Delaktighetstrappan

Att skapa medborgarengagemang är komplexa processer, vilket således innebär att olika metoder ofta krävs beroende på den specifika situationen och dess syfte. Dessutom används olika metoder beroende på när i en beslutskedja som medborgare ska inkluderas. Generellt kan delaktighetsgraden utifrån delaktighetstrappan beskrivas som tilltagande vartefter att de högre trappstegen uppnås. Samtidigt innebär detta inte att en högre delaktighetsgrad alltid är bättre, utan detta beror på situation. Information är exempelvis ofta en förutsättning och möjliggörare för andra former av medborgarengagemang, där det snarare kan skapas cirkulära processer som göder nya möjligheter för medborgare att delta och engageras i kommunalt klimatarbete. Det är därmed viktigt att förstå hur dialogprocesser fungerar och de olika metoderna kan användas för att de initiativ till medborgarengagemang som genomförs ska motsvara dess teoretiska syfte och mål.

Att ta avstamp i delaktighetstrappan kan hjälpa till att strukturera upp arbetet med medborgarengagemang, liksom att avgöra vilken grad av delaktighet som medborgare tillåts till. Trappan är utformad efter steg, men dessa behöver inte ske kronologiskt. Ett initiativ till inkludering av medborgare kan ibland placeras in på flera nivåer, alltså exempelvis både bidra till att information delges medborgare samtidigt som konsultation sker. Trappan är  ett viktigt verktyg i hela dialogprocessen – från planering av kommande dialoger, till uppföljning och analys av kommunens deltagandeinsatser.

Figur 1: Delaktighetstrappa efter förlaga av SKR (2019b) och Arnsteins (1969).

Information – Att veta

Det första trappsteget enligt Arnsteins (1969) modell, handlar om att kommunen tillhandahåller och kommunicerar information till medborgarna på ett objektivt och tillgängligt sätt. Att ta beslut om vilken information och kunskap som medborgarna ska få ta del av kopplat till frågor är en grundläggande del i att kunna skapa medborgarengagemang för klimatfrågor. Viktigt att understryka är att information ges när ett beslut redan är taget och alltså inte ger invånare möjlighet att tycka till i berörda ärenden. Informationen är dock en förutsättning för medborgare att förstå kommunens arbete och på så sätt förenkla för invånare att bli delaktiga i senare skeden.

Konsultation – Att göra

Konsultation ger, till skillnad från ren information, medborgare möjlighet att ge respons och synpunkter på kommunala förslag och ärenden. Det kan också handla om att kommunen på ett tydligt sätt möjliggör för inskickande av synpunkter och klagomål. När medborgare konsulteras, finns möjlighet för kommunen att förstå behov och därmed på ett tydligare sätt förankra förslag och åtgärder. Kommunen kan, utifrån det specifika ämnet, ta fram ett antal alternativ eller frågor som medborgare sedan får tycka till om. Detta sker individuellt och utan någon utvecklad kommunikation medborgare emellan.

Dialog – Att resonera

Dialog är kanske det begrepp, eller steg enligt deltagandetrappan, som tydligast brukar sammankopplas med medborgarengagemang. I en medborgardialog får medborgare möta varandra, för att diskutera och föra fram åsikter kring specifika frågor. När dialog genomförs interagerar kommunen direkt med invånarna, i processer med syfte att förstå medborgares attityder och behov, samt att tillgodose att deras åsikter tas i beaktande och är förstådda. Dialogerna sker alltså utifrån ett specifikt syfte och mål.

Inflytande – Att genomföra

När medborgare ges möjlighet till inflytande kan delaktigheten, till skillnad från vid dialog, vara under en större del av en besluts- eller arbetsprocess. När dialoger möjliggör för kommuner att ta in och beakta befolkningens åsikter, är medborgarna i ett inflytandeskede inkluderade från identifiering av ett problem till utveckling av alternativ, till val av lösningar och förslag som leder till ett genomförande. Det skiljer sig därmed från dialogen genom att inflytandet också kan ske under senare skeden av beslutsprocesser, där medborgare alltså involveras närmare själva genomförandet av åtgärder el liknande.

Medskapande och medbeslutande – Att bestämma

Den högsta graden av medborgardeltagande uppnås när det konkreta ansvaret för beslutsfattande delegeras till invånarna. Detta handlar om att kommuner, regioner eller andra aktörer fattar beslut om att involvera invånare i längre processer med syfte att fatta beslut, ta ansvar för genomförandet av åtgärder och att vara med och medskapa lösningar i ett specifikt ämne eller tema. Till skillnad från inflytande, innebär medbeslutande och medskapande alltså att invånare också involveras i beslut om och genomförande av förslag och lösningar och inte enbart utvecklingen av dessa.

Läs mer och hitta källor i rapporten ”Från information till medskapande i den kommunala klimatomställningen”.