Klimatkommunernas tiopunktslista

Utsläpp från de fordon som kommunkoncernen äger och leasar minskas enkelt genom bränsle- och fordonsbyte. Börja med att se över vilka fordon som finns och vad de tankas med. Sätt upp ett mål om att fasa ut de fossila bränslena från kommunens verksamhet, och bilda en fordonsgrupp som tar fram en handlingsplan.

Ta beslut om en resepolicy för klimatvänliga tjänsteresor, parallellt med att ni genomför åtgärder som går i linje med policyn. På så sätt blir det lätt för anställda att göra rätt. I resepolicyn rangordnas vilka färdsätt de anställda ska välja för olika typer av resor. Åtgärder som underlättar klimatvänligt resande enligt policyn kan exempelvis vara att inrätta en cykelpool, att erbjuda kollektivtrafikkort eller att se över pris och tillgång på parkeringsplatser.

Inför ett system för klimatväxling av kommunens tjänsteresor för att premiera hållbara resval och uppmuntra lokala klimatåtgärder. När en politiker eller tjänsteperson reser med flyg eller egen bil i tjänsten, läggs en klimatväxlingsavgift på resans pris. Pengarna samlas i en fond som finansierar åtgärder för hållbart resande.

Alltfler kommuner inkluderar finanserna i sitt klimatarbete genom att styra sina kapitalplaceringar bort från fonder och bolag med anknytning till fossilindustrin. Även i sin skuldförvaltning kan kommuner göra klimatnytta, genom att låna pengar till klimat- och miljöprojekt i gröna obligationer. Kommuner som satsar på hållbara finanser berättar att de får mycket positiv uppmärksamhet för sitt arbete och att de blir mer attraktiva för investerare.

Se till att kommunkoncernen bara köper och använder el från förnybara energikällor. Nästan alla medlemmar i Klimatkommunerna ställer krav på 100 procent förnybart när de upphandlar elavtal.

Utnyttja kommunens tak för att tillverka närproducerad energi för bostäder och verksamheter. Många kommunala bostadsbolag satsar på lokal mikroproduktion av sol- och vindel, vilket uppskattas av hyresgästerna. Det är en konkret klimatåtgärd som syns tydligt och ofta leder till positiva möten och samtal.

Genomför en kartläggning av kommunkoncernens fastighetsbestånd för att få koll på hur och var i varje byggnad energin förbrukas. Hur ska tvättmaskiner, lampor och utrustning användas för att så lite energi som möjligt förbrukas? Hur görs renoveringar för att energieffektivisera så mycket som möjligt? Att inventera nuläget och därefter genomföra åtgärder vid utbyte av maskiner och renoveringar kan ge stora besparingar, både på energi och ekonomi. Involveras hyresgästerna så att de förändrar hur de använder energi, görs ytterligare besparingar.

Satsa på kvalitet vid upphandling och inköp. Då höjs ofta produkters livslängd och den totala konsumtionen minskar. Kommunens verksamheter gör dagligen val som kan bidra till ett resurseffektivt samhälle med fler cirkulära flöden. Ett enkelt sätt är att kommunens verksamheter byter möbler med varandra.

Mat står för en betydande del av människans klimatpåverkan och kommuner har som inköpare och utbildare en nyckelroll för att nå en hållbar livsmedelsproduktion, lokalt och globalt. Samarbete och kommunikation är ledord. Med en öppen och tydlig dialog mellan måltidspersonal, pedagoger och matgäster skapas engagemang och inflytande. På så sätt går det lättare att minska matsvinnet, laga mer mat från grunden, laga mer vegetariskt och servera salladsbord i säsong. Vilket i sin tur ger ekonomiskt utrymme att upphandla och köpa in mer ekologiska råvaror och att när kött serveras, så är det svenskt och ekologiskt.

Klimatoro och omställning till ett hållbart samhälle rankas högt av barn och unga när de listar vår tids största utmaningar – hur ska deras värld se ut i framtiden? Se till att fånga upp barnens idéer på hur kommunen kan utvecklas genom forum där barns synpunkter fångas upp. Ett av skolans viktigaste uppdrag är att ge elever redskap att själva kunna leva och arbeta på ett hållbart sätt. Det finns en mängd tips och material som hjälper lärare att lyfta hållbar utveckling i just deras ämne.