Biokol

Varför är biokol så bra?

• Biokol är en av de gröna lösningar som har störst potential att bidra till att minska koldioxidhalterna i atmosfären och skapa en stabil, långsiktig kolsänka i marken. Halveringstiden är mellan 150 och 5 000 år.  IPCC klassade biokol som en Negative Emission Technology redan 2018.
• Eftersom kolet i organiska restprodukter ofta har bundits från atmosfären in i närtid (i de flesta fall ett eller ett par år innan pyrolys) kan kol bindas in och stabiliseras i form av biokol mycket snabbt.
• Men biokol är mer än bara en kolsänka – det är också en nyttoprodukt som minskar bevattningsbehoven och förbättrar odlingsförhållandena för växter i urbana vegetationssystem.
• Biokol kan även rena dagvatten från tungmetaller och andra oönskade ämnen. Mer information om biokolets förmåga att rena mark hittar du på Statens geotekniska instituts hemsida.
• Även om det finns stora variationer och klimatpåverkan alltid måste utvärderas från fall till fall är det ur klimatsynpunkt generellt sett ofta fördelaktigt att använda biokol i de fall där restprodukter används som råmaterial och om biokol ersätter en fossil produkt såsom torv i jordblandningar. Under vissa förutsättningar, till exempel om man använder ett fossilt energisystem vid pyrolysprocessen, är det dock inte det. Då kan det istället vara bättre att använda biomassan till bioenergi. Övriga effekter, såsom miljöeffekter samt ekonomiska och sociala effekter, bör dock också beaktas för att få en korrekt helhetsbild.
• Cecilia Sundberg och Elias Azzi, forskare på KTH, har gjort flera LCA-analyser av biokol producerat av olika råmaterial och med hjälp av olika energislag. Titta gärna på detta föredrag där de berättar mer om sina resultat (du hittar dem sex minuter in i webbinariet).
• Projektet Rest till Bäst ger en bra introduktion på sin hemsida.

Vad är biokol? 

• Biokol är en förkolnad biomassa som inte reagerar kemiskt med sin omgivning.
• En mer omfattande och specifik definition ges av European Biochar Certificate (EBC): “Biochar is a porous, carbonaceous material that is produced by pyrolysis of plant biomasses and is applied in such a way that the contained carbon remains stored as a long-term C sink or replaces fossil carbon in industrial manufacturing. It is not made to be burnt for energy generation.”

Så görs biokol

• Biokol kan produceras från flera olika typer av organiskt material, med fördel från restprodukter såsom park- och trädgårdsavfall, alger, tång, slam och frörens.
• Vid pyrolysprocessen hettas de organiska restprodukterna upp i en syrefri miljö. Materialet reduceras till biokol samtidigt som energi frigörs.
• I processen avskiljs även vissa tungmetaller och andra föroreningar som kan finnas i restprodukterna.

Att använda biokol i för odling i stadsmiljö

Ett sätt att förbättra förhållandena för stadsträd är att plantera dem i så kallade skelettjordar med biokol. Biokolet är bra på att hålla näring och vatten, och skelettjorden står emot kompaktering från tyngden uppifrån. I studier har man sett att stadsträd som växer på det här sättet har större rotsystem. När biokol blandas in i skelettjord förbättras:

• Närings- och vattenhållning
• Motståndskraft mot kompaktering
• Etablering och tillväxt av stadsträd

Kommunexempel: Stockholms stad

En av de kommuner som har jobbat allra längst med biokol, både som jordförbättrare och som kolsänka, är Stockholms stad. Här kan du läsa mer om hur de arbetar med biokol, och även se ett föredrag av Jonas Dahllöf från Stockholm vatten och avfall.

Redan år 2009 introducerade Björn Embrén, verksam på Trafikkontoret i Stockholm, biokol som en användbar teknik för att förbättra växtbäddar i Stockholms stadsmiljöer. Idag är biokol en självklar del i de skelettjordar som används för trädplantering, och även i övriga växtbäddar, i staden. Efter att initialt ha importerat biokol från Tyskland bestämde sig Stockholms stad för att satsa på en egen pyrolysanläggning. Idag är det stockholmarnas eget trädgårdsavfall som används för att producera biokol, som sedan förbättrar jordarna i staden.

Titta gärna på detta föredrag av Jonas Dahllöf från Stockholm vatten och avfall (du hittar honom 55 minuter in i workshopen). I sin presentation visar han inspirerande exempel på hur biokol kan öka trädtillväxt och vitalitet i olika typer av stadsmiljöer och berör även pyrolystekniken, och hur den förutom att hantera restprodukter och skapa en nyttoprodukt även bidrar med fjärrvärme.

Vill du veta mer? Läs Stockholms stads Handbok om växtbäddar och Biokolhandboken – för användare.