Samverkan gör oss starkare

Kunskapsspridning och samverkan
Klimatkommunerna vill lära av andra och delar aktivt med sig av sina erfarenheter, material och verktyg på hemsidan, via nyhetsbrevet och vid seminarier. Klimatkommunerna samarbetar gärna och aktivt med andra aktörer både på nationell och på internationell nivå.

Energy Cities
Klimatkommunerna är medlem i Energy Cities, en europeisk förening för kommuner för energiomställning.

2030-sekretariatet
Klimatkommunerna är partner i 2030-sekretariatet, som driver på och följer upp arbetet med fossiloberoende fordonsflotta 2030.

Fossilfritt Sverige
Klimatkommunerna deltar i regeringens initiativ Fossilfritt Sverige som samlar svenska aktörer som vill bidra till att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Stödstruktur för Borgmästaravtalet
Vi är Sveriges stödstruktur för Borgmästaravtalet. Det betyder att alla som behöver hjälp, råd eller information om Borgmästaravtalet kan höra av sig till kansliet med sina frågor. Läs mer om Borgmästaravtalet.

Vad är Borgmästaravtalet?
Borgmästaravtalet är ett avtal för kommuner som vill gå längre i sitt klimatarbete. Syftet med avtalet är att lyfta fram det klimatarbete som görs på lokal nivå. Avtalet är öppet för alla typer av kommuner, små som stora och administreras av EU-kommissionen.  

Borgmästaravtalet 2020 och Borgmästaravtalet 2030
I oktober 2015 lanserades en ny omgång av Borgmästaravtalet som tar sikte på år 2030. Kommuner som tidigare har skrivit under Borgmästaravtalet 2020 kan nu ta ett nytt politiskt beslut och skriva under Borgmästaravtalet 2030. I den första omgången skrev kommuner under att de skulle minska utsläppen med minst 20 %. I det nya avtalet innebär utsläppsminskningar om minst 40%. Andra nyheter är att kommunen förbinder sig till att öka resiliensen mot klimatförändringar och att en energi/klimatstrategi (SEAP) ska skickas in inom två år efter underskriften. Utsläppsminskningsdelen av strategin ska bygga på en Baseline Emissions Inventory (basårsinventering). Resiliens/anpassningsdelen ska bygga på en Climate Change Risk and Vulnerability Assessment (Klimatrisk- och sårbarhetsanalys). Uppföljande rapportering ska ske med två års mellanrum. Vid dessa tillfällen kan man meddela ev. omprioriteringar i sina strategier.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.