Cykelstyren

Fler styrmedel att reglera transporter på lokal nivå

Sverige har ett nationellt mål att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Många av Klimatkommunernas medlemmar har liknande mål eller skarpare. För att nå målet räcker det inte enbart med energieffektivare fordon och fler el- och biogasfordon, även om det är viktiga pusselbitar, det krävs även att antalet fordon på vägarna minskar till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik.

För kommunerna är arbetet med ett transporteffektivt samhälle särskilt viktigt, det vill säga ett samhälle där vi använder transportsystemet mer effektivt än vi gör idag. Genom att skapa attraktiva städer och orter där invånarna har goda möjligheter att ta sig till skola, jobb, ärenden och fritidsaktiviteter till fots, på cykel eller med kollektivtrafik, kan vi lyckas vi med utmaningen att stadigt minska de energiintensiva trafikslagen personbil, lastbil och flyg. För godstransporter behöver vi möta en ökad efterfrågan med förbättrad logistik och ökat nyttjande av järnväg och sjöfart. Omställningen till ett transporteffektivt samhälle bidrar även till andra mål, som minskade luftföroreningar (med färre döda och sjuka som följd), minskat buller och förbättrad hälsa genom ökad fysisk aktivitet.

  • Inför transporteffektivitet som mål, enligt Klimaträttsutredningens förslag.
  • Ta fram en nationell strategi för transporteffektivitet.
  • Se över parkeringslagstiftningen och avgiftslagen.
  • Tydliggör myndighetsdirektiven. Ofta motarbetar de kommunernas klimatarbete

Parkering och mobilitetstjänster

  • Förändra skrivningar om parkering i PBL så att fokus flyttar till mobilitet, transporteffektivitet och möjlighet att planera områdesvis.
  • Ge kommuner möjlighet att erbjuda gratis eller nedsatt parkeringsavgift till miljöbilar och bilpooler.
  • Ge kommuner möjlighet att införa en skatt eller avgift för privata parkeringsplatser. Det är välbelagt att god tillgänglighet och låga priser på parkering vid start- och målpunkt, exempelvis arbetsplats, spelar stor roll för valet av bil som färdmedel. Parkering i kombination med ett färdneutralt reseavdrag och möjlighet för arbetsgivare att subventionera cykelresor och kollektivtrafik kan få många arbetspendlare att se fördelar med att testa alternativa resesätt.
  • Ge kommuner möjlighet att ställa krav på en grön transportplan/mobilitetsplan i samband men ny exploatering.
  • Möjliggör för kommuner att dela sina fordon med medborgare när de inte används av kommunens verksamheter. Idag är det endast om kommunen har upphandlat en bilpoolstjänst som detta är möjligt. Men många kommuner har egen fordonsflotta som står ledig stora delar av dygnet. Exempelvis skulle en bilpoolsoperatör hantera kommunens fordon under dessa tider. Här behövs ett undantag i kommunallagen för denna typ av verksamhet, eller om det är lagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som berörs.

Bättre samverkan mellan kommuner, staten, näringslivet och akademin. Det är viktigt att det finns en gemensam styrning och ett helhetsgrepp från statlig nivå.

Ett område som behöver utvecklas är den nationella transportplaneringen och användningen av steg 1- och 2-åtgärder (tänka om och optimera) i fyrstegsprincipen. Flera studier och utvärderingar visar att kommuner, med stöd av Trafikverket, ofta väljer att vidta steg 3 och 4-åtgärder (bygga om och bygga nytt) utan att följa fyrstegsprincipen, vilket slösar både utsläpp och resurser. Ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd efterfrågas av kommuner, så att transportsystemet kan användas på ett optimalt sätt. Idag ligger ansvaret för finansiering och implementering av steg 1- och 2-åtgärder hos kommuner, regioner och privata aktörer medan staten bekostar steg 3- och 4-åtgärder som är större fysiska ingrepp i infrastrukturen. Åtgärder av steg 1- och 2-karaktär bedöms kunna implementeras till lägre kostnader relativt övriga fysiska åtgärder vilket sparar in stora summor pengar för staten och skapar beteendeförändringar på lång sikt. Den begränsade möjligheten att få statligt stöd för beteendepåverkande åtgärder riskerar att kommuner direkt satsar på steg 3- och 4-åtgärder.

  • Nationella transportplaneringen bör styras av klimatmålet inte som idag vara prognosstyrt.
  • Ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd för steg 1 och 2 åtgärder.
  • Generellt finns det ett behov av bättre samarbete mellan staten, kommuner, näringslivet och akademin för att ta reda på hur man kan arbeta med beteendepåverkan och infrastruktur i samverkan.

 

Kraftfulla, långsiktiga styrmedel som premierar förnybara drivmedel, gång, cykel och kollektivtrafik.

