Fler styrmedel att reglera transporter på lokal nivå

Sverige har ett nationellt mål att nå en fossiloberoende fordonsflotta till år 2030. Många av Klimatkommunernas medlemmar har liknande mål eller skarpare. För att nå målet räcker det inte enbart med energieffektivare fordon och fler el- och biogasfordon, även om det är viktiga pusselbitar, det krävs även att antalet fordon på vägarna minskar till förmån för gång, cykel och kollektivtrafik.

Städernas fysiska utformning är en avgörande faktor för hur vi väljer att transportera oss, där har kommunen stor rådighet i och med planmonopolet. Reseavdrag, parkeringslagstiftning, miljöbilsdefinition och reduktionsplikt är nationella styrmedel som kan användas för att leda transportsektorn i en hållbar riktning. Men bristen på lokala styrmedel innebär att kommuners rådighet är starkt begränsad.

Övergripande

  • Ta fram en nationell strategi för transporteffektivitet
  • Se över parkeringslagstiftningen och avgiftslagen
  • Myndighetsdirektiven – ofta motarbetar de kommunernas klimatarbete (t.ex. att Trafikverket inte ska stödja steg 1- och 2-åtgärder, att Trafikverkets snöröjning inte sker med fossilfria fordon, att. Förbifarten inte grävs ut med elfordon)

Parkering och mobilitetstjänster

  • Förändra skrivningar om parkering i PBL så att fokus flyttar till mobilitet, transporteffektivitet och möjlighet att planera områdesvis.
  • Ge kommuner möjlighet att erbjuda gratis eller nedsatt parkeringsavgift till miljöbilar och bilpooler.
  • Ge kommuner möjlighet att införa en skatt eller avgift för privata parkeringsplatser. Det är välbelagt att god tillgänglighet och låga priser på parkering vid start- och målpunkt, exempelvis arbetsplats, spelar stor roll för valet av bil som färdmedel. Parkering i kombination med ett färdneutralt reseavdrag och möjlighet för arbetsgivare att subventionera cykelresor och kollektivtrafik kan få många arbetspendlare att se fördelar med att testa alternativa resesätt.
  • Ge kommuner möjlighet att ställa krav på en grön transportplan/mobilitetsplan i samband men ny exploatering.
  • Möjliggör för kommuner att dela sina fordon med medborgare när de inte används av kommunens verksamheter. Idag är det endast om kommunen har upphandlat en bilpoolstjänst som detta är möjligt. Men många kommuner har egen fordonsflotta som står ledig stora delar av dygnet. Exempelvis skulle en bilpoolsoperatör hantera kommunens fordon under dessa tider. Här behövs ett undantag i kommunallagen för denna typ av verksamhet, eller om det är lagen om konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet som berörs

Bättre samverkan mellan kommuner, staten, näringslivet och akademin. Det är viktigt att det finns en gemensam styrning och ett helhetsgrepp från statlig nivå.

  • Nationella transportplaneringen bör styras av klimatmålet inte som idag vara prognosstyrt.
  • Ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd för steg 1 och 2 åtgärder. Ett område som behöver utvecklas är transporteffektivitet och användningen av steg 1 och 2-åtgärder (tänka om och optimera) i fyrstegsprincipen. Flera studier och utvärderingar visar att kommuner, med stöd av Trafikverket, ofta väljer att vidta steg 3 och 4-åtgärder (bygga om och bygga nytt) utan att följa fyrstegsprincipen, vilket slösar både utsläpp och resurser. Ekonomiskt och kunskapsmässigt stöd efterfrågas av kommuner, så att transportsystemet kan användas på ett optimalt sätt. Idag ligger ansvaret för finansiering och implementering av steg 1 och 2 åtgärder hos kommuner, regioner och privata aktörer medan staten bekostar steg 3 och 4 åtgärder som är större fysiska ingrepp i infrastrukturen. Åtgärder av steg 1 och 2 karaktär bedöms kunna implementeras till lägre kostnader relativt övriga fysiska åtgärder vilket sparar in stora summor pengar för staten och skapar beteendeförändringar på lång sikt. Den begränsade möjligheten att få statligt stöd för beteendepåverkande åtgärder riskerar att kommuner direkt vill satsa på steg 3 och 4 åtgärder.
  • Generellt finns det ett behov av bättre samarbete mellan staten, kommuner, näringslivet och akademin för att ta reda på hur man kan arbeta med beteendepåverkan och infrastruktur i samverkan.

Kraftfulla, långsiktiga styrmedel som premierar förnybara drivmedel, gång, cykel och kollektivtrafik.

  • Vi vill se långsiktiga förutsättningar för biogas. Sätt upp ett produktionsmål för biogas. Regeringen bör se över möjligheten att införa reduktionsplikt även för användningen av naturgas och gasol, för att stimulera mer produktion av flytande och komprimerad biogas. Läs mer om våra ståndpunkter vad gäller biogas i Klimatkommunernas yttrande på betänkande Mer biogas! För ett hållbart Sverige.
  • Förändra reseavdraget. Vi står bakom förslaget i utredningen Skattelättnader för arbetsresor om att en avståndsbaserad och färdmedelsneutral skattereduktion för längre resor mellan bostad och arbetsplats införs.
  • Planerade cykelvägar borde få ett större utrymme i nationella planen.
    • Cykel borde ses som ett eget trafikslag och därmed möjliggöra för utbyggnad av stråk anpassade till pendling med elcykel
    • per automatik planera för gc-väg vid utbyggnad/underhåll av övriga vägar.
    • Trafikverket måste utöka sitt samarbete med kommuner, landsting och regioner samt konkretisera sitt arbete med gång, cykel, kollektivtrafik och godstransporter i tätorter och städer.
    • En försvinnande liten del av budgeten går till gc-åtgärder i förhållande till andelen som gör sin resa med cykel. Trafikverket borde här vara mer progressiva i sina prognoser. Med elcykeln växer det avstånd som man är beredd att cykelpendla (förr 5 km nu 12 km enligt senaste mätningar i Stockholm) och snabbcykelvägar/stråk anpassade till pendling med elcykel borde vara en del av planeringen.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.