Samhällsplanering och byggande

Översiktsplan/detaljplan

Genom planmonopolet kan kommuner påverka var och till viss del hur vi bygger. Möjligheten att detaljstyra är begränsad till de regler som finns i Plan- och Bygglagen (PBL). Det saknas praxis för att i planer ställa miljörelaterade krav kopplade till miljöbalkens allmänna krav på hänsynstagande och miljömålet, men planer är ett sätt att informera om ambitioner och föra dialog med exploatörer.

I Stockholm ska 140 000 bostäder byggas fram till 2030. I stadens översiktsplan är ett av målen att staden ska vara ”vara en klimatsmart stad, där effektiv markanvändning och transporteffektiv stadsstruktur bidrar till ökad tillgänglighet, minskad klimatpåverkan och begränsad resursförbrukning.” Planen tar sikte på att skapa funktionsblandade stadsdelar för att öka tillgänglighet och främja hållbara transportval. Med arbetsplatser, handel, förskolor, skolor, kulturutbud, restauranger, parker mm nära, blir det lätt att gå och cykla i vardagen. Läs mer

Helhetsgrepp i nya stadsdelar

Strax väster om Linköpings innerstad ligger Vallastaden, en ny stadsdel i Linköping. Visionen har varit att skapa en varierad boendemiljö med människan i fokus. På fem år byggdes de första 1000 bostäderna av 40 aktörer. Det är rekord i både snabbhet och mångfald. Läs mer om Vallastaden

Borås vill visa att det är möjligt att bygga ny stad och lyfta fram alla de hållbarhetsnyttor det kan medföra. Resurseffektiv markanvändning, möjlighet att utveckla urbana kvaliteter samt hållbar mobilitet är bara några aspekter som fokuseras i Gässlösa.

I Örebro kommun är Smart Stad-konceptet ett politiskt prioriterat område. En ny smart stadsdel med 700 bostäder ska byggas; Tamarinden – där människor möts och husen delar energi. Parter i projektet är i dagsläget Örebro kommun, ÖrebroBostäder AB och E.ON Energilösningar AB. Byggnaderna i området ska kunna reducera, producera och dela energi på ett sätt som aldrig gjorts tidigare. Ett koncept som skulle optimera användandet av energi och på aggregerad nivå kunna avlasta energiproduktionen och hela energisystemet nationellt som internationellt. Genom området knixar sig Tamarindvägen som fungerar som ett urbant stråk och vardagsrum. Här får bilen stå åt sidan till förmån för människans vistelse och rörelse. I Tamarinden ska det finnas förutsättningar att leva hållbart i vardagen utan att äga bil. Konceptet omfattar t ex bil- och cykelpooler och god tillgång till lokaltransporter. Läs mer

I Barkarby i Järfälla ska fram till 2035 utvecklas 14 000 nya bostäder för 30 000 nya Järfällabor, tusentals nya arbetsplatser i innovativa och funktionella kontor och lokaler för handel, service, utbildning, idrott, hälsa och kultur.

Den nya stadsdelen Oceanhamnen i H+området växer fram i närheten av Helsingborgs reningsverk Öresundsverket. För att detta ska fungera, framförallt med tanke på lukt, kommer NSVA att bygga över delar av Öresundsverket med grönytor. På det sättet integreras samhällsviktig verksamhet med modern stadsförnyelse. Läs mer

I södra Uppsala växer en ny stadsdel fram i form av Rosendal. Målet är att skapa en klimatpositiv stadsdel, där så lite koldioxid som möjligt släpps ut, och kvarvarande utsläpp ska ”kompenseras för” genom att mer förnybar energi än vad som används produceras, och att växtbäddarna fångar in koldioxid med hjälp av biokol. I Rosendal planerar man för att skapa möjligheter för en bilfri vardag, och satsar mycket på gång, cykel och kollektivtrafik. Spårvägen som ska byggas i Uppsala kommer att gå igenom stadsdelen. Rosendal har redan åstadkommit mycket när det kommer till att minimera klimatpåverkan från byggnader. Läs mer om Rosendal här

Längs den nya spårvägen i Lund håller en ny stadsdel på att växa fram, Brunnshög. I nordöstra Lund ska det byggas bostäder och kontor för 40 000 människor. Hållbarhetsaspekten har varit i fokus från början, med ett uttalat mål om att max en tredjedel av resor till och inom Brunnshög får ske med bil, och minst två tredjedelar ska ske med gång, cykel eller kollektivtrafik. Spårvägen som går igenom området var på plats redan innan många av byggnaderna, så att de som flyttar in får tillgång till spårbunden kollektivtrafik in till centrum redan från början. (Samma tänk har man haft kring parker). Man har dessutom ett lågtempererat fjärrvärmenät so drivs helt av överskottsvärme från de två stora forskningsanläggningarna MAX IV och ESS. Läs mer om Brunnshög här

Träd i stadsplaneringen

För oss människor är träd en del av stadens estetik och arkitektur. När vi är i en miljö där det finns träd minskar vår stress, vårt blodtryck sänks och vi får en bättre hälsa. I ett allt varmare klimat mår vi bättre när vi lever nära träd som skuggar, ger svalka och bidrar till att sänka temperaturen, vilket påverkar klimatet. Uppsala kommun  berättar på sin hemsida hur man ser på trädens roll i staden.

