Mat

Klimatkommunerna vill se:

  • Nationella målsättningar som styr mot en hållbar svensk livsmedelsproduktion och -konsumtion
  • Riktade styrmedel till lantbruket som stöttar omställningen
  • Styrmedel som underlättar för konsumenter att göra hållbara matval

Bakgrund

Enligt Naturvårdsverket orsakar en svensk ca 8 ton koldioxidekvivalenter på ett år. Av dessa orsakas ca 1,5 ton av de livsmedel vi köper och äter.

En stor del av utsläppen som orsakas av livsmedelsproduktionen sker utomlands. Det beror framför allt på att vi importerar mycket nötkött och ost som ger omfattande utsläpp, men också på import av andra livsmedel samt import av konstgödsel och andra insatsvaror. (SCB och SLU).

Studien Environmental impact of dietary change: a systematic review visar att både klimatpåverkan och markanvändningen skulle kunna minska med 50 % om västvärlden minskar sin köttkonsumtion.

Eat Lancet (Food in the Anthropocene: the EAT–Lancet Commission on healthy diets from sustainable food systems) är en artikel som finns publicerad i tidskriften The Lancet där Stockholms Resilience Centre i samarbete med bland andra stiftelsen EAT presenterar vetenskapligt satta mål för en framtida hållbar matproduktion och hälsosam konsumtion inom de planetära gränserna. (37 experter och forskare inom hälsa, jordbruk, miljö från 16 länder medverkar.)

Några av rekommendationerna för en planetär hälsodiet är:

  • Konsumtionen av rött kött bör minska till ca 14 g per dag (eller 0-200 g/vecka). I Sverige äter vi i genomsnitt cirka 700 gram i veckan.
  • Tio gånger högre konsumtion av bönor, linser och andra baljväxter och nötter samt minst en extra portion grönsaker, jämfört med vad som konsumeras i Sverige och Norden idag. Ca 75 g baljväxter om dagen rekommenderas.
  • Snabb omställning av produktionen i jordbruket till mer baljväxter, frukt, grönsaker och nötter.
  • Jordbruket måste ställas om från att producera höga kvantiteter av få sorter till att producera högkvalitativ, hälsosam mat och av en större mångfald.
  • Halvera matsvinnet. Idag uppgår svinnet till ca 30% av allt som produceras.

Produktion

Det behövs styrmedel som främjar svensk odling, förädling och konsumtion. Detta bör ske i kombination med styrmedel som minskar konsumtionen av ickebetande djur, det vill säga som styr mot att jordbruksmark (i såväl Sverige som i andra länder) i första hand används till att odla grödor för humankonsumtion och att djur till största delen betar värdefulla naturbetesmarker, äter restprodukter och annat som människor inte kan äta. Det som odlas bör i högre utsträckning gå till humankonsumtion. Särskilda satsningar behövs på proteinrika grödor som baljväxter.

 

Vad som odlas

Stimulera baljväxtproduktion.

Baljväxter möter flera av de utmaningar som både matproduktion och -konsumtion står inför. Baljväxter har mindre behov av kvävegödsling vilket ger mindre utsläpp och minskar problemen med övergödning. Att föra in baljväxter i växtföljden ökar variationen i odlingslandskapet vilket minskar behovet av bekämpningsmedel och därmed gynnar den biologiska mångfalden. Ökad konsumtion av baljväxter har flera fördelar för folkhälsan och privatekonomin. Baljväxter har lågt GI vilket förebygger hjärt-kärlsjukdomar och typ 2-diabetes

Ökad odling av baljväxter till livsmedel och foder (jordbruksverket.se)

Förslag:

Klimatkommunerna vill se fler styrmedel som riktar sig till lantbrukare för att öka produktionen av baljväxter.

Hur det odlas

Fasa ut fossila subventioner
Klimatskadliga subventioner hör inte hemma i ett land som vill bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Dieselsubventionerna till jordbruket kan behöva fasas ut i flera steg. Lantbrukarna har en mycket viktig roll i samhället, ändå är lönsamheten i branschen mycket låg – dagens dieselsubventioner är ett sätt att stötta lantbrukarna ekonomiskt. Om jordbruket ska börja betala full dieselskatt kommer lantbrukare därför att behöva en kompensation på annat sätt, till exempel genom höjda miljöstöd.

Vi efterlyser en helhetssyn med en kombination av åtgärder som kraftfullt gör fossilfria alternativ mer lönsamt och ökar priset på fossila drivmedel. En utfasning av återbetalningen av koldioxidskatt på diesel på 3 år skulle till exempel kunna kompenseras med en högre biopremie, ett konverteringsstöd för att ställa om dieseldrivna traktorer och arbetsmaskiner så att de kan gå på fossilfria alternativ, en skrotningspremie för äldre arbetsmaskiner (20 år och äldre) för att påskynda en förnyelse av maskinparken samt ett utökat Klimatklivet för att påskynda användandet av eldrivna maskiner.

Förslag: Klimatkommunerna vill se att regeringen tillsätter en utredning för att se över vilka fossila subventioner som finns i Sverige idag, och hur dessa kan tas bort. De subventioner som inte kan tas bort behöver reformeras.

