Uppsala
Spetsområden
Klimatmål Utsläppsminskning Hushållens konsumtion Mat och måltider Transporter Energieffektivisering Förnybar energi Byggande Näringsliv Engagera invånareKlimatmål för det geografiska området.
Kommunen har följande målsättning: Klimatneutralt Uppsala 2030 för ett klimatpositivt Uppsala senast 2050.
Läs mer i Uppsalas miljö- och klimatprogram.
Vi har minskat våra utsläpp inom det geografiska området med minst 40 procent sedan 1990.
Utsläppen har minskat med 47 % sedan 1990.
Utsläppen redovisas här enligt den internationella standarden för kommuner ”Common Reporting Framework” utvecklad av Global Covenant of Mayors. Alla växthusgaser omfattas. Till Scope 1 hämtas data från Nationella emissionsdatabasen SMED (CO2ekv) men utsläpp från lokal el- och fjärrvärmeproduktion tas bort. Istället beräknas i Scope 2 utsläppen från el- och fjärrvärmeanvändningen. Data till Scope 2 (el- och fjärrvärmeanvändning i MWh) hämtas från SCB Kommunala och regionala energibalanser (KRE). Elanvändningen multipliceras med emissionsfaktorn (kg CO2e/MWh) för svensk elproduktion (data från SCB). Reservation för sekretess i KRE-databasen. Emissionsfaktorer från Naturvårdsverket. Inga påslag för uppströms- eller nedströmsutsläpp.
Vi har mål om att minska klimatpåverkan från hushållens konsumtion.
Uppsala har följande målsättning: Klimatneutralt Uppsala 2030 för ett klimatpositivt Uppsala senast 2050.
Även klimatpåverkan från Uppsalabornas konsumtion ingår i mål, åtgärdsarbete och uppföljning.
Vi jobbar för att minska klimatpåverkan från kommunens mat och måltider.
Mål: Livsmedel inköpta av verksamheter finansierade av Uppsala kommun utgörs 2023 av 100 procent ekologiska livsmedel. Klimatpåverkan ska vara högst 1,25 kilo CO2e per kilo inköpt livsmedel år 2030.
Resultat: År 2023 låg Uppsala kommuns inköp av livsmedel på 1,55 kg CO2e/kg inköpt livsmedel.
Åtgärder: Matsvinnet mäts kontinuerligt i kommunens skolor. T.ex. för att belysa för elever hur mycket mat som slängs finns det vågar för att mäta hur mycket mat man slänger. Under 2023 har en minskning av matsvinn med 15% uppmäts.
2023 återupptog Måltidsservice målet om att minska användningen av portionsförpackat margarin, som pausades under pandemin. Istället för små portionsförpackningar vill kommunen att köken serverar smörgåsfett i skålar (som de tar från större förpackningar). Detta bidrar både till minskad plastanvändning och minskat svinn. För att få köken att våga byta ut de populära portionsförpackningarna har kommunen gått ut med information till köken via Nyhetsbrev, tar upp detta på deras återkommande livsmedelsutbildning samt mäter och följer upp inköpen årligen. Detta har gett resultat och under 2023 lyckades de minska användningen av portionsförpackat margarin i Måltidsservice med nästan 50% jämfört mot 2022 (målet låg på en årlig minskning på 25 %). Kommunen är nöjd, men fortsätter naturligtvis att sträva mot ytterligare minskning!
Vi har mål om att minska klimatpåverkan från transporter.
Mål: År 2050 är Uppsala kommun en föregångare i arbetet med mobilitet och trafik. Mobiliteten och trafiksystemet i Uppsala kommun är resilient och resurseffektivt, vilket bidrar till goda och jämlika levnadsvillkor. Mobiliteten och trafiksystemet är utformat och organiserat på ett sätt som ger en hög närhet och hälsosamma livsmiljöer för boende, besökare och verksamma.
År 2050 ska alla resor och transporter i Uppsala kommun ske med hållbara färdmedel. Läs mer i Uppsalas program för mobilitet och trafik.
