Västerås

Vi har ett skarpare klimatmål än det nationella.

Vårt mål är att utsläppen av växthusgaser i Västerås ska år 2020 ha minskat med mer än 60 procent per invånare jämfört med 1990. År 2030 ska de samlade utsläppen av växthusgaser i Västerås ha minskat med 80 procent per invånare jämfört med 1990. År 2040 ska de samlade utsläppen av växthusgaser per invånare i Västerås vara nära noll (ca 85 % lägre än 1990).

Vi har minskat våra utsläpp med minst 40 procent sedan 1990.

Vi har minskat utsläppen med 60 % sedan 1990.

Vi har eller har tagit beslut om fossilfria placeringar

Västerås stad har beslut som kopplar till fossilfria placeringar men har ännu inte påbörjat några mer omfattande divesteringar. Beslutsformuleringarna behöver också bli skarpare.

Vi har genomfört investeringar med hjälp av gröna obligationer.

Västerås stad var första kommun i Sverige med kreditbetyg AAA som erbjöd gröna obligationer och emissionen togs väl emot av marknaden. Den sammanlagda förväntade klimatnyttan för projekten i Västerås stads gröna obligation uppgår till cirka 1,5 miljoner ton koldioxid som undviks eller minskas under projektens tekniska livslängd. Fler ekologiska nyttor i obligationen inkluderar energibesparingar på totalt 15 GWh, 3 000 kvadratmeter lekyta för fisk, kväverening och skydd av yt- och grundvatten i ett 1 000-årsperspektiv.

Läs mer här. 

Vi har intern klimatkompensation för resor med flyg och egen bil i tjänst.

Vår modell för klimatkompensation innebär att 15 % läggs på kostnaden för utrikes flygresa och 25 % för inrikes flygresa. Modellen har varit använts sedan 2009.

Våra fordon drivs till största delen med förnybart bränsle.

I vår kommun görs mer än var tredje resa med cykel, kollektivtrafik eller till fots.

Enligt vår senaste resvaneundersökning görs 15 % (17 i tätorten) av alla resor med cykel, 9 % (10 i tätorten) med kollektivtrafik och 10 % (11 i tätorten) gåendes.

Vi följer upp klimatpåverkan från livsmedelsinköpen.

Ja, genom att minska matsvinnet, genom att öka det vegetariska utbudet, genom att öka kunskapen om livsmedels klimatpåverkan och genom att regelbundet följa upp klimatpåverkan från livsmedelsinköpen. Utsläppen från livsmedel följs löpande upp genom systemet för måltidsplanering och redovisas med hjälp av ett koldioxidindex där mängden koldioxid från inköpta livsmedel delas med totala mängden livsmedel som köps in till stadens verksamheter. På detta sätt tas hänsyn till att mängden livsmedel som köps in varierar mellan åren vilket exempelvis beror på antalet elever i skolan ett visst år. Matsvinn mäts i % men metoden är under omarbetning.

Vi engagerar förskolor och skolor i klimatarbetet

Ja, genom Västerås 2030, ett årligt återkommande event för elever i år 8-9 på grundskolan och/eller år 1- 3 på gymnasiet. Eleverna arbetar i projektform med att ta fram olika framtidsmodeller med temat Hållbar stad som presenteras under en Framtidsdag för politiker, tjänstemän och allmänhet. Arbetet ska ge eleverna djupare kunskaper om aktuella miljöfrågor, stöd till pedagogerna och ett givande utbyte av idéer mellan skola och politiker och tjänstemän. Modellerna kan visa hur eleverna anser att en stadsdel i Västerås ska se ut om 15 år.

Du använder en föråldrad webbläsare. Alla funktioner fungerar inte i din webbläsare. Var vänlig uppgradera din webbläsare för att förbättra din upplevelse och öka din säkerhet.