Cirkulärt byggande

Resurshierarkin

Baserat på Trafikverkets fyrstegsprincip och annan forskning är den här resurshierarkin, tagen från Bygg- och anläggningssektorns färdplan för fossilfri konkurrenskraft, en bra visualisering för hur en kommun kan tänka när det gäller att bygga cirkulärt. Med ett tillägg att det som anpassas, kompletteras och byggs nytt ska göra det med återbrukat material i så stor mån som möjligt. Att tänka om och tillgodose ett behov utan att göra stora förändringar är det första steget i resurshierarkin.

Att optimera nyttjandet är också en viktig pusselbit för att vara resurssnål och klimatsmart. Det kan till exempel handla om att möjliggöra för lokaldelning, för att öka nyttjandegraden av befintliga byggnaden och därmed minska behovet av att bygga nytt. Vakansa är en plattform som gör det lättare att lokaldela.

Kontinuerligt underhåll och reparationer ser till att byggnader får en lång livslängd, och i vissa fall kan anpassningar eller kompletteringar behövas för att möta nya behov. Trästads koncept Timber on Top ger några bra exempel på hur komplettering kan se ut.

I vissa fall behövs det ändå byggas nytt, då bör man tänka återbruk i första hand. Vi har samlat några goda exempel från hur våra medlemmar försöker få in återbruket i det rutinmässiga arbetet:

• Mölndals stads fastighetsavdelning har i flera år arbetat med att testa möjligheterna för byggåterbruk, i ett första steg inom en så kallad strategiskt partnering för nybyggnation och renovering av några utpekade skol- och förskolebyggnader. För cirka två år sedan startade arbetet med att införa återbruk som en integrerad del i fastighetsavdelningens processer genom systematisering och digitalisering. Detta har ökat återbruket från att endast gälla enskilda föremål, som toalettstolar och handfat, till att nu gälla ett större antal produkter och vilket även har möjliggjort återbruk av en hel simhall.
• Jönköpings kommun har inget krav på återvinning men entreprenören har möjlighet att föreslå byte av material till begagnat eller återvunnet så länge föreskrivna krav uppfylls och att garantikrav kvarstår. Entreprenören ombeds prioritera varor, material & apparater från närliggande orter för att minimera onödiga transporter till arbetsplatsen.
• Upplands Väsby kommun ställer krav på källsortering av avfall under entreprenaden och ambition om att minska transporter, t.ex. genom att välja närmaste avfallsanläggningen.
• Karlstads kommun återbrukar material i ombyggnader genom att i första hand återanvända material i entreprenaden, i andrahand får vår egen drift plocka material/funktioner som kan återanvändas. Ett fåtal material tas till vara och magasineras, övrigt rivs och sorteras på entreprenadområdet och går till olika återvinningsplatser. Vi har alldeles nu startat upp i några byggprojekt där vi kommer att använda oss av auktionssite för att auktionera ut visst material.
• I Karlstad återanvänds material från rivningsprojekt och material som blir över i nya projekt på andra platser. Exempelvis kan murstensblock återbrukas och blir en grotta och betongrör från ett annat projekt blir en spännande tunnel på en lekplats. Karin Pettersson är landskapsarkitekt på parkenheten på teknik- och fastighetsförvaltningen och har under flera år jobbat med återbruk vid byggnation av lekmiljöer. Hon berättar att när kommunen bygger nytt och rustar upp ordentligt har de numera som rutin att kolla möjligheten för återbruk.
• Södertälje kommun ställer krav på att avfallshanteringen under byggprojektet ska efter avslutat projekt redovisas. Avfall från byggproduktionen ska källsorteras för återvinning och farligt avfall ska minimeras och förvaras separat från annat avfall. Innan exploatör tecknar avtal med kommunen ska exploatören kunna redovisa att den i tidigare referensprojekt har följt det redovisade hållbarhets- eller miljöprogrammet. Avfallshantering är ett av områdena där vi kan arbeta med hållbarhet utan att bryta mot förbudet om tekniska särkrav.
• Malmö stads ambition är att jobba med återbruk i all rivning. Det är en viktig del i att minska stadens klimatavtryck och bidra till stadens mål om ett klimatneutralt byggande till år 2030. När den tidigare Svävarterminalen på Smörkajen revs för att lämna plats till utvecklingen av Nyhamnen testades gränserna för återbruk. Delar från Svävarterminalen kommer att leva vidare i nya byggnader. Byggnaden har både karaktär och ett värdefullt innehåll i form av plåt, sten och stål. Detta är råvaror som inte försämras med tiden, utan som kan få nytt liv. Läs mer här.
• Lunds kommun har tagit fram en rutin för återbruksinventering vid ombyggnation och rivning.
• Klimatarena Stockholm har tagit fram en sida som slår hål på många av de myter som som har uppstått kring återbruk. Läs mer här

Tips på bra länkar

• Centrum för cirkulärt byggande (CCBuild) är en arena där branschens aktörer möts och samverkar kring återbruk och cirkulära materialflöden vid byggande, rivning och förvaltning. Arenan erbjuder nätverk, kunskap och digitala tjänster som stärker marknaden för cirkulära produkter och tjänster i samhällsbyggnadsbranschen och som gör det lätt att arbeta med återbruk. CCBuild utvecklas i bred samverkan under ledning av IVL Svenska Miljöinstitutet.
• Återbruk Väst är ett projekt som undersökt potential, effekter och erfarenheter från återbruk i bygg- och fastighetssektorn från den lokala samverkansarenan i Göteborgsregionen. Ladda ner IVL-rapporten här.
• Upphandlingskrav för cirkulära flöden i bygg- och rivningsprocessen togs fram av Göteborg stad, m. fl., 2020.
• Guide för cirkulärt byggande i markanvisningar – framtagen av Klimatarena Stockholm under 2024