Våra projekt

Genom projekt växlar vi upp och fördjupar kommuners klimatarbete. Tillsammans gräver vi djupare i det vi behöver lära oss mer om.

Minskat spill från konstgräs
Klimatkommunerna har, med stöd från Naturvårdsverket och Beställargruppen för konstgräs, samlat hur de kommuner som kommit igång med att minska spillet från konstgräs arbetar. Resultatet presenteras i en processguide för hur kommuner strategiskt kan jobba med att markant minska granulatspillet från konstgräs. Läs guiden Konstgräs och granulat här.

Klimatnyckeltal för bättre jämförelser
Klimatkommunerna har gjort en översyn av klimatnyckeltal för kommuner. Målet för projektet, som finansierades av Sveriges Kommuner och Landsting, är att göra det lättare för kommuner att jämföra sina resultat på klimatområdet, på samma sätt som de idag kan jämföra exempelvis insatser inom skola och utbildning.

Klimatpåverkan från byggmaterial
Under 2017-2018 gav Sveriges Kommuner och Landsting stöd till Klimatkommunerna för att ta fram en kunskapsöversikt om klimatpåverkan från byggmaterial och hur kommuner kan arbeta för minskad klimatpåverkan från byggmaterial och byggprocess. Som en del i projektet har en enkät genomförts för att ta reda på hur Klimatkommunernas medlemmar arbetar med att minska klimatpåverkan från byggmaterial.

Här hittar du hur våra medlemmar jobbar med att minska klimatpåverkan från byggmaterial.

Nettan – kommuner mot nettonollutsläpp
Klimatkommunerna fick 2017-2018 stöd från Energimyndigheten för att identifiera vilka omställningar som behövs på kommunal nivå för att nå nettonollutsläpp, det vill säga det nationella målet som är satt till 2045, samt vilka strategier och processer som kan användas för att göra dessa omställningar Sidan nettonoll.se, projektets slutprodukt, är en färdplan för kommuner i arbetet mot nollutsläpp av växthusgaser. I projektet Kommuner mot nettonoll 2045, kallat Nettan, har Klimatkommunerna, genom workshops, analyser, omvärldsspaningar och diskussioner identifierat vilka omställningar som behövs på lokal nivå för att nå nettonoll-utsläpp senast år 2045 och hur kommuner kan arbeta för att göra omställningarna.

Under projektet har Klimatkommunerna samlat kommuner, både politiker och tjänstepersoner, för att analysera nuläget och staka ut en väg framåt mot nettonoll-utsläpp. I projektets inledning analyserades Miljömålsberedningens förslag, som sedermera blev Sveriges klimatlag, efter lokala förutsättningar. Därefter gjordes fördjupningar inom områden som till exempel plast, integrerade energisystem, inbäddade transporter, gröna finanser och upphandling. Det har under projektperioden framkommit önskemål från projektdeltagarna om vikten av att tydligt kommunicera spetsexempel och framgångsrika åtgärder. Detta har varit viktiga inspel till utformningen av slutprodukten nettonoll.se.

VEGA – mer vegetariskt och mindre matsvinn på skolor genom samarbete och elevinflytande.

Varför går det åt färre portioner i många skolrestauranger när det serveras vegetariskt? Varför tar vi till oss mer mat än vi äter upp? Blir vi mättare av en lasagne med köttfärs än av en lasagne med grönsaker?

Flera kommuner har politiska mål om att minska på livsmedelsinköpens klimatpåverkan, men flera upplever att det är svårt att hitta vegetariska rätter som går hem hos eleverna och att matsvinnet är svårt att kontrollera. 2016 drev Klimatkommunerna, med finansiellt stöd från WWF, projektet VEGA. Genom samarbete och elevinflytande testades åtgärder för att för att minska matsvinnet och öka det vegetariska utbudet på skolor i Örebro kommun, Karlstad kommun, Olofströms kommun, Sollentuna kommun, Malmö Stad, Östersunds kommun, Mölndals stad. Resultatet presenteras i VEGA-guiden där de deltagande skolorna delar med sig av sina bästa tips.

Vegaguiden

Gröna finanser
Klimatkommunerna har i samarbete med Göteborg Stad och WWF, knutit kontakter med ett antal kunniga och engagerade personer från kommuner, landsting, banker, investerare, tredjepartsgranskare och andra organisationer, för att hjälpa fler kommuner, landsting och regioner att förverkliga sina idéer om gröna obligationer och fossilfria placeringar. Projektet delfinansierades av Världsnaturfonden WWF inom ramen för utlysningen Innovativ Naturvård.

Läs mer om medlemmarnas arbete med finanser.