År 2023 fanns det 16,9% fossiloberoende fordon i Uppsala kommun som geografiskt område. År 2023 var andelen förnybart bränsle i kollektivtrafiken 99% i Uppsala kommun.
För att främja hållbar mobilitet i nybyggnationsområden har Storymaps tagits fram för att tillgodose alla inblandade aktörer med information för att möjliggöra gemensam planering och smarta lösningar. Parallellt integreras kravställning på mobilitetslösningar i de markanvisningstävlingar som skett för att säkerställa att utbyggnaderna av de nya stadsdelarna sker med så låg klimatpåverkan som möjligt.
För att möjliggöra och tillgängliggöra hållbar mobilitet utvecklas mobiltetshubbar. Parkeringshus ersätts till stora delar av mindre kostsamma mobilitetslösningar. Tjänsterna är idag fossilbränslefria bilpooler och cykelpooler med lådcyklar, elcyklar, elsparkcyklar och vespor. Enligt statistik från SCB kan kommunen se att bilinnehav har minskat i de två områden (Rosendal och Ulleråker) där dessa lösningar har implementerats.
Fortsättningsvis utvecklas cykelinfrastrukturen i kommunen. Under 2023 byggde 6,4 km ny cykel väg och 9 km rustades upp. Totalt har Uppsala 563,4 km cykelväg.
Vi har mål om energieffektivisering och/eller minskad energianvändning.
Uppsala kommun ska varje år minska sin direkta energianvändning genom energieffektiviseringsansatser för fastigheter och verksamheter för att säkerställa klimatneutralitet 2030.
Resultat 2023 (senaste mätvärdet): Total energianvändning: 389 773 MWh, energianvändning/kvm: 147 kWh/m2
Åtgärder: Uppsalahem har till exempel under året startat 4:a nya projekt för att minska energianvändningen: Värmeåtervinning av överskottsvärme i undercentraler, installation av batterier för att öka egenanvändningen av el från solceller och utjämna elanvändningen, borrhålsförvärmning av ventilation för minskat energi- och effektuttag vintertid och ett utredningsprojekt inom solenergi och säsongslagring gällande tekniker för att lagra el och värme. Projektet har potential att reducera behovet av köpt energi, där förutsättningar för detta finns, med över 80 procent.
Vi har mål om öka andelen förnybar energi som produceras i kommunen.
Mål: Inom Uppsala kommuns geografiska område ska cirka 100 megawatts effekt solenergi installeras till år 2030. Uppsala kommun ska säkerställa att kommunkoncernägda fastigheter har solceller på sina tak år 2025, där så är möjligt.
Resultat: År 2023 var den installerade effekten av solenergi 76,9 MW i Uppsala kommun
Åtgärder: För att öka installationen av solceller på kommunens egna byggnader har en kunskapsbank för solel som alla kommunala bolag har tillgång till har lanserats. Där kan de hitta information och checklistor för projektering av solceller, verktyg för att underlätta arbetet med att installera solceller och om social och ekologisk hållbarhet i solcellernas livscykel. De kan också lägga in eget material och dela kunskap och information mellan bolagen, då det finns mycket att lära av varandra.
För att underlätta för andra aktörer i Uppsala att installera solceller har flera riktade åtgärder genomförts.
- Ett fokus på att för dialog med företag med stora takytor och inom Uppsala klimatprotokoll och andra sammanhang där kommunen och näringslivet möts.
- Utvecklat informationen på uppsala.se om bygglov och anmälan så att det blir lätt att göra rätt.
- Kommunicerat kommunens mål kring solel i nyhetsbrev och andra kanaler som kommunen använder.
- Fortsätta lyfta fram energi- och klimatrådgivningen i nyhetsbrev och forum där kommunen träffar medborgare och företag så att fler kan få stöd.
Vi arbetar för att minska klimatpåverkan från vår egen organisations byggande.