  • Skattebefrielsen för biogas och biogasol har bidragit till svensk försörjningstrygghet och minskat fossilberoende samt drivit miljö- och klimatomställning i stora delar av samhället, men den har nyligen försvunnit på grund av en dom i EU-tribunalen. Vi uppmanar regeringen att återställa full skattebefrielse omgående för biogas och biogasol, med stöd av EU:s nyligen antagna allmänna gruppundantagsförordning (GBER). Vi har inte råd att förlora det som åstadkommits på området. GBER ger också länder möjlighet att ge produktionsstöd till biogasanläggningar, och att kombinera skattebefrielse/produktionsstöd med olika former av inblandningsskyldighet.
  • Reduktionsplikten Den sänkning av reduktionsplikten som regeringen beslutat om under 2023 innebär en utsläppsökning på uppemot fem miljoner ton om året jämfört med tidigare beslutade nivåer. Många kommuner lyfter reduktionsplikten som ett viktigt styrmedel som hjälpt dem närma sig mål om minskade utsläpp. Sänkningen innebär en backlash och gör att det blir svårt, och kanske omöjligt att nå målen inom utsatt tid. Vi vill också understryka att sänkningen av reduktionsplikten innebär att Sveriges beroende av importerad fossil bensin och diesel ökar. I en orolig omvärld är det viktigt att Sverige tvärtom ökar sin självförsörjningsgrad av drivmedel. Regeringen behöver ge klart besked kring reduktionspliktens framtid – och i annat fall presentera andra styrmedel som uppnår motsvarande klimateffekt.
  • Förändra reseavdraget. Vi står bakom att en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för resor mellan bostad och arbetsplats införs, enligt promemorian Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk. För kommunernas del är det viktigt att, som lyfts i promemorian, områden med sämre förutsättningar för kollektivtrafik kompenseras med hjälp av den regionala differentieringen. Detta bäddar för att skattelättnaden hamnar där den bäst behövs, istället för att främst gynna bilister i storstadsregioner med god tillgång till kollektivtrafik som dagens system gör.

Cykel

  • Inför ett nationellt cykelmål. VTI har exempelvis i ett tidigare regeringsuppdrag föreslagit ett mål om att cyklingen ska fördubblas till 2035. I uppdraget ingick att främja ökad cykling inom alla åldrar och socioekonomiska grupper i hela landet och ta hänsyn till cyklingens samhällsekonomiska effekter.
  • Cykel bör ses som ett eget trafikslag och därmed möjliggöra för utbyggnad av stråk anpassade till pendling med elcykel.
  • Vid utbyggnad/underhåll av övriga vägar bör Trafikverket per automatik planera för gång/cykel-väg.
  • En försvinnande liten del av budgeten går till gång- och cykelåtgärder i förhållande till andelen som gör sin resa med cykel. Trafikverket behöver här vara mer progressiva i sina prognoser. Med elcykeln växer det avstånd som man är beredd att cykelpendla (förr 5 km, nu 12 km enligt senaste mätningar i Stockholm) och snabbcykelvägar/stråk anpassade till pendling med elcykel borde vara en del av planeringen.

Remissvar

2023

Klimat- och Näringslivsdepartementets promemoria Sänkning av reduktionsplikten för bensin och diesel
Klimatkommunernas remissvar

2022

Trafikanalys rapport: 2022:14 Förslag som leder till transportsektorns klimatomställning– redovisning av regeringsuppdraget att ta fram underlag inom transportområdet inför den kommande klimatpolitiska handlingsplanen
Klimatkommunernas remissvar

Rätt för klimatet, SOU 2022:21
Klimatkommunernas remissvar

Rena och höginblandade biodrivmedel inkluderas i reduktionsplikten
Klimatkommunernas remissvar

Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk
Klimatkommunernas remissvar

Nationell plan för transportinfrastruktur
Klimatkommunernas remissvar

2021

Förslag på ändring av EU-förordning om normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och nya lätta fordon
Klimatkommunernas svar på regeringens remiss

SOU Stärkt planering för en hållbar utveckling
Klimatkommunernas remissvar Stärkt planering för en hållbar utveckling

Promemoria Genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster
Klimatkommunernas svar på promemorian om genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster

Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon (SOU 2020:22)
Klimatkommunernas svar på betänkandet Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen
Klimatkommunernas yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022 – 2033 och 2022 – 2037

Öppet brev till Regeringskansliet, utvalda riksdagsledamöter och EU-parlamentariker om EU-regler för biogasen.

2020

Konsekvenser av ändrade kravnivåer för laddinfrastruktur (Boverkets rapport 2020:18)
Klimatkommunernas svar på rapporten Konsekvenser av ändrade kravnivåer för laddinfrastruktur

Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik (SOU 2020:25)
Klimatkommunernas svar på betänkandet Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik

Mer biogas! För ett hållbart samhälle (SOU 2019:63)
Klimatkommunernas svar på betänkandet Mer biogas! För ett hållbart samhälle

2019

Skattelättnad för arbetsresor – En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)
Klimatkommunernas svar på betänkandet Skattelättnad för arbetsresor 

2018

Ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
Klimatkommunernas yttrande – Ändring av direktiv (2009 33 EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon 

2017

Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029
Klimatkommunernas yttrande på Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 

Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon
Klimatkommunernas svar på promemoria bonus-malus

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle
Klimatkommunernas svar på promemoria reduktionsplikt M201700723R

Miljözoner för lätta fordon
Miljözoner Klimatkommunerna

2016

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Klimatkommunernas yttrande över En klimatstrategi

Ett bonus-malussystem för nya lätta fordon (SOU 2016:33)
Ett bonus-malussystem för nya, lätta fordon – svar från Klimatkommunerna 

Strategi för omställning av transportsektorn till fossilfrihet 
Klimatkommunernas synpunkter till Strategi för omställning av transportsektorn till fossilfrihet 160527

2014

Näringsdepartementets utredning ”Fossilfrihet på väg” (SOU 2013:84)
N2014-7434-E Klimatkommunernas remissvar fossilfrihet på väg

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.