Malmö stad jobbar aktivt med att få in mer träd i stadsmiljön. Ett exempel på det är satsningen Grönare Möllan, där man planterade 150 nya träd i ett av Malmös områden med minst antal träd. Innan satsningen var krontäckningsgraden i området enbart åtta procent, men nu är den uppe på 14 procent. Vill du läsa mer om Malmös arbete med träd? Ta del av deras trädrapport

3-30-300 regeln

Ett vanligt verktyg för att jobba med träd och grönska i stadsplaneringen är den så kallade 3-30-300 regeln. Regeln innebär att alla bör ha möjlighet att se tre träd från sin bostad, skola eller arbetsplats, att krontäckningsgraden bör vara minst 30 % i alla stadskvarter och att alla ska ha max 300 meter till närmsta grönområde. I Malmö stads översiktsplan från 2023 står det att regeln ska införas i Malmö. Trollhättan har i sin gröna plan för tätorter valt ut regeln som ett av tre inriktningsmål för hur staden ska jobba med grönska.

FOJABs verktyg Treeable baseras på 3-30-300-regeln och identifierar var nya träd kan planteras för att uppnå en högre krontäckningsgrad i befintlig stadsmiljö. Läs mer om verktyget här

Bygg- och anläggningssektorns färdplan

I Bygg- och anläggningssektorns Färdplan för fossilfri konkurrenskraft, som såväl viktiga aktörer i branschen som flera kommuner och organisationer ställer sig bakom, anges målet att till år 2030 ska sektorns utsläpp minska med 50 % för att sedan är 2045 nå nettonollutsläpp. I färdplanen lyfts sex nyckelfaktorer för att nå en klimatneutral värdekedja i byggbranschen:

• Samverkan genom hela värdekedjan
• Vikten av kunskap och kompetens
• Ökad innovationskraft
• Digitaliseringen effektiviserar omställningen
• Tydligt ledarskap är avgörande
• Andra färdplaner behöver fullfölja sina åtaganden

Rådet för levande städer

Regeringen har inrättat Rådet för levande städer (tidigare Rådet för hållbara städer), ett forum som består av tio statliga myndigheter och en intresseorganisation. Trafikverket är en av myndigheterna. Rådets uppgift är att stötta kommuner i deras arbete med mål 11 i Agenda 2030, som handlar om hur städer och samhällen ska kunna bli hållbara. På rådets hemsida hittar du information om relevanta utlysningar och rapporter.

Lästips

Snabba gatuomvandlingar – ett sätt att komma ett steg närmare att tillgodose nutida och framtida behov genom att testa, utvärdera och tillämpa framgångsrika åtgärder som kan leda till ökat stadsliv och livskvalitet, jämnare fördelning av utrymme mellan människor och bilar, förbättrade gång- och cykelmöjligheter, ökad urban grönska och fysiska och psykiska hälsofördelar för att nämna några fördelar.

Tillsammans med aktörer som IVL, VTI, RI.SE, Chalmers, m. fl. har Spacescape tagit fram tre guider för dig som jobbar med stadsplanering eller stadsomvandling: Designguide för smarta gator, Designguide för snabba gator, och Guide till gatans värden. Guiderna är ger en god bakgrund och förståelse för ämnena, och är fyllda med goda exempel och tillvägagångssätt för att skapa gaturum som är mer centrerade runt människors behov. Här kan du ta del av dem

Region Skåne har tagit fram en Handbok för den hållbara småstaden. Handboken innehåller 20 konkreta exempel på enkla och kostnadseffektiva åtgärder som kan genomföras på kvartersnivå för att öka hållbarheten. Den riktar sig till dig som arbetar med hållbar stadsutveckling i eller för en kommun och de byggherrar som är delaktiga i stadsbyggnadsprojekten.

Boverket har på sin hemsida en vägledning som syftar till att ge kommunerna stöd i översiktsplaneringen så att den medverkar till en minskad klimatpåverkan.

Citylab är Sweden Green Building Councils certifieringssystem för hållbar stadsutveckling och ett stöd till alla som vill arbeta för hållbara städer. Genom Citylab får du vägledning, utbildning, erfarenhetsutbyte och möjlighet att certifiera ditt projekt

Kolla in vår kampanj ”En bättre dag” för att få inspiration i stadsplaneringen.