Fler styrmedel att reglera transporter på lokal nivå

Sverige har ett nationellt mål att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Många av Klimatkommunernas medlemmar har liknande mål eller skarpare. För att nå målet räcker det inte enbart med energieffektivare fordon och fler el- och biogasfordon, även om det är viktiga pusselbitar, det krävs även att antalet fordon på vägarna minskar till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik.

Kommuner, staten, näringslivet och akademin behöver samverka bättre för att Sverige ska nå klimatmålet för transportsektorn. Det är viktigt att det finns en gemensam styrning och ett helhetsgrepp från statlig nivå.

Klimatkommunerna vill:

  • Att Sverige tar fram en nationell strategi för transporteffektivitet.
  • Att parkeringslagstiftningen och avgiftslagen ses över.
  • Att den nationella transportplaneringen styrs av klimatmålet, inte som idag av prognoser om ökad trafik.
  • Att en översyn görs av myndighetsdirektiv, så att dessa inte motarbetar de kommunernas klimatarbete (t.ex. stödjer inte Trafikverket steg 1- och 2-åtgärder, Trafikverkets snöröjning sker inte med fossilfria fordon, och Förbifart Stockholm grävs inte ut med elfordon).
  • Se ett ekonomiskt och kunskapsmässigt till kommuner för steg 1 och 2 åtgärder (tänka om och optimera) i fyrstegsprincipen. Idag ligger ansvaret för finansiering och implementering av steg 1 och 2 åtgärder hos kommuner, regioner och privata aktörer medan staten bekostar steg 3 och 4 åtgärder (större fysiska ingrepp i infrastrukturen). Forskning visar att kommuner, med stöd av Trafikverket, därför ofta väljer att vidta steg 3 och 4-åtgärder, vilket slösar både utsläpp och resurser. Åtgärder av steg 1 och 2 karaktär bedöms kunna implementeras till lägre kostnader, vilket sparar in stora summor pengar för staten och skapar beteendeförändringar på lång sikt.

Städernas fysiska utformning är en avgörande faktor för hur vi väljer att transportera oss. Där har kommunen stor rådighet i och med planmonopolet. Men staten behöver modernisera parkeringslagstiftningen och om det ska finnas en skattelättnad för arbetsresor behöver denna vara färdmedelsneutral.

Klimatkommunerna vill:

  • Förändra skrivningar om parkering i Plan- och bygglagen så att fokus flyttar till mobilitet, transporteffektivitet och möjlighet att planera områdesvis.
  • Ge kommuner möjlighet att erbjuda gratis eller nedsatt parkeringsavgift till miljöbilar och bilpooler.
  • Ge kommuner möjlighet att införa en skatt eller avgift för privata parkeringsplatser. Det är välbelagt att god tillgänglighet och låga priser på parkering vid start- och målpunkt, exempelvis arbetsplats, spelar stor roll för valet av bil som färdmedel. Parkering i kombination med ett färdneutralt reseavdrag och möjlighet för arbetsgivare att subventionera cykelresor och kollektivtrafik kan få många arbetspendlare att se fördelar med att testa alternativa resesätt.
  • Ge kommuner möjlighet att ställa krav på en grön transportplan/mobilitetsplan i samband men ny exploatering.
  • Möjliggöra för kommuner att dela sina egna fordon med medborgare när de inte används av kommunens verksamheter. Idag är det endast om kommunen har upphandlat en bilpoolstjänst som detta är möjligt. Men många kommuner har egen fordonsflotta som står ledig stora delar av dygnet. Exempelvis skulle en bilpoolsoperatör hantera kommunens fordon under dessa tider. Här behövs ett undantag i kommunallagen för denna typ av verksamhet, eller om det är lagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som berörs.

Kraftfulla, långsiktiga styrmedel som premierar gång, cykel och kollektivtrafik. Vi har länge tryckt på för en färdmedelsneutral skattelättnad för arbetsresor, och nu har det blivit verklighet.

Klimatkommunerna vill:

  • Att planerade cykelvägar ska få ett större utrymme i nationella planen.
  • Att cykel ses som ett eget trafikslag. Därmed möjliggörs utbyggnad av stråk anpassade till pendling med elcykel.
  • Att det per automatik planeras för gc-väg vid utbyggnad/underhåll av övriga vägar.
  • Att Trafikverket utökar sitt samarbete med kommuner, landsting och regioner samt konkretiserar sitt arbete med gång, cykel, kollektivtrafik och godstransporter i tätorter och städer.
  • Att Trafikverket är mer progressiva i sina prognoser om cykling och gång. En försvinnande liten del av budgeten går till gc-åtgärder i förhållande till andelen som gör sin resa med cykel. Med elcykeln växer det avstånd som man är beredd att cykelpendla (förr 5 km nu 12 km enligt senaste mätningar i Stockholm) och snabbcykelvägar/stråk anpassade till pendling med elcykel behöver vara en del av planeringen.

