i åtanke, och med fokus på extra energieffektiviseringsmål där stora möjligheter för energieffektivisering finns.
• Regeringen bör ge lämplig myndighet i uppgift att utreda hur vi snabbare kan bygga ut elnätet. Regeringen bör även förtydliga instruktionen till Svenska kraftnät så att utbyggnad och förstärkningar av elnätet kan ske proaktivt och med god framförhållning. Regeringen bör även ge Energimarknadsinspektionen i uppdrag att analysera inmatningstarifferna för att säkerställa att de är rättvisa och ändamålsenliga.
  Utbyggda och robusta elnät är en grundförutsättning för utbyggnaden av fossilfri/förnybar energi – något som understryks av både vind- och solenergi-branschen
• Undersök och ta fram ett ramverk för virtuell delning av energi.
  Framtidens energisystem bygger till större del på energidelning och energigemenskaper. I Sverige är det sedan 2022 möjligt med fysisk delning i lågspänningsverk. Däremot finns inga möjligheter för virtuell delning. Fördelen med virtuell delning är att det inte kräver någon ny infrastruktur, och är därför samhällsekonomiskt mer gynnsamt. Samtidigt siktar EU på att införa krav på att varje kommun med över 10 000 invånare ska ha minst en energigemenskap – vilket underlättas när virtuell delning är möjligt.
• Ta fram en nationell plan/strategi för ökad energi- och värmelagring
  Förnybar energi är det energislag som i nuläget byggs ut snabbast och billigast. Däremot är de energislag som det byggs mest nytt utav (sol- och vindenergi) väderberoende och producerar inte energi konstant. Därför finns det ett behov av att utöka och förbättra energilagringskapaciteten i samhället. Det kan vara både i mindre skala i form av elbilar, mindre batterier och liknande, till större skala i form av gravitationsbatteri eller andra större anläggningar.

Remisser

Värdet av vinden (SOU 2023:18)
Klimatkommunernas remissvar (september 2023)

En rättssäker vindkraftsprövning (SOU 2021:53)
Klimatkommunernas remissvar (november 2021)

Remissvar Klimatkommunerna Förslag till strategi för ökad användning av solel ER 201616