Binder gammal skog kol?
Träd tar upp koldioxid i sin tillväxtfas. Hur lång tillväxtfasen är beror bland annat på trädslag och markförhållanden, men generellt sker tillväxt under många decennier och ibland även längre. Även om trädtillväxten, och därmed inlagringen av nytt kol, avtar i takt med att träden åldras finns det kol som bundits in i träden kvar i systemet så länge som träden inte avverkas eller dör.
Många av de trädslag som finns i Sverige (gran, björk och ädellövskog) kan bli flera hundra år gamla, tallen uppemot tusen år. När träden dör avges det kol som träden lagrat. Nedbrytningen av stammar, stubbar och grova rötter tar dock mycket lång tid (flera decennier upp till hundratals år beroende på trädslag och omgivande förhållanden) och avgången av växthusgaser sker därför långsamt.
Eftersom unga träd växer snabbt anser många att det är de unga träden som är bäst på att binda koldioxid. Denna uppfattning har dock utmanats av flera forskare. I en studie i Nature visades att även om unga träd växer snabbare, har gamla träd en tätare massa och kan därmed ta upp mer koldioxid. En annan studie visade att gamla skogar, däribland boreala gammelskogar, fortsätter att binda koldioxid och fungera som kolsänkor under mycket lång tid, ofta flera hundra år. Detta står i kontrast till den gängse uppfattningen att gammelskogar är kolneutrala (eller att de till och med kan fungera som kolkällor).
Något som ofta glöms bort är att även när inlagringen i träden minskar, som en följd av sänkt tillväxt, fortsätter ofta markens kolinlagring.