ELSA – Energilots för smartare allmännytta

Hur genomförs en energieffektiviserande renovering på ett bra sätt? Vad krävs av en organisation för att kunna åstadkomma detta? Vilken kunskap om dessa frågor finns idag och hur når vi ut med den till fler fastighetsägare?

Med avstamp i dessa frågor drev vi under 2014 projektet ELSA – Energilots för smartare allmännytta. I projektet arbetade vi tillsammans med SP (RISE) och BeBo (Energimyndigetens beställargrupp för bostäder). Syftet med ELSA var att ta fram en processguide för energieffektivisering i allmännyttans flerbostadshus. Klimatkommunernas deltagande i projektet finansierades av Energimyndigheten.

På BeBos webb http://www.bebostad.se/renovera-energieffektivt/ hittar du massor av material, både om tekniska aspekter av att renovera energieffektivt och tips och metoder för att skapa en bra organisation i arbetet.

Processguiden tar upp mjuka värden som behövs för att man ska lyckas med energieffektiviseringen, till exempel organisation, styrdokument, politiska beslut, lönsamhetsberäkning, upphandling, mm.

Miljökommunikation
Tillsammans med Sveriges Ekokommuner genomförde Klimatkommunerna projektet ”Kommunikation av lokalt miljömålsarbete”. I projektet togs bland annat en handbok i klimatkommunikation fram tillsammans med Lars Palm, professor Planerad kommunikation, Högskolan i Halmstad. Handboken riktar sig till främst kommunala tjänstemän som saknar utbildning i kommunikation, men som ändå använder det i sitt dagliga arbete. Exemplen hämtas från genomförda kampanjer i kommuner, främst med klimatfokus. Handboken ger konkreta tips och idéer till hur en miljöinformationskampanj kan genomföras på lokal nivå.

Klimatcoachning
Hösten 2006 fanns det möjlighet för små kommuner med upp till 15 000 invånare att delta i projekt Klimatcoachning – stöd till lokalt klimatarbete i små kommuner. 34 kommuner sökte till projektet varav 23 valdes ut.

Målet med projektet var att lägga grunden till ett långsiktigt klimatarbete i mindre kommuner som saknade en klimatstrategi eller motsvarande plan. Under projekttiden från den 1 januari 2007 till den 30 september 2008 fick alla deltagande kommuner skräddarsydd hjälp av en klimatcoach utifrån en individuell behovsanalys.

Målet var också att starta arbetsprocesser för att ta fram en klimatstrategi, aktualisera kommunens energiplan eller förnya miljömålsprogram. Kommunen fick även stöd och råd av en mentorkommun som idag är medlem i Klimatkommunerna och som kunde bidra med egen erfarenhet av lokalt klimatarbete. Varje deltagande kommun fick ett stöd på 50 000 kr som kan utnyttjas till utredningar eller åtgärder inom projektet. Kommunerna bjöds in till passande workshops och seminarier.

I gengäld åtog sig varje deltagande kommun att skriva under en avsiktsförklaring som var godkänd av kommunstyrelsen. Avsiktsförklaringen skulle bl.a. innehålla löfte om att kommunfullmäktige ska föreläggas ett förslag till klimatstrategi eller motsvarande inom två år. Kommunen skulle även bidra med lokala utredningsresurser eller åtgärder för minst 50 000 kr.

Kommunerna fick lite extra motivation och inspiration genom månadens tårta och en klimatföreläsningsturné med meteorologen Pär Holmgren som besökte kommunerna. Månadens tårta delades ut till den kommun som kunde visa på en extra bra åtgärd eller insats inom ramen för sitt klimatarbete. Föreläsningarna med Pär Holmgren fick en hel del medial uppmärksamhet.

Klimatkommunerna drev därefter projektet Klimatcoachning – pilotlän. Fyra kommuner i Skåne, samt länsstyrelsen, fick exklusive coachning i syfte att den regionala energi- och klimatstrategin skulle bli så förankrad och användbar ute i kommunerna som möjligt.

Covenant capacity

EU-projektet Covenant capaCITY syftade till att få fler kommuner att ta fram och utveckla användbara energistrategier och i förlängningen eventuellt skriva under Covenant of Mayors (CoM). I projektet togs en webbaserad utbildningsplattform fram för att stötta kommuner med planering och åtgärder. Projektet leddes av ICLEI med ett tiotal partners, däribland Klimatkommunerna och Malmö Stad. Projektet pågick 2011-2014.

I Sverige fick ca tio kommuner stöd i arbetet med att ta fram eller utveckla sina energiplaner. Genom projektet utbildades också ”tränare” i femton länder som skulle hjälpa kommuner att ta fram eller vidareutveckla en fullgod klimat- eller energistrategi.

Här hittar du den webbaserade utbildningsplattformen.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.