Konsumtion och avfall

Trots att det inte finns några nationella mål om konsumtionens klimatpåverkan eller underliggande struktur för hur avfallet ska minska från statligt håll så har många av Klimatkommunernas medlemmar valt att driva frågan och utvecklat egna modeller för beräkningar och avgränsningar.

I dagsläget finns det inte någon tillgänglig statistik över konsumtionens klimatpåverkan på lokal nivå. Det innebär att kommunen inte kan se vilka områden som genererar vilka utsläpp vilket gör det svårt att avgöra var man ska lägga resurser. Det går heller inte att följa upp arbetet och se vilken effekt en insatts får.

För att kommunerna ska kunna komma vidare framåt i arbetet behövs nationell samordning att utveckla konsumtionsstatistik nedbruten på lokal nivå inom bland andra områdena livsmedel, textilier, flyg och långväga resande. Klimatkommunerna föreslår att SCB får i uppdrag att utveckla och årligen redovisa den typen av konsumtionsbaserade klimatutsläpp.

Klimatkommunerna anser att en grundförutsättning för en hållbar konsumtion är att tjänster och produkter bär sin egen klimatkostnad. Därför bör en grön skatteväxling införas. Till exempel bör avgifter för tjänster minska i kombination med höjd moms eller punktbeskattning av konsumtionsvaror. Klimatkommunerna är även för en skatt i konsumtionsledet för livsmedel med stor klimatpåverkan där intäkterna kan gå till ekosystemtjänster i jordbruket.

Kommunen som organisation har ett stort inflytande över marknaden då den är en stor inköpare av varor och tjänster samt tillreder och serverar dagligen många mål mat. Här finns stora förutsättningar att minska matsvinn och avfall genom att ta ett helhetsgrepp om inköpen i en hållbar riktning vid kommunens upphandling.

Upphandlingsmyndigheten stöd i form av färdiga förslag på kravkriterier vid offentliga upphandlingar är värdefulla för kommuner. Klimatkommunerna önskar att detta arbeta kan fortsätta att utvecklas och även att Upphandlingsmyndigheten kan ge kommuner stöd för uppföljning av ställda miljökrav. Det behövs även förtydligas vad som gäller för begagnade produkter och hur de ska behandlas vid upphandling för att kommuner lättare ska kunna arbeta mot cirkulär ekonomi.

Avfallsförebyggande arbete berör alla led och sektorer både offentligt och privat. Klimatkommunerna anser att producentansvaret för avfall bör öka samt att ändra kraven från hur stor andel som samlas in till hur stor andel som återvinns. För att öka produkters tid i konsumentledet bör det införas styrmedel som ökar lönsamheten på återanvändning, återvinning och reparation. Perioden då bevisbördan för reklamationsrätten ligger hos återförsäljaren bör förlängas för att förbättra produkters kvalitet.

Fossil plast är en brännande fråga för många av klimatkommunernas medlemmar och några har redan kommit igång med arbetet att minska plasten. Kommunerna har olika anledningar att arbeta med frågan, det kan grunda sig i att fasa ut fossila bränsle ur fjärrvärmeverk, hindra spridning av mikroplaster och kemikalier eller en blandning av dessa. Klimatkommunerna vill därför se ett statligt initiativ att fasa ut fossil plast i samhället med styrmedel främst riktade mot producenter och återförsäljare.    

Klimatkommunerna föreslår:

  • Behov av nationell fokus och samordning. Kommuner behöver tillgång till konsumtionsstatistik nedbruten på lokal nivå inom bland andra områdena livsmedel, textilier, flyg och långväga resande. Klimatkommunerna föreslår att SCB får i uppdrag att utveckla och årligen redovisa den typen av konsumtionsbaserade klimatutsläpp. Klimatkommunerna vill även se ett statligt initiativ att minska mängden fossil plats i samhället.

  • Styrmedel. Inför en grön skatteväxling som gör att tjänster och varor får bära sina egna klimatkostnader. Öka producentansvaret för avfall och ändra kraven från hur stor andel som är insamlad till hur stor andel som återvinns. Inför styrmedel som ställer högre krav på återanvändning och återvinning av produkter.


Faktaansvarig:    
Ändrad: 2018-07-02