Stockholm
Spetsområden
Klimatmål Utsläppsminskning Hushållens konsumtion Mat och måltider Transporter Energieffektivisering Förnybar energi Byggande Näringsliv Engagera invånareKlimatmål för det geografiska området.
I Stockholms stads nya miljöprogram finns två övergripande (långsiktiga) klimatmål samt delmål till 2030.
- En rättvis och inkluderande omställning.
- Stadens verksamheter stärker en rättvis omställning.
- Stockholmarna är delaktiga i omställningen.
- Ett Stockholm utan globalt klimatavtryck.
- Ett Stockholm som är klimatpositivt 2030 och fossilfritt 2040.
- Minskad klimatpåverkan från transportsektorn.
- (En fossilfri organisation 2030.)
- Halverad klimatpåverkan från konsumtion.
- Minskad klimatpåverkan från mat.
Målen gäller det geografiska Stockholm med undantag för delmål 2.3 som enbart gäller stadens egen organisation. Läs mer i Stockholms miljöprogram.
Vi har minskat våra utsläpp inom det geografiska området med minst 40 procent sedan 1990.
Utsläppen har minskat med 48 % sedan 1990.
Utsläppen redovisas här enligt den internationella standarden för kommuner ”Common Reporting Framework” utvecklad av Global Covenant of Mayors. Alla växthusgaser omfattas. Till Scope 1 hämtas data från Nationella emissionsdatabasen SMED (CO2ekv) men utsläpp från lokal el- och fjärrvärmeproduktion tas bort. Istället beräknas i Scope 2 utsläppen från el- och fjärrvärmeanvändningen. Data till Scope 2 (el- och fjärrvärmeanvändning i MWh) hämtas från SCB Kommunala och regionala energibalanser (KRE). Elanvändningen multipliceras med emissionsfaktorn (kg CO2e/MWh) för svensk elproduktion (data från SCB). Reservation för sekretess i KRE-databasen. Emissionsfaktorer från Naturvårdsverket. Inga påslag för uppströms- eller nedströmsutsläpp.
Vi har mål om att minska klimatpåverkan från hushållens konsumtion.
Stockholm har mål om halverad klimatpåverkan från konsumtion till 2030 (jämfört med 2019).
Vi jobbar för att minska klimatpåverkan från kommunens mat och måltider.
Delmålet ”Minskad klimatpåverkan från mat” i miljöprogrammet innebär att påskynda omställningen av hur stadens måltider upphandlas, menyplaneras, köps in och följs upp för att kraftigt minska dess negativa klimatpåverkan. Delmålet bidrar även till stärkt biologisk mångfald, folkhälsa samt tryggad livsmedelsförsörjning. Staden ska även skapa förutsättningar för stockholmarna att äta god, hälsosam och klimatsmart mat.
I stadens budget 2024, se sid 75 finns årsmål för klimatpåverkan från upphandlade livsmedel och måltider.
Årsmål 2024: 1,6 kg CO2e per kilo livsmedel.
Årsmål 2025: 1,5 kg CO2e per kilo livsmedel.
Årsmål 2026: 1,5 kg CO2e per kilo livsmedel.
Vi har mål om att minska klimatpåverkan från transporter.
Utsläppen från transportsektorn ska minska med 80 procent till 2030 (jämfört med 2010).
Enligt budgetmål ska staden ha som målsättning att fram till år 2030 minska utsläppen från transportsektorn med 80 procent jämfört med år 2010 och minska biltrafikarbetet med 30 procent från 2017 års nivå. Trafiken i Stockholms innerstad ska vara utsläppsfri år 2030.
Stockholm stad ska vara en fossilfri organisation 2030 – vilket innebär att användningen av fossila bränslen ska fasas ut ur stadens egen och upphandlade verksamhet.
Vi har mål om energieffektivisering och/eller minskad energianvändning.
Under mandatperioden ska energianvändningen i kommunens fastigheter och verksamheter minska med minst 10 procent genom smart digital styrning, utfasning av direktverkande elsystem och energikrävande belysning samt energieffektiviserande åtgärder vid renovering och ombyggnation.
En plan ska tas fram för energieffektivisering av fastigheter och verksamheter med hög elanvändning.
Staden ska även ta fram en plan för hur den kan minska sin egen energianvändning generellt, och särskilt under de timmar då efterfrågan är som högst.
Vi har mål om öka andelen förnybar energi som produceras i kommunen.
Mål om solenergi i stadens budget för 2024:
2024: 9000 MWh
2025: 10 000 MWh
2026: 11 000 MWh
Vi arbetar för att minska klimatpåverkan från vår egen organisations byggande.
Ingår i målet att halvera utsläppen från konsumtionen.
Stadens byggande bolag ska ställa krav på gränsvärde vid nyproduktion som är skarpare än nationella krav och i linje med byggsektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft.
Detta gäller dock enbart nyproduktion av byggnader och omfattar utsläpp inom den systemgräns som lagen för klimatdeklaration definierat.
Vi samarbetar med näringslivet för att minska utsläppen.
Miljö- och klimatpakten är en plattform för samverkan mellan Stockholms stad och näringslivet. Den är öppen för alla organisationer och företag i Stockholm som vill minska sin miljö- och klimatpåverkan. Nätverket har i dag ungefär 400 medlemmar. Två gånger om året möts nätverkets medlemmar, stadens experter och politiker för att diskutera hur de tillsammans kan åstadkomma förändring som gynnar näringslivet, naturen och klimatet och gör Stockholm till en mer attraktiv stad att leva i.
Staden samarbetar med näringslivet i Elektrifieringspakten som syftar till att öka etableringstakten för laddinfrastruktur.
Energi- och klimatrådgivningen (EKR) ger råd till mindre företag och fastighetsägare. EKR samverkar med Stockholm Business Region med rådgivning till mindre företag, framför allt restauranger.
Vi har samarbeten och gör satsningar för att engagera invånare.
I stadens nationella och internationella klimatkontrakt har staden valt ut fem områden där lokala omställningsarenor ska skapas. Omställningsarenan initieras av staden för att involvera flera aktörer till att bidra till att uppnå stadens klimatmål till 2030 och skapa förutsättningar till god hälsa. Det är ett forum och nätverk för kontinuerligt kunskapsutbyte, samtal och skapande mellan lokala aktörer (föreningar, organisationer, fastighetsägare, företag) som är engagerade inom ett avgränsat geografiskt område. Syftet är att föreslå, utveckla, testa, utvärdera och sprida åtgärder utifrån befintliga förutsättningar i området som kan minska klimatpåverkan och bidra till förbättrad folkhälsa.
Under året har en förstudie PLATS genomförts för att kartlägga dessa fem områden gällande vilka som är de lokala nyckelaktörerna samt vilka initiativ som pågår och vilka förutsättningar respektive geografiskt område har. I maj startade projektet Scale Stockholm där de planerar att engagera dessa nyckelaktörer för att identifiera vad de som arbetar och bor i området behöver för att kunna ställa om och bidra till klimatomställningen, samt engagera dem i genomförandet av dessa aktiviteter. Forum ”Kraftsamling för klimat och hälsa” för dessa diskussioner planeras i februari.
Vill du veta mer om Stockholms klimatarbete?
Kontakta Anna Norberg, Stockholm Stad.