Mål: Uppsala kommun ska varje år minska sina utsläpp av växthusgaser från genomförda projekt inom bygg och anläggning för att säkerställa klimatneutralitet 2030. Målet handlar både om kommunens egna projekt och projekt som genomförs genom markanvisning. (Uppsala miljö- och klimatprogram)
Ett samarbete mellan Uppsala kommun och Uppsala universitet har initierats för att modellera de olika förslag på energisystem för att hitta och utnyttja synergieffekter mellan olika samhällstekniska system. Resultatet förväntas bli jämförbara och utvärderingsbara data.
Spetsprojekt: Inom Rosendals etapp 4 har en markanvisningstävling med fokus på klimat genomförts. Ett kvarter för småhus har inkluderats och klimatkrav ställts med utgångspunkt i Uppsala Klimatprotokolls beräkningsanvisningar. Kravet har ställts på ett sätt som gör det mycket utmanande men möjligt att nå. Konkurrensutsättningen har varit teknikneutral och utgår från ett gränsvärde för klimatpåverkan. Det gör att kravställningen direkt kan appliceras på andra projekt. Ett arbete har inletts att implementera detta i mallar och verktyg.
Vi samarbetar med näringslivet för att minska utsläppen.
Sedan 2010 har aktörer från olika branscher i Uppsala samverkat inom ramen för nätverket Uppsala klimatprotokoll. Nätverket samlar en bredd av medlemmar som stärker och inspirerar varandra och andra för att sänka Uppsalas klimatutsläpp. Arbete sker genom kontinuerlig dialog, samarbetsprojekt och gemensamma mål som följs upp varje år. I dagsläget har Klimatprotokollet 47 medlemmar.
En arbetsgrupp i klimatprotokollet har tittat på hur medlemmar ska beräkna och rapportera klimatpåverkan från bygg- och anläggningsprojekt. Metoden fastslogs under 2023 tillsammans med framtagna gränsvärden för byggnader och fastställd minskningstakt för anläggningsprojekt.
Metoden bygger på boverkets klimatdeklaration men inkluderar fler kategorier. Gränsvärdena bygger på beräkningar gjorda i Uppsalas klimatfärdplan vilken baseras på den takt utsläppen måste minska för att nå Parisavtalet.
Inom arbetsgruppen för återbruk har en lokal aktörskedja för byggåterbruk identifieras och efterföljande har en ansökan om externa medel skickats in för att starta upp en lokal marknad i Uppsala.
Vi har samarbeten och gör satsningar för att engagera invånare.
Uppsala kommun samarbetar med omställningsrådet för att förankra kommunens arbete hos invånarna. I oktober kommer omställningsrådet har sin stora omställningskonferens i Håga by i Uppsala där kommunen kommer hålla i en workshop för utveckla arbetssätten och hur kommunen kan utveckla sitt samarbete med invånarna i klimatomställningen.
Med det biologiska museet Biotopia i Uppsala samarbetar kommunen för att skapa en utställning för att öka förståelsen hos invånarna hur den global uppvärmningen kommer att påverka den lokala miljön. Planen är att utställningen ska kompletteras med statistik om hur omställningen går i Uppsala kommun samt en interaktiv upplevelse där invånarna kan se vad det är som görs konkret i staden för att minska effekterna av den globala uppvärmningen, men dessa komplement är fortfarande i planeringsfasen.
Uppsala kommun vill bidra till en mer dynamisk demokratiprocess genom att införa stadsdels- och byggderåd, även kallat lokala utvecklingsråd, som formella dialogparter. Råden ska skapa fler möjligheter för lokalsamhället att engagera sig i tidiga skeden av samhällsbyggnadsprocessen och föra fram lokala utvecklingsmöjligheter. På så sätt förstärker råden dialog och samverkan mellan kommunens olika geografiska delområden och Uppsala kommun.
Vill du veta mer om Uppsalas klimatarbete?
Kontakta Mikaela Hansson, Uppsala kommun.