Kraftfulla, långsiktiga styrmedel som premierar elektrifiering och förnybara drivmedel.

Klimatkommunerna vill:

  • se långsiktiga förutsättningar för biogas. En bra start är ett produktionsmål för biogas. Regeringen bör se över möjligheten att införa reduktionsplikt även för användningen av naturgas och gasol, för att stimulera mer produktion av flytande och komprimerad biogas. Läs mer om våra ståndpunkter vad gäller biogas i Klimatkommunernas yttrande på betänkande Mer biogas! För ett hållbart Sverige.
  • se en ändring av nuvarande EU-regelverk så att klimatnyttan av biogas inkluderas vid beräkning av gasfordons och transporters klimatpåverkan. Det gäller både EU:s koldioxidnormer för fordon och inom den gröna taxonomin.
  • fortsätta inkludera biogasdrivna bilar i Sveriges nationella miljöbilsdefinition
  • att de förslag som presenteras i Biogasmarknadsutredningen – Mer Biogas! För ett hållbart Sverige implementeras.

 

Remissvar

2022

Rena och höginblandade biodrivmedel inkluderas i reduktionsplikten
Klimatkommunernas remissvar

Skattelättnad för arbetsresor – ett enklare och färdmedelsneutralt regelverk
Klimatkommunernas remissvar

2021

Förslag på ändring av EU-förordning om normer för koldioxidutsläpp för nya personbilar och nya lätta fordon
Klimatkommunernas svar på regeringens remiss

SOU Stärkt planering för en hållbar utveckling
Klimatkommunernas remissvar Stärkt planering för en hållbar utveckling

Promemoria Genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster
Klimatkommunernas svar på promemorian om genomförande av ändringar i direktivet om miljökrav vid upphandling av bilar och vissa kollektivtrafiktjänster

Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon (SOU 2020:22)
Klimatkommunernas svar på betänkandet Motorfordonspooler – på väg mot ökad delning av motorfordon

Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen
Klimatkommunernas yttrande över Inriktningsunderlag inför transportinfrastrukturplaneringen för perioden 2022 – 2033 och 2022 – 2037

Öppet brev till Regeringskansliet, utvalda riksdagsledamöter och EU-parlamentariker om EU-regler för biogasen.

2020

Konsekvenser av ändrade kravnivåer för laddinfrastruktur (Boverkets rapport 2020:18)
Klimatkommunernas svar på rapporten Konsekvenser av ändrade kravnivåer för laddinfrastruktur

Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik (SOU 2020:25)
Klimatkommunernas svar på betänkandet Ett nationellt biljettsystem för all kollektivtrafik

Mer biogas! För ett hållbart samhälle (SOU 2019:63)
Klimatkommunernas svar på betänkandet Mer biogas! För ett hållbart samhälle

2019

Skattelättnad för arbetsresor – En avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre arbetsresor (SOU 2019:36)
Klimatkommunernas svar på betänkandet Skattelättnad för arbetsresor 

2018

Ändring av direktiv (2009/33/EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon
Klimatkommunernas yttrande – Ändring av direktiv (2009 33 EU) om främjande av rena och energieffektiva vägtransportfordon 

2017

Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018-2029
Klimatkommunernas yttrande på Förslag till nationell plan för transportsystemet 2018 

Ett bonus-malus-system för nya lätta fordon
Klimatkommunernas svar på promemoria bonus-malus

Reduktionsplikt för minskning av växthusgasutsläpp från bensin och dieselbränsle
Klimatkommunernas svar på promemoria reduktionsplikt M201700723R

Miljözoner för lätta fordon
Miljözoner Klimatkommunerna

2016

En klimat- och luftvårdsstrategi för Sverige
Klimatkommunernas yttrande över En klimatstrategi

Ett bonus-malussystem för nya lätta fordon (SOU 2016:33)
Ett bonus-malussystem för nya, lätta fordon – svar från Klimatkommunerna 

Strategi för omställning av transportsektorn till fossilfrihet 
Klimatkommunernas synpunkter till Strategi för omställning av transportsektorn till fossilfrihet 160527

2014

Näringsdepartementets utredning ”Fossilfrihet på väg” (SOU 2013:84)
N2014-7434-E Klimatkommunernas remissvar fossilfrihet på väg

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.