 

Stimulera ekologisk odling

Kvävet i konstgödsel är den primära anledningen till att världens lustgasutsläpp ökar visar en studie publicerad i Nature: A comprehensive quantification of global nitrous oxide sources and sinks | Nature. Även tillverkningen av konstgödsel orsakar stora utsläpp eftersom det är en energikrävande process. Dock är det användningen (dvs lustgasen) som orsakar de största utsläppen. Ett annat problem i dagens odlingssystem är att stallgödsel som inte används i odling orsakar övergödning. I ekologisk odling är en av flera fördelar för klimat och miljö att konstgödsel inte används, utan att ett kretslopp eftersträvas där stallgödsel göder grödorna.

Det svenska målet är att 30 procent av all svensk jordbruksmark ska odlas ekologiskt senast 2030. De senaste tre åren har den totala arealen ekologiskt odlad jordbruksmark minskat och ligger på strax under 20 procent.

 

Förslag
Klimatkommunerna vill se fler styrmedel och riktade insatser som stimulerar ekologisk produktion utifrån lokala förutsättningar och utfasning av konstgödsel.

Konsumtion

Övergripande målsättning

Förslag

  • Sätt upp ett mål för att livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan ska minska. I Uppdrag om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion (livsmedelsverket.se) föreslår Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten en målsättning om att livsmedelskonsumtionens klimatpåverkan ska minska. Klimatkommunerna menar att ett nationellt mål är viktigt, men att ”har minskat” är alltför svagt. I stället borde målet siffersättas med en målbana. Fler och fler kommuner sätter mål för att minska klimatpåverkan både från de egna livsmedelsinköpen och från livsmedelskonsumtionen i kommunen som geografiskt område. Med inspiration från kommuners målsättningar borde ett nationellt mål tas fram.
  • Ge lämplig myndighet i uppdrag att årligen ta fram data så att kommuner kan följa utvecklingen på lokal nivå och sätta in rätt åtgärder.

Vad som konsumeras

Förslag

  • Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten föreslår ett mål som lyder: Konsumtionen av kött har minskat med 30 procent till år 2035 jämfört med 2023. Uppdrag om insatser för hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion (livsmedelsverket.se). Det är mycket viktigt med ett siffersatt mål om att minska köttkonsumtionen. Men Klimatkommunerna anser att 2035 ligger för långt fram och för att staka ut vägen dit behövs en målbana som visar i vilken takt minskningarna ska ske. Siffran 30 % är lågt satt i jämförelse med tex Eat Lancet som säger att ”Konsumtionen av rött kött bör minska till ca 14 g per dag (eller 0-200 g/vecka)” om både hälsa och miljö ska må bättre.
    Fokus för att nå målsättningen bör vara:
    1: att minska konsumtionen av ickebetande djur, det vill säga som styr mot att jordbruksmark (i såväl Sverige som i andra länder) i första hand används till att odla grödor för humankonsumtion och att djur till största delen betar värdefulla naturbetesmarker, äter restprodukter och annat som människor inte kan äta.
    2: att minska konsumtionen av importerat rött kött.
  • Med alla de fördelar som baljväxter har (både för odlingslandskapet, hälsan och klimatet) borde just baljväxtkonsumtionen ha ett eget mål, exempelvis fördubblad konsumtion till 2035, med en målbana som anger takten. (Eat Lancet: ”Tio gånger högre konsumtion av bönor, linser och andra baljväxter och nötter samt minst en extra portion grönsaker, jämfört med vad som konsumeras i Sverige och Norden idag. Ca 75 g baljväxter om dagen rekommenderas.”)
  • Säkerställa att livsmedels klimatpåverkan avspeglas i priset.
  • En kunskapsinsats om matens klimatpåverkan behöver genomföras. Det gap som idag finns mellan hur vår konsumtion ser ut och hur den behöver se ut för att vi ska nå Parisavtalet och 1,5-gradersmålet behöver tydliggöras samtidigt som de livsstilsförändringar som behövs för att hålla uppvärmningen under 1,5 grader behöver synliggöras. Vid en kunskapsinsats behöver alla aspekter lyftas. Exempelvis: vikten av att vi ökar inhemsk matproduktion för att stärka beredskapen och minska sårbarheten, vikten av att den ekologiska produktionen ökar för att gynna biologisk mångfald samt vikten av att de produkter som orsakar stora utsläpp behöver minska.
  • Mål för ekologisk konsumtion. Idag finns en målsättning om att 60 % av maten i offentliga kök ska vara ekologisk till 2030. Förutsättningarna att nå målet behöver stärkas exempelvis med utbildningsinsatser samtidigt som att en målsättningen borde sättas för privatkonsumtionen.

Matsvinn

Globalt sett slängs ca en tredjedel av all mat som produceras för mänsklig konsumtion. Om allt matavfall skulle minska med 20 %, jämnt fördelat över hela livsmedelskedjan, skulle det innebära en samhällsekonomisk besparing på mellan 9,6 och 15,9 miljarder SEK/år. (Källa Livsmedelsverket, Minska matsvinnet i kommunen). Det finns idag följande mål satta för matsvinn i det svenska miljömålssystemet:

  • Matsvinnet ska minska så att det sammantagna livsmedelsavfallet minskar med minst 20 viktprocent per capita från 2020 till 2025.
  • En ökad andel av livsmedelsproduktionen ska nå butik och konsument 2025.
  • Senast 2023 ska minst 75 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring och biogas tas tillvara.

 Förslag

  • Sätt upp ett mål för minskat matsvinn som sträcker sig längre än till 2025, med en strategi för hur målet ska uppnås.
  • Ta fram data så att kommuner kan följa utvecklingen på lokal nivå och sätta in rätt åtgärder.
Senast ändrad: 2023-12-19 2